Behovsinventeringen genomfördes för fjärde året i rad av forskargruppen för digital hälsoinnovation – ett nätverk med drygt 20 forskare vid universitetet.
– Ganska ofta går vi för snabbt över till att hitta lösningar, men i dag har vi en möjlighet att dyka djupare i problemen, säger Erik Wästlund, koordinator för Arenagruppen inom DigitalWell Arena och Akademin för smart specialisering.
Från att AI tidigare knappt funnits på agendan dominerade i år frågor om hur tekniken kan – och bör – användas som strategisk resurs.
Ett 30-tal deltagare beskrev flera strukturella och praktiska hinder som påverkar möjligheten att både utveckla och införa nya digitala tjänster. Mycket kretsade kring frågor om hälsodata – etik, juridik, kvalitet och delning – men flera andra problemområden återkom:
Den positiva förväntansbilden handlade främst om möjligheten att använda AI i mer förebyggande och hälsofrämjande insatser.
– Kan vi korsköra data kan det leda till nya analyser som förbättrar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det gynnar både individen, som håller sig frisk, och samhället som sparar kostnader. Jag tror också att det handlar om att skapa prognoser för att sätta ett värde på och våga investera i det hälsofrämjande arbetet, säger Anna Sandberg, folkhälsostrateg på Region Värmland.
Under dagen gavs också inblickar i aktuella forskningssamarbeten – bland annat hur Datavetenskap stöttar fyra värmländska kommuner i att utforska hur AI kan bidra till tidigare stödinsatser för barn och unga. (Här kan du läsa mer om projektet Barn- och ungdomsresan)
Den 14–15 april går arbetet vidare när Arenagruppen samlar sina partners för att fördjupa analysen och skissa på möjliga lösningar.
– Det viktigaste med behovsinventeringen är att vi får möjlighet att lära känna varandra – och varandras organisationers utmaningar och behov. Då blir det betydligt lättare att göra saker tillsammans. De här dialogerna ger oss en genuin bild av problemen och en konkret grund att utgå från, säger Erik Wästlund.
Arenagruppen inom DigitalWell Arena består av sex forskargrupper vid Karlstads universitet och syftar till att skapa nya samarbetsytor för digital hälsoinnovation – tillsammans med offentlig sektor, näringslivet, civilsamhället och mellan akademiska discipliner.
Här kan du också läsa mer om forskning om digital hälsoinnovation (DHINO) vid Karlstads universitet.
Initiativet kommer från Nära vård i västra Värmland – Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner tillsammans med Region Värmland. Under drygt ett år har de, i samarbete med DigitalWell Arena, arbetat med frågeställningen inom projektet Barn- och ungdomsresan.
I dag bedöms barn och unga ofta av flera olika verksamheter – skola, vård, socialtjänst, polis och fritid – men utan att någon får en samlad bild. Det ökar risken för att barn och vårdnadshavare med liknande problem får olika typer av stöd och att insatser sätts in för sent.
”Barn och unga som inte får rätt stöd i tid riskerar att hamna i svårigheter som psykisk ohälsa, skolfrånvaro, social isolering, missbruk eller kriminalitet. Ofta finns tidiga signaler, men de uppfattas inte som oroande var för sig – eller fastnar i respektive verksamhet utan att någon ser hela bilden”, säger Lotta Lundin, folkhälsoutvecklare i Årjängs kommun.
Exempel på sådana signaler kan vara:
”Om ett AI-stött verktyg kunde sammanföra sådan information skulle det hjälpa professioner att se mönster tidigare och ge stöd innan problemen växer sig stora. Det handlar inte om att ersätta professionernas bedömningar, utan om att ge dem bättre förutsättningar att fatta rätt beslut i tid”, säger Lotta Lundin.
Som avslutning på projektet går kommunerna nu ut med en RFI (Request for Information) till företag för att utforska hur en sådan lösning skulle kunna se ut.
De parametrar som hittills identifierats visar att en AI-stödd lösning ska:
• stärka professionernas bedömningar – inte ersätta dem• ge stöd i arbetet med SIP och samordnade insatser• möjliggöra säker datadelning enligt GDPR och lagstiftning• vara enkel och användbar i vardagenEnbart i Årjängs kommun finns i dag cirka 100 socialtjänstärenden med behovsprövade öppenvårdsinsatser som rör barn och unga. Som jämförelse hade enligt Socialstyrelsen drygt 35 000 barn och unga i hela landet minst en sådan insats i november förra året. En nyckelfråga är därför att en potentiell lösning ska kunna skalas upp nationellt.
RFI:n markerar slutfasen för projektet, men resan mot en faktisk lösning som kan göra skillnad för utsatta barn och unga har bara börjat.
”Vi kommer att leverera en slutrapport för hur kommunerna kan gå vidare. Finns ingen lösning på marknaden som uppfyller behoven tror jag att det här skulle kunna bli ett passande case för Demand Acceleration-metodiken, där offentlig upphandling används som motor för en innovationsprocess”, säger Elin Westlund, Innovation Manager på DigitalWell Arena, och avslutar:
”Det ska bli intressant att se marknadens respons. Kan vi lösa en så här angelägen utmaning skulle det ha stor betydelse. Det här är ett nationellt problem, och vi har redan kontaktats av andra kommuner som är intresserade av hur arbetet fortskrider”.
Den 27 november kl. 09-11 bjuder Nära vård i Västra Värmland in företag till ett öppet dialogmöte online.
Här kan du ta del av RFI-underlaget i sin helhet. Vi behöver ditt svar senast 3 december. (Du behöver ha en inloggning till TendSign för att kunna besvara frågorna.)
Priset delades ut vid en ceremoni i Madrid den 14 november, där NUSO vann kategorin Research for Social Services. Det lyfter fram initiativ där datadrivna insikter, akademisk forskning eller tillämpade studier har lett till meningsfulla förbättringar i serviceleverans, socialpolitik och resultat för utsatta grupper.
– Det är fantastiskt att den internationella juryn utsåg NUSO, som nationellt projekt, till vinnare i konkurrens med europeiska forskningsstudier där flera länder samverkar. Vi vann tack vare design, datamängd och det tydliga fokuset på att omsätta resultat till praktisk nytta, säger Birgitta Persdotter i en artikel på Karlstads universitets webbsida.
Sedan 2024 samarbetar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Karlstads universitet med över 130 kommuner och stadsdelar för att följa hur den nya socialtjänstlagen fungerar i praktiken. NUSO samlar in och analyserar omfattande data om hur barn, unga och familjer får stöd – från tidiga insatser till myndighetsutövning – och kan därigenom synliggöra skillnader i tillgång, bedömningar och resultat.
Genom att göra dessa mönster tydliga skapar NUSO förutsättningar för en mer jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst, där varje barn får stöd utifrån sina faktiska behov – oavsett var i landet man bor.
En central del av NUSO utgörs av VAVES® (Vetenskaplig analys för verksamhetsutveckling), utvecklad av Birgitta Persdotter, docent i socialt arbete vid Karlstads universitet. Metoden används i NUSO för att samla in och analysera data i nära samverkan med kommunerna, vilket ger både forskningen och verksamheterna nya verktyg för utveckling och lärande.
Birgitta Persdotter är även forskningsledare för FoU Välfärd Värmland, en av sex forskargrupper som ingår i Arenaprojektet inom DigitalWell Arena, där forskning och praktik samverkar för att utveckla framtidens välfärd.
Asia Pacific Circular Economy Roundtable & Hotspot 2025 arrangerades mellan 21 och 24 oktober i Taipei. Konferensen samlade både regeringsrepresentanter, företag, forskare och civilsamhälle för att främja samarbeten och lösningar inom cirkulär ekonomi.
Vi ställde fyra frågor till Lina Svenberg för att fånga upp det intresse upphandlingsvänlig innovationsledning väckt på den internationella arenan.
Vad är det i ditt arbete som de var nyfikna på att veta mer om i Taiwan? – Taiwan håller på att utforma en färdplan för cirkulär ekonomi fram till 2050, som planeras att lanseras under 2026. De hade läst om vårt arbete med Demand Acceleration och inom UNECE, United Nations Economic Commission for Europe. Därför ville de ha input från mig kring policyutvecklingen i EU relaterat till cirkulär upphandling – både vad som är state of the art, vad som återstår att göra och vilka behov vi ser framåt. Vilka reaktioner mötte du efter ditt framträdande? – Det tydligaste var hur mänskliga utmaningarna är – både i policyutveckling och i upphandling. Rädslan för att göra fel, men samtidigt en önskan om att verkligen vara med och förändra.– Många uppskattade också perspektivet att se upphandling som ett verktyg för att driva innovation. Det väckte stort intresse kring hur det kan fungera i praktiken. Det är också ett centralt perspektiv när vi vill driva cirkularitet: att experimentellt utforska hur en resurs kan skapa värde – och för vem. Det skiljer sig det traditionella sättet att se på cirkulär upphandling och innovationsupphandling.
Finns det andra ringar på vattnet för de här frågorna internationellt? – Ja, inte minst genom vårt arbete inom UNECE de senaste åren. Vi har lett en workstream kring Innovation-Enhancing Procurement och presenterade nyligen ett policypapper i Genève. Det ligger nu till grund för att etablera ett drafting team som ska ta fram internationella policyriktlinjer. Det är en spännande utveckling, och vi ser ett stort intresse för de här frågorna bland UNECE:s medlemsländer.
Hur känns det att möta det här intresset?– Det är väldigt inspirerande att se hur det frö som såddes i Karlstad och Värmland nu ger näring till nya samarbeten, policyutveckling och erfarenhetsutbyte i andra delar av världen!
Nyligen besökte DigitalWell Arena och en delegation från projektet ”Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoapplikationer” Barcelona. Syftet var att lära sig mer om den struktur som lanserats i Katalonien under 2025. Hittills har bara tre tjänster granskats och certifierats, men man har tagit stora steg på den resa Sverige bara har påbörjat.
Katalonien har under det senaste decenniet byggt upp ett sammanhållet system för digital hälsoinnovation, där kvalitetssäkring av hälsoappar är en viktig komponent. Arbetet leds av TIC Salut Social Foundation, som verkar under det katalanska hälsoministeriet Departament de Salut, Generalitat de Catalunya.
Drivkraften har varit att möta den snabbt växande mängden digitala hälsolösningar på marknaden och behovet av att kunna bedöma deras kvalitet, säkerhet och nytta på ett enhetligt och transparent sätt. Tidigare saknades enhetliga riktlinjer, vilket skapade osäkerhet både för producenter, vårdgivare och användare.
En grundläggande inventering visade att cirka 300 applikationer redan användes inom både primärvården och den specialiserade vården i Katalonien. Tillgången för patienterna var dock ojämlik och beroende av vilket sjukhus eller vårdcentral man tillhörde. Dessutom såg man att många av regionens cirka 70 sjukhus i vissa fall utvecklat egna digitala lösningar med samma syfte.
Det nya systemet medför på många sätt stora förbättringar genom att:
Det som gör den katalanska modellen unik är att den samlar alla digitala hälsolösningar, oavsett användare, under ett myndighetsförankrat ramverk. I praktiken öppnar det för en gemensam marknad där certifierade hälsoappar görs tillgängliga för regionens åtta miljoner invånare.
Genom att sjösätta den nya modellen har Katalonien tagit ett stort steg mot en både säkrare, mer effektiv och jämlik användning av digitala hälsotjänster. För vården innebär det att godkända hälsoappar snabbare kan införas, utan att varje aktör var för sig behöver göra en fullständig granskning. För patienter och andra användare skapar det trygghet och en mer jämlik tillgång till digitala verktyg, oavsett var man bor.
Tydliga och gemensamma kvalitetskrav ger också utvecklande företag en mer förutsägbar väg till marknaden – vilket stärker innovationskraften i hela ekosystemet.
Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena, ser myndigheternas tydliga viljeinriktning som en utlösande faktor för många av de framsteg som gjorts i Katalonien.
”Utan krav på ett nationellt ramverk finns heller inget tydligt incitament att förhålla sig till ett sammanhållet system. I Sverige saknar vi ett sådant beslut, och följaktligen även en organisation med ansvar att bygga och förvalta det.”
Marie Granander ser också flera paralleller mellan den fragmenterade bild som motiverat förändringsarbetet i Katalonien och de utmaningar som finns i Sverige:
”I dag svarar varje region och kommun självständigt för att bedöma kvaliteten i hälsoappar. Det innebär i praktiken att en tjänst måste granskas av 21 regioner och 290 kommuner innan tilliten för tjänsten är helt etablerad nationellt. Det skapar en ojämlik tillgång för användarna – och en svår marknad för företagen som utvecklar lösningarna.”
Det som gör den katalanska modellen för kvalitetssäkring särskilt intressant ur svensk synvinkel är att den grundas på den internationella, tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2. Den ligger också till grund för projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar, lett av DigitalWell Arena.
”Den tekniska specifikationen finns redan tillgänglig för både köpare och utvecklande företag som ett stöd i att bedöma hälsoappars kvalitet. I projektet sprider vi kunskap om innehållet till både offentlig sektor och företag. Vi fångar också in kommuners och regioners syn på specifikationen och kommer att använda den för att utvärdera ett antal relevanta applikationer. Det ger kunskap om hur väl den möter svenska behov”, säger Marie Granander.
Kataloniens arbete ger en värdefull inblick i hur ett sammanhållet system för kvalitetssäkring kan byggas upp i praktiken. Även om modellen ännu är ny visar den hur tydliga mandat och gemensamma riktlinjer kan skapa förutsättningar för både tillit och innovation, vilket är avgörande för att öka nyttan med digital hälsoteknik.
Här kan du även anmäla dig till seminarier för offentlig sektor, som ger en checklista för kvalitetssäkring av hälsoappar baserade på den tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2.
Priset delas ut av Svenska institutet för standarder (SIS) till initiativ som visar hur standardisering kan användas som hävstång för innovation, samhällsnytta och stärkt konkurrenskraft.
– Det är otroligt glädjande att vårt arbete uppmärksammas på detta sätt. Ur DigitalWell Arenas perspektiv är det centralt att Sverige får ett enhetligt ramverk för att kvalitetssäkra hälsoappar på plats. Utan ett sådant tvingas varje region och kommun göra en självständig bedömning, vilket skapar en fragmenterad marknad som bromsar både innovation och användning av digital hälsoteknik, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
Övriga nominerade till Standardiseringspriset är projektet Förnybart 2030 och företaget MannTek. Vinnaren utses av en jury och presenteras den 21 oktober. Förutom äran får vinnaren möjlighet att skänka 25 000 kronor till en valfri välgörenhetsorganisation.
– Årets finalister visar hur standardisering kan omsättas till konkret nytta för människor, företag och samhälle. Oavsett om det handlar om digital hälsoinnovation, energiomställning eller hållbar infrastruktur ser vi hur standarder driver utveckling, säger Annika Andreasen, vd för Svenska institutet för standarder, SIS.
DigitalWell Arena arbetar nu för att utvärdera om den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2 kan utgöra en grund för ett svenskt ramverk för kvalitetssäkring. Arbetet har bland annat resulterat i en seminarieserie som stärker kunskapen inom offentlig sektor. Inom kort kommer dessutom ett antal applikationer att kvalitetsgranskas enligt den tekniska specifikationen – för att ge praktisk erfarenhet och bidra till framtida vägledning.
Satsningen drivs i samarbete med tio samarbetspartners: Leap for Life, Linnéuniversitetet, DigitalWell Ventures, KTH, E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Swedish Medtech, Arvika kommun, Region Värmland och Region Stockholm.
Den här gången stannade det vid en hedersam nominering. När vinnaren av Standardiseringspriset förkunnades 22 oktober var det MannTek, som prisades för sin banbrytande kopplingsteknik för hållbara, kryogena bränslen – från världens första LNG-drivna passagerarfärja till nya lösningar för flytande väte.
Även om det inte räckte hela vägen den här gången, ser Marie Granander nomineringen som ett steg på vägen mot ett mer systematiskt och tillitsbyggande arbete med digital hälsa i Sverige.”Det bidrar till att skapa uppmärksamhet och legitimitet för vårt arbete. Flera andra länder har kommit längre, men vår uppfattning är att allt fler även i Sverige ser värdet i en mer enhetlig bedömning av kvaliteten i hälsoappar. Ytterst handlar det om att öka tillgängligheten och nyttan för teknik som kan bidra till bättre hälsa.”
Under 2022 genomförde Karlstads kommun den första upphandlingen enligt Demand Acceleration-metodiken. Resultatet blev en unik VR-lösning, ViroteaEd, som utbildar vård- och omsorgspersonal i att möta människor med kognitiva utmaningar.
Efter lanseringen i Karlstad för två och ett halvt år sedan har ViroteaEd spridits snabbt till nära 40 offentliga och privata vårdgivare. Dessutom har ytterligare tre offentliga upphandlingar genomförts med stöd av Demand Acceleration-metodiken i Hammarö, Helsingborg och en till i Karlstad.
Filmen nedan ger en inblick i vad som hände i Karlstad – och hur både metoden och lösningen gjort skillnad.
Till skillnad från traditionella upphandlingar bygger Demand Acceleration på att användare och företag tillsammans utforskar hur verksamhetens behov kan mötas, på ett sätt som också resulterar i en lösning som kan spridas till fler.
– En av de centrala idéerna med Demand Acceleration är just att tjänsterna som utvecklas också får förutsättningar att spridas vidare. När offentlig sektor utvecklar lösningar i egen regi, eller äger och förvaltar dem, blir det ofta svårt att nå längre än till en enskild kommun eller region. Genom att använda upphandling som verktyg öppnar vi i stället för innovationer som kan växa och skapa ett större värde, säger Lina Svensberg, Innovation Manager på DigitalWell Arena.
Karlstads kommuns erfarenhet visar att offentlig upphandling kan bli mer än en inköpsprocess – den kan vara ett verktyg för att driva innovation. Demand Acceleration är en metodik för att göra just detta, med potential att förändra hur nya digitala lösningar växer fram och används i hela Sverige.
Att den allra första tjänsten skulle nå så stor framgång är ändå över all förväntan, enligt Lina Svensberg:
– Även om vi inom DigitalWell Arena såg potentialen för metodiken har utvecklingen varit otroligt glädjande. Här har stödet från Karlstads kommun varit helt avgörande för att utveckla ramverket – från upphandlingsexperter till verksamhetens engagemang. Hade de inte vågat testa i en skarp upphandling hade risken varit stor att vi fastnat i teorin.
Och resan fortsätter. Flera nya upphandlingar är redan i startgroparna, inom områden långt utanför vård och omsorg. Demand Acceleration-metodiken har också väckt internationellt intresse, bland annat genom UNECE, FN:s kommission för ekonomisk utveckling.
I dag finns över 200 000 hälsoappar tillgängliga på den svenska marknaden. Spridda kravställningar gör det dock svårt för kommuner och regioner att avgöra vilka lösningar som håller måttet. Till skillnad från läkemedel eller medicintekniska produkter finns ingen nationell instans som förhandsgranskar hälsoappar. Det är i stället upp till varje region och kommun att säkerställa kvaliteten – ett ansvar som kräver både kunskap och struktur.
Det är här den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021 kommer in. Specifikationen sammanfattar relevanta kvalitetskrav för hälsoappar och erbjuder en gemensam grund att utgå från. Seminarieserien bygger direkt på denna kunskap och översätter den till en konkret checklista.
Under seminarieserien guidar experter dig genom fyra centrala områden:
Varje seminaretillfälle kombineras föreläsningar och dialog, så att deltagarna kan dela erfarenheter och bidra till gemensamma tolkningar av kraven.
”Seminarieserien riktar sig till de som både ansvarar för och använder digitala verktyg. Genom att tydliggöra och öka kunskapen om det regulatoriska områden skapar vi förutsättningar för att använda hälsoappar på ett tryggt och effektivt sätt i Sverige”, säger Mari Banck, utvecklingsledare i Region Värmland.
Seminarieserien genomförs av DigitalWell Arena, Leap for Life, Region Värmland och Linnéuniversitetet inom ramen för projektet Kapacitet för kvalitetssäkring. I projektet kommer också ett antal relevanta hälsoappar att kvalitetsgranskas i samarbete med företag, för att skaffa erfarenheter kring att omsätta den tekniska specifikationen i praktiken.
Öppna Staden lanserades i Karlstads kommun i oktober 2024 för att göra stadens utbud av aktiviteter mer inkluderande. Hittills har tjänsten nått cirka 400 användare.Öppna Staden är ett resultat av Karlstads andra upphandling, genomförd med stöd av Demand Acceleration-ramverket. Ramverket har utvecklats inom DigitalWell Arena och gör det möjligt för offentlig sektor att använda upphandling för att driva innovationsprocesser. I stället för att kravställa mot en färdig lösning upphandlas ett innovationssamarbete, där flera företag kan delta.
We Know It var det företag som till sist tilldelades utvecklingskontraktet för att forma den lösning, Öppna Staden, som bäst ansågs motsvara Karlstads behov. Det är även företaget som äger och förvaltar tjänsten, för att den ska kunna spridas till fler kunder och utvecklas över tid.”We Know It och Karlstad har gjort ett fantastiskt jobb med att tillsammans utveckla tjänsten, därför är det glädjande att även Trollhättan ser potential i att den kan förbättra livskvaliteten för människor med kognitiva utmaningar”, säger Carolin Maule, Innovation Manager på DigitalWell Arena, som processledde Karlstads upphandling. Titta gärna på filmen som beskriver bakgrunden till att tjänsten skapades:
Redan från början har DigitalWell Arena haft en tydlig ambition: att skapa bättre förutsättningar för digital hälsoinnovation genom att föra samman offentlig sektor och entreprenörer. Offentlig sektor har ett växande behov av att utveckla och implementera digital teknik för att förbättra kvaliteten inom vård och hälsa. Samtidigt finns det ett stort antal entreprenörer som arbetar med nya teknologier, som AI, avancerade appar och smarta lösningar för insamling och analys av hälsodata.
När den första versionen av DigitalWell Innovationssupport lanserades 2020 blev det startpunkten för ett mer systematiskt stöd till startups. Här kunde entreprenörer få hjälp att bygga prototyper, genomföra tester i verklig miljö, skydda sina idéer och förstå offentlig sektors behov. Under det första året fick 50 bolag och entreprenörer tillgång till olika stödtjänster.
– Lärokurvan var lika brant för oss som för entreprenörerna. Vi insåg snabbt att det skulle bli svårt att skräddarsy varje insats över tid – men resultatet blev ändå fantastiskt, säger Lina Svensberg, som ansvarade för satsningen.
Med en grundplåt på två miljoner kronor för DigitalWells Innovationssupport lyckades bolagen som fick stöd ta in närmare tio miljoner i investeringar redan under första året. Många av bolagen som då var i början av sin resa är idag etablerade och växande företag. Stepler är kanske det mest kända exemplet, vars app för att belöna fysisk aktivitet nu spritts till tio länder och samlar sju miljoner användare.
Den starka hävstångseffekten banade också väg för nya idéer – och blev grunden till DigitalWell Ventures, en specialiserad inkubator och accelerator för healthtech.
När DigitalWell Ventures drog i gång 2021 tog stödet till startups en ny form. Genom ett strukturerat program kunde bolagen få tillgång till expertstöd, verifiering och investerarnätverk. I april 2025 avslutades den åttonde kohorten av acceleratorprogrammet – och totalt har över 70 bolag nu genomgått accelerations- och inkubationsprogrammen.
– Genom att koppla våra stödtjänster till mer sammanhållna program för utvalda bolag kunde vi hjälpa fler bolag med liknande behov, samtidigt som vi fortsatt anpassa stödet till varje bolags unika resa, säger Stefan Skoglund, vd för DigitalWell Ventures.
Totalt sett har DigitalWell Arenas ekosystemet gett stöd till över 150 bolag – och bidragit till att de attraherat följdinvesteringar på mer än 155 miljoner kronor.
– Den verkliga summan är sannolikt ännu högre, det här är bara de investeringar vi har kunskap om. Och det inkluderar heller inte de intäkter bolagen genererat från försäljning till kunder, säger Stefan Skoglund.
Samtidigt som DigitalWell Ventures etablerades växte också ett tydligare fokus inom DigitalWell Arena: att inte bara stödja bolagen – utan även stärka offentlig sektor. För att undvika rollkonflikter överfördes inkubatorn till den värmländska stiftelsen Inova, medan DigitalWell Arena fördjupade sitt arbete med att skapa gemensam infrastruktur som använder kraften i offentlig sektor för att stimulera innovation.
– Våra första satsningar på att stötta bolag var framgångsrika, men det räcker inte för att åstadkomma systemförändring. Därför har vi lagt allt större fokus på att utveckla samarbetsformer och verktyg som gör det lättare för offentlig sektor att efterfråga innovation, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena.
Ett tydligt exempel är Demand Acceleration – ett ramverk för upphandlingsdriven innovation. Det innebär att upphandling integreras i innovationsprocessen, där flera företag kan bidra till att utveckla lösningar i nära dialog med offentlig sektor.
2022 genomförde Karlstads kommun den första upphandlingen enligt ramverket. Resultatet blev en VR-tjänst för att utbilda vårdpersonal i bemötande av personer med kognitiv svikt – utvecklad av startupen Virotea. Tjänsten används idag av över 40 kommuner och vårdgivare.
Sedan dess har ytterligare tre nya, digitala tjänster skapats med stöd av ramverket.
– Offentlig upphandling har en enorm potential som drivkraft för innovation. Om vi bara kunde använda en lite större andel av de 900 miljarder kronor som offentliga upphandlingar omsätter varje år för att efterfråga nyskapande lösningar, då skulle det förändra spelplanen, säger Jonas Matthing.
En annan viktig pusselbit i den nya infrastrukturen är arbetet med att skapa ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoappar. I dag måste varje kommun eller region göra egna bedömningar – vilket leder till långsam implementering, ojämlik tillgång och höga utvecklingskostnader för bolagen.
DigitalWell Arena driver nu flera initiativ för att bidra till gemensamma tolkningar av kvalitetskrav – vilket gynnar både privata aktörer och offentlig sektor.
Fokus på samverkan har också fått genomslag i DigitalWell Ventures. Inkubatorn är numera del av det nationella inkubatorsprogrammet och en viktig kunskapsnod kring vad som krävs för att lyckas på en offentlig marknad.
– Interaktionen med offentlig sektor ger möjlighet att bygga tillit. Det finns flera unika delar man behöver tänka på här som vi har byggt specialkompetens kring, som nu kan spridas till fler, säger Stefan Skoglund.
DigitalWell Innovationssupport är fortfarande startpunkten, och DigitalWell Arenas gemensamma ingång för startups och entreprenörer. Där spelar också DigitalWells innovationsråd en central roll. Sammanlagt har rådet gjort en första utvärdering av över 400 idéer. Här medverkar representanter från Region Värmland, Karlstad kommun, Karlstads universitet, Almi Invest – och DigitalWell Arena.
– Innovationsrådet har blivit en ovärderlig port in i systemet. Det ger tidig validering av idéer – men också insyn i innovationslandskapet för offentlig sektor. Det ger en bra bild av vad DigitalWell Arena handlar om: att förena behov och möjligheter, säger Jonas Matthing.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
