App kan minska förlossningsrädsla hos förstföderskor

Att vänta sitt första barn kan väcka både förväntan och oro. Tankar på smärta, kontrollförlust och det okända är för många blivande mammor en källa till stress. Nu visar forskning från Karlstads universitet och Region Värmland att ett digitalt stöd i form av en app kan göra skillnad, särskilt för förstföderskor som känner en uttalad rädsla inför förlossningen.

– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en tydlig och statistiskt säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby, barnmorska och klinisk lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet och Region Värmland.

Resultaten kommer från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet DIGI-EL, där forskare i Sverige och Norge har undersökt hur appen som är byggd på metoden Föda utan rädsla kan användas som stöd under graviditet och i det tidiga värkarbetet.

Digitalt stöd växte fram ur klinisk praktik

När Karin Ängeby började fundera på ett digitalt stöd för gravida möttes flera spår. Inom forskargruppen fanns ett växande intresse för digital hälsa, samtidigt som metoden Föda utan rädsla redan användes i klinisk verksamhet.

– Vi frågade oss hur vi kunde göra metoden mer tillgänglig, säger Karin Ängeby. Alla gravida har inte samma möjligheter att ta del av stöd, beroende på var man bor eller hur vården är organiserad. En app kändes som ett naturligt nästa steg.

En annan nyckelperson i projektets tidiga utveckling var Anna Nordin, docent och lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hon är verksam i flera tvärvetenskapliga forskningsmiljöer och har lång erfarenhet av samarbeten mellan vård, teknik och informatik.

– För att digitala verktyg ska fungera i vården räcker det inte att de är tekniskt välgjorda, säger Anna Nordin. De måste också bygga på omvårdnadsperspektiv, användarnas behov och vetenskaplig evidens.

Projektet utvecklades till ett nära samarbete mellan omvårdnadsforskare, datavetare och kliniskt verksamma barnmorskor, med kopplingar till universitet i både Oslo och Uppsala. Samarbetet bidrog till att översätta en etablerad metod och en bok till ett digitalt format som kunde användas i vardagen av gravida kvinnor och deras partner.

Appen utvecklades parallellt med forskningen och testades vetenskapligt redan innan den lanserades på marknaden, något som fortfarande är ovanligt för appar riktade till gravida. I projektet deltog även två forskningsbarnmorskor, som senare gått vidare till forskarutbildning.

Tydlig effekt för kvinnor med förlossningsrädsla

För att undersöka om det digitala stödet gjorde skillnad genomfördes en randomiserad kontrollerad studie. Totalt deltog 391 förstföderskor från hela Sverige, rekryterade via sociala medier. Deltagarna lottades till tre grupper: en som använde appen, en som använde appen och dessutom hade extra kontakt med en forskningsbarnmorska samt en kontrollgrupp som fick sedvanlig vård.

När forskarna analyserade resultaten såg de inga större skillnader mellan grupperna när det gällde den övergripande förlossningsupplevelsen eller medicinska utfall. Däremot framträdde en tydlig effekt hos en särskild grupp.

– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en statistiskt säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby. Effekten blev särskilt tydlig hos de kvinnor som lottats till appen. 

Bemästring och ökad känsla av kontroll

Att effekten främst syntes hos kvinnor med uttalad förlossningsrädsla var inte självklart från början.

– Vi trodde nog att appen skulle hjälpa alla förstföderskor ungefär lika mycket, säger Anna Nordin. I efterhand tänker vi att det kan handla om bemästring och egenvård, att kvinnorna får konkreta redskap för att hantera oro och smärta, vilket stärker känslan av kontroll.

Exakt vilka delar av appen som spelar störst roll är ännu inte klarlagt. Innehållet bygger på mentala tekniker, andning, avslappning och information, men också på att inkludera partnern i förberedelserna.

– Appen kan bli ett sätt att prata om förlossningen tillsammans, säger Karin Ängeby. Partnern blir mer delaktig och vet hur hen kan stötta, vilket i sig kan minska oro och öka tryggheten.

Ett komplement till mödrahälsovården

Extra kontakt med forskningsbarnmorska gav ingen tydlig ytterligare effekt jämfört med att enbart använda appen. Forskarna tolkar dock inte detta som att den mänskliga kontakten är oviktig.

– Snarare visar det hur starkt ett genomtänkt digitalt stöd kan vara, säger Karin Ängeby. Resultaten ger barnmorskor större trygghet i att rekommendera evidensbaserade appar som ett komplement till den ordinarie vården.

En av de stora fördelarna med digitala stöd är tillgängligheten. Appen kan användas oavsett var i landet man bor, vilket gör frågan till en jämlikhetsfråga inom mödrahälsovården.

– Under pandemin blev det extra tydligt, säger Karin Ängeby. När fysiska besök minskade så ökade istället digitala lösningar som kan bidra till vård på lika villkor. 

Forskning som ger ringar på vattnet

Samtidigt finns begränsningar som är viktiga att ha med sig. Deltagarna i studien hade generellt hög utbildningsnivå, relativt hög medelålder och de flesta levde med en partner. Resultaten bygger dessutom till stor del på självskattade enkäter.

Trots detta ser forskargruppen stor potential framåt, både i resultaten och i det som vuxit fram runt projektet.

– Det här är ett fint exempel på hur samverkan kan ge ringar på vattnet, säger Karin Ängeby.

Projektet har inte bara resulterat i tre publicerade studier och en evidensbaserad app, utan också i kompetensuppbyggnad och vidare forskning. De två barnmorskor som deltog som forskningsbarnmorskor i DIGI EL är i dag doktorander och driver ett uppföljningsprojekt som fördjupar kunskapen om digitalt stöd och förlossningsförberedelse.

– De blev nyfikna på resultaten och på hur klinisk vardag kan kopplas till forskning, säger Anna Nordin. I dag fördjupar de kunskapen om hur digitala stöd kan användas inom mödrahälsovården.

Nästa steg i forskningen

Nu planeras nästa steg i forskningen med fokus på att bättre förstå kvinnornas egna upplevelser och hur digitala stöd faktiskt används i praktiken.

– Med en mer detaljerad data och fördjupade intervjuer vill vi förstå hur och varför just denna metod verkar fungera för förstföderskor med förlossningsrädsla. Det är i mötet mellan omvårdnad, teknik, utbildning och klinisk vardag som framtidens vård utvecklas, säger Anna Nordin.

Författare: Åsa Bongnell-Höjer