Måndag 26 maj är det dags för urpremiären av Unfold Värmland! Över 45 programpunkter lyfter innovation, digital utveckling och framtidens hållbara samhälle. DigitalWell Arena är en av medarrangörerna och bjuder in till allt från seminarier och workshoppar till mingelkväll med DigitalWell Awards.
Under tre dagar, 26–28 maj, förvandlas Karlstad till en mötesplats för alla som vill bidra till innovation och samhällsförbättring – oavsett om du är entreprenör, forskare, beslutsfattare eller verksam inom offentlig sektor. Bland DigitalWell Arenas aktiviteter hittar du allt från praktisk innovationssupport till workshops om upphandlingsvänlig innovationsledning.
Lina Svensberg, Innovation Manager på DigitalWell Arena, ser särskilt fram emot att samla olika delar av sitt nätverk på hemmaplan – och skapa nya möten mellan människor med olika perspektiv:
”UNFOLD ger en unik möjlighet att väva samman lokala initiativ med nationella och internationella perspektiv. Det uppstår en enorm kraft när människor med olika uppdrag och erfarenheter möts – forskare, experter, beslutsfattare och entreprenörer.”
DigitalWell Arena står också värd för den gemensamma mingelkvällen den 27 maj på Olssons Bazar, där vi korar vinnarna i DigitalWell Awards.
Några av våra programpunkter är i princip fullbokade – men det finns fortfarande många öppna aktiviteter att ta del av. Du hittar hela listan längst ner på sidan!
Några av medarrangörerna av Unfold Värmland: Lina Svensberg (DigitalWell Arena), Thomas Wernerheim (Karlstads kommun), Charlotte Wäreborn (Compare), Lise Bergqvist (DigitalWell Ventures), Per Kristensson (CTF), och Josefin Danielsson (Region Värmland).
Invigning digitalt av Unfold Värmland 2025 och presentation av veckans olika programpunkter och arrangörer. När: 26 maj kl. 09:00–09:30 Var: Unfold Värmlands LinkedIn-sida
Har du en idé du vill utforska eller utveckla? Kom och diskutera den med DigitalWell Arenas innovationsrådgivare i vår öppna rådgivning. Var: Karlstadrummet, Karlstads stadsbibliotek När: 26 & 27 maj kl. 10:00–11:00 Ingen föranmälan krävs
Forskning och praktik – med utgångspunkt i ramverket för demand acceleration. Var: Värmlands Museum När: 26 maj kl. 13:00–17:00 Mer info och anmälan – OBS! Få platser kvar
Välkommen till ett avslappnat frukostmingel! Träffa representanter från Health Data Sweden och få koll på hur HDS Gateway kan stödja företag och offentliga aktörer i användningen av hälsodata. Var: Värmlands Museum När: 27 maj kl. 08:15–09:30 Ingen föranmälan krävs
I den här workshopen möts praktiker och stödaktörer för gemensamt utforskande. Vad behövs egentligen för att stötta omställningen i praktiken? Var: Elite Stadshotellet När: 27 maj kl. 09:45–11:45 Mer info och anmälan – OBS! Få platser kvar
Hur kan offentlig sektor förenkla upphandlingar av hälsoappar – och samtidigt höja kraven på kvalitet? Seminariet sänds även digitalt. Var: Värmlands Museum När: 27 maj kl. 10:30–11:30 Mer info och länk till webbsändning
En lunchsession med startup-pitcher och spaningar om vad som händer inom DigitalWell Ventures. Möt bolagen som utvecklar framtidens lösningar för digital hälsa och offentlig sektor. Var: Hotell Fratelli När: 27 maj kl. 11:30–12:45 Ingen föranmälan krävs
Välkommen till en praktisk och lekfull workshop med David Hanley från We Shine där vi tillsammans utforskar komplexitet genom att bygga med LEGO. Var: Elite stadshotellet När: 27 maj kl. 13:15–14:45 Mer info och anmälan – OBS! Få platser kvar
En gemensam avslutning på dagen – med mingel, inspiration och prisutdelning i DigitalWell Awards. Var: Olssons Bazar När: 27 maj från kl. 16:00 Mer info och anmälan
Video-podden sänder ett specialavsnitt från Värmlands Museum i samband med lanseringen av The Ecosystem Playbook. Verktyget har utvecklats av Vinnova, Ramboll och Danish Design Centre och ger vägledning för hur regioner kan stärka sina innovationssystem genom samordning och långsiktig strategi. Mer info och länk till anmälan
Advokatens guide till starka företag och framgångsrik kommersialisering av innovation. En masterclass om att bygga värdeskapande infrastruktur. Var: Elite Stadshotellet När: 28 maj kl. 08:45–10:45 Mer info och anmälan
Kostnadsfri, digital spaning där fyra innovativa lösningar för offentlig sektor presenteras. Enklare omvärldsbevakning – direkt till din skärm. Var: Online När: 28 maj kl. 10:00–11:00 Mer info och anmälan
Avslutning digitalt av Unfold Värmland 2025 med en reflektion tillsammans med några av talarna och arrangörerna från veckan. När: 26 maj kl. 14:15–14:45 Var: Unfold Värmlands LinkedIn-sida
Här kan du ta del av hela unfold värmlands program
Tolv inspirerande kandidater har nu utsetts till finalfältet i DigitalWell Awards 2025. Nu återstår bara att rösta fram vinnarna – där alla kandidater bidrar till att visa värdet av digital hälsoinnovation.
Finalfältet speglar på ett fantastiskt sätt den mångfald som finns inom ekosystemet för digital hälsoinnovation. Sex av de nominerade adresserar på olika sätt utmaningar kopplade till barn och unga – från insatser som stärker barns delaktighet till AI-lösningar som kan identifiera utsatta barn och digitala plattformar som skapar gemenskap för unga med funktionsnedsättning.
Samtidigt riktar sig flera insatser även mot äldre och personer med kroniska sjukdomar, där digital teknik används för att förebygga hälsoproblem och effektivisera vårdprocesser.
Kandidaterna kommer från en rad olika sektorer och organisationer – allt från startup-grundare och forskare till offentligt anställda och ideella verksamheter. Gemensamt för dem alla är viljan att använda digital teknik för att möta viktiga samhällsutmaningar.
– Det som känns otroligt inspirerande är att kandidaterna på så många olika sätt visar vad digital hälsoinnovation kan innebära i praktiken. De illustrerar hur ny teknologi kan skapa samhällsnytta – men också att det krävs nya perspektiv och tankesätt för att se till att den verkligen tillämpas, säger Marie Granander, Process Manager på DigitalWell Arena.
De nominerade per kategori, uppifrån och ner:
läs nomineringstexterna och rösta på din favorit
Fyra vinnare i lika många kategorier kommer att koras under på Olssons Bazar i Karlstad den 27 maj. I år delas DigitalWell Awards ut i samband med Unfold Värmlands mingelkväll. Unfold Värmland är ett samlingsevent som under tre dagar, 26 till 28 maj, bjuder på över 30 spännande programpunkter.
anmäl dig till unfold Värmlands mingelkväll
Samhället står inför stora utmaningar kopplade till hälsa. För att fler ska kunna leva ett hälsosamt liv behövs både innovativa, digitala hälsotjänster och arbetssätt. Utmärkelsen DigitalWell Award fokuserar på att lyfta dessa initiativ. Missa inte chansen att nominera din favorit senast 14 april.
Det är många som arbetar hårt för att möjliggöra förändringar som kan bidra till ökad hälsa – med utmärkelsen DigitalWell Award vill DigitalWell Arena synliggöra inspirerande lösningar och initiativ.
Glädjande nog verkar allt fler vilja lyfta fram dessa goda krafter. Förra året inkom rekordmånga röster (2 000!) när utmärkelsen delades ut!
– Det är femte gången vi arrangerar DigitalWell Awards och bland våra tidigare vinnare finns fantastiska representanter och banbrytare för digital hälsoinnovation, från både forskning, näringsliv och offentlig sektor. DigitalWell Awards har blivit ett inspirerande forum för att visa upp den bredd som finns inom vårt ekosystem. Det synliggör också behovet av samarbete för att åstadkomma förändring, säger Marie Granander, Project Manager för DigitalWell Arena.
Marie Granander ser fram emot den femte upplagan av DigitalWell Award den 27 maj i Karlstad.
DigitalWell Award ger utöver positiv uppmärksamhet vinnarna en möjlighet att delta vid en erkänd konferens inom digital hälsa och innovation. Det skapar möjligheter både för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte omvärldsbevakning och ett breddat kontaktnät.
För att bli nominerad till DigitalWell Award ska man ha en digital lösning eller ett initiativ inom någon av tävlingens fyra kategorier:
Du kan nominera kandidater inom både privat och offentlig sektor samt akademin. Från enskilda individer, till en avdelning ett bolag eller en verksamhet.
här kan du nominera din kandidat
Fram till den 14 april går det att nominera bidrag till utmärkelsen. Det kan vara både personer och organisationer som bidrar till framtidens hälsoinnovationer. Efter detta utser tävlingsarrangören DigitalWell Arena upp till tre kandidater i varje tävlingskategori.
DigitalWell Award arrangeras i år för femte gången, och röstningen på de slutgiltiga kandidater som valts ut i respektive kategori öppnar tisdag den 7 maj.
Vinnarna koras efter en sammanslagning av poängen från arrangörens jury, tillika styrgrupp för DigitalWell Arena, och allmänhetens röster. Årets vinnare presenteras live den 27 maj under UNFOLD Värmlands mingel på Olssons Bazar i Karlstad
Läs mer om digitalwell award Anmäl dig till unfold-minglet
Lina Svensberg, Marie Granander och Jonas Matthing är några av de ledande personerna bakom Vinnväxtinitiativet DigitalWell Arena, med fokus på att stötta digital hälsoinnovation.
Nedan hittar du vår verksamhetsberättelse fördelat på våra fyra fokusområden, där får du bland annat veta mer om:
Stort tack till alla samarbetspartners! Bara under 2024 är vi 417 aktörer som på olika sätt bidragit till satsningar i ekosystemet för hälsoinnovation.
DigitalWell Arena fortsätter arbetet med att etablera ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoapplikationer. I slutet av 2024 publicerades en rapport med rekommendationer för hur Sverige både kan accelerera användningen av hälsoappar och skapa en säkrare marknad.
Rapporten är resultatet av en ettårig förstudie där både myndigheter och branschorganisationer, inklusive Läkemedelsverket, eHälsomyndigheten och Swedish Medtech, har medverkat.
I rapporten finns ett antal rekommendationer för hur Sverige kan öka tilliten och nyttan för hälsoappar. Den mest centrala slutsatsen är att ett nationellt kvalitetsramverk med tydliga krav behöver komma på plats.
Idag bedöms hälsoappars kvalitet av varje enskild kommun eller region, vilket skapar ojämlik tillgång till nya tjänster. För företag innebär avsaknaden av enhetliga krav höga utvecklingskostnader. I förlängningen innebär det en risk att svenska lösningar riktas mot andra marknader, med tydligare regelverk och större möjligheter att skala.
”DigitalWell Arena har etablerat sig som en intermediär som samlar nyckelaktörer kring denna viktiga fråga. Utan en tydlig struktur för att utvärdera hälsoappars kvalitet riskerar deras nytta att begränsas, särskilt inom offentlig sektor”, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena.
Även i väntan på ett nationellt ramverk behöver offentlig sektor höja sin kunskap om kvalitetssäkring av hälsoappar. I samband med förstudiearbetet fick tre svenska bolag (Everon, ProBits och Imagine Care) testa sina applikationer enligt det nordiska kvalitetsramverket NordDEC, vilket gav positiva resultat.
Under 2025 kommer därför fler bolag att erbjudas utvärderingar enligt befintliga kvalitetsramverk. Samtidigt kommer offentlig sektor involveras mer aktivt, då en viktig aspekt är att offentliga kunder börjar använda existerande ramverk för att ställa kvalitetskrav.
”Det handlar bland annat om att identifiera om det finns olika tolkningar av regelverken, eller andra hinder för att hälsoappar ska kunna tas i användning”, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
Marie Granander med den rapport som samlar insikter och rekommendationer från förstudien, som lagt en viktig grund för frågan om kvalitetssäkrade hälsoappar. Ta del av rapporten i sin helhet.
2024 har inneburit ett genombrott för offentlig upphandling som ett verktyg för innovation. Tre nya upphandlingar har genomförts med stöd av Demand Acceleration-ramverket – dessutom har den första tjänsten som utvecklades nu upphandlats av nästan 30 organisationer.
Så sent som 2021-22 omsattes principerna för Demand Acceleration-ramverket för första gången i en offentlig upphandling av Karlstads kommun. Tillvägagångssättet innebär kortfattat att offentlig upphandling integreras i innovationsprocesser, där flera företag kan upphandlas för att i samverkan med verksamheten skapa en lösning med potential att spridas till många.
I Karlstad sökte vård- och omsorgsenheten efter ett bättre sätt att utbilda vårdpersonal i att möta kunder med kognitiv svikt. Den lösning som utvecklades med stöd av Demand Acceleration blev en ny VR-tjänst, där personalen i ett antal scenarion kan uppleva vardagen ur kundernas perspektiv.
Virotea var det företag som utvecklade den slutliga lösningen, och deras tjänst ”Virotea ED” har nu 26 organisationer som betalande kunder, både inom privat och offentlig omsorg. Bara under det senaste året har kundstocken fördubblats och tjänsten har även nått utanför Sveriges gränser, då den nyligen upphandlats av Mariehamns stad på Åland.
”När man tar fram en ny teori för att driva upphandling är man glad om den överhuvudtaget går att pröva i praktiken. Att den första lösning som skapats genom en Demand-Acceleration-upphandling redan nått så här många kunder är ett fantastiskt resultat”, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena.
Under 2024 har Demand Acceleration-ramverket tillämpats i ytterligare tre upphandlingar, både inom och utanför hälsosektorn:
Nästan lika viktigt som de fullbordade upphandlingarna är de marknadsdialoger Demand Acceleration bidrar till genom så kallad RFI (Request For Information). Ett exempel är Karolinska Universitetssjukhusets Solution Enabler-Program, där en RFI fungerat som verktyg för att identifiera företag med nya infallsvinklar för att utveckla sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet.
”En RFI är en viktig kontaktyta där det offentliga kan kommunicera sina behov. Det skapar bredare kontaktytor för utvecklingsprojekt, där fler bolag kan delta och komma med förslag för att förverkliga det offentligas upplevda behov. Det ger ett gemensamt lärande som ökar möjligheterna för en bra, offentlig affär och lägger grunden till implementering”, säger Jonas Matthing.
Samtidigt fortsätter Demand Acceleration-communityt att växa och omfattar nu 120 deltagare i en dryg handfull länder, många med nyckelroller inom innovation och upphandling.
Utvecklingen av communitiet, och de gemensamma resurser som underlättar det gemensamma lärandet (inklusive handböcker, rapporter och artiklar) har inspirerats av forskning kring såväl gemensamma tillgångar (commons) och så kallade innovation commons.
Intresset för Demand Acceleration-ramverket är även fortsatt starkt internationellt. Främst inom UNECE (FN:s kommission för ekonomisk utveckling i Europa), där DigitalWell Arena leder en så kallad workstream kring innovationsupphandling som bland andra involverar experter från Spanien, Georgien och EU-kommissionen.
I oktober lanserade Karlstads kommun den helt nya tjänsten ”Öppna Staden”, som skapats i samarbete med We Know It. Syftet med den digitala guiden är att människor med kognitiva utmaningar mer självständigt ska kunna ta del av restaurangbesök, kulturaktiviteter, med mera.
Interaktionen mellan innovativa bolag och offentlig sektor har blivit en tematisk nyckelfråga för hälsoinnovation. Under 2024 togs viktiga steg för att ytterligare förbättra denna interaktion – där DigitalWell Arenas ekosystem blivit något av en nationell modell.
Flera viktiga bitar har fallit på plats inom den del av arenans ekosystem som riktar sig mot startups. I nära samarbete med DigitalWell Ventures byggs en allt starkare kunskapsnisch för att stötta den offentliga affären.
Redan 2023 satte ett gemensamt förstudiearbete (ACCESS-projektet) fingret på ett kunskapsglapp inom inkubatorssystemet för att möta kraven från offentlig sektor. Inom satsningen har vi därefter arbetat med att förbättra förutsättningar, verktyg och metoder för affärsrådgivare inom det svenska inkubatorsystemet. Syftet är att stödja startups i att bidra till att lösa behov i offentlig sektor genom att tillämpa ny teknik, vilket samtidigt ger innovativa bolag en hävstång för tillväxt.
Arbetet har under 2024 gett upphov till flera spännande initiativ. Ett exempel är en handbok, riktad till både bolag och affärsutvecklare, om offentlig sektor som en strategisk marknad för startups. Handboken och annan relevant kunskap utgör dessutom grunden i ett AI-baserat verktyg, för att stötta bolag och affärsrådgivare.
”Att utveckla bolag och affärsrådgivare kring de speciella förutsättningarna för den offentliga affären är ett viktigt kit för DigitalWell Arena. Det kompletterar andra nyckelfrågor som vi driver och motverkar systeminlåsningar. Genom att trimma kunskaper även på utbudssidan sätter DigitalWell Ventures en viktig strategisk riktning för sin inkubatorsverksamhet”, säger Jonas Matthing.
Förutom ett tydligare strategiskt fokus fanns flera andra glädjande milstolpar att blicka tillbaka på under året:
Genom dessa satsningar fortsätter DigitalWell Arena att bygga broar mellan innovativa bolag och offentlig sektor, och skapa bättre förutsättningar för framtidens hälsoinnovationer!
De tio startup-bolagen i DigitalWell Ventures acceleratorprogram firade ”examen” genom att pitcha inför investerare i Oslo på Demo Day. Inkubations- och accelerationsprogrammen inkluderar numer även bolag med fokus på samhällsäkerhet och lösningar för offentlig sektor.
Ett tvärvetenskapligt arbetssätt sätter en allt starkare prägel på forskningen inom DigitalWell Arena. På Karlstads universitet talar man om ett paradigmskifte, där externa förfrågningar och samarbeten i allt högre grad påverkar forskningens inriktning.
En central del av denna utveckling är ”Arenaprojektet”, där sex forskargrupper vid Karlstads universitet samarbetar för att driva innovation inom hälsoområdet. Satsningen, som startade 2021, har nu börjat ge tydliga resultat och skapar även nya möjligheter för samverkan med näringsliv och offentlig sektor.
Ett uppmärksammat exempel är det internationella projektet 6G-path, där forskare från Datavetenskap och Omvårdnad vid Karlstads universitet deltar. Den testmiljö som skapas i Karlstad ska ge studenter möjlighet att delta i olika medicinska scenarier på distans via VR. Projektet syftar till att använda nya lösningar inom mobil kommunikation (5G/6G) för att förbättra studenternas träning genom mer realistiska scenarion.
Studien har tagit plats på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens topp-100 lista för 2024. Där återfinns ytterligare ett forskningsprojekt från Karlstads universitet med tydlig hälsokoppling: Det så kallade SWEA-verktyget, som genom avancerad dataanalys identifierar stressfaktorer för att skapa en mer hälsosam arbetsmiljö.
Inom DigitalWell Arena drivs flera satsningar kopplat till data och digital teknik i samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. Exempelvis kring barn- och ungas psykiska hälsa, demenssjukdom, socialtjänstens omställning och trygghet i samhället.
Enligt Erik Wästlund, koordinator för forskargrupperna på Karlstads universitet, handlar det på sätt och vis om ett paradigmskifte, där externa organisationers förfrågningar i högre grad än tidigare påverkar forskningens inriktning.
Ett tydligt exempel är projektet ”Barn- och ungdomsresan”, där forskare från Karlstads universitet i samverkan med flera värmländska kommuner arbetar med hur AI kan stödja i arbetet med att tidigare identifiera unga som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.
Ett anknytande projekt för 2025 handlar om hur barn till föräldrar med psykiatriska tillstånd, kan få stöd via mobilappar. Dessa barn har rätt till förebyggande insatser för att minska risken att utveckla egen psykisk ohälsa och socioekonomiska problem. Projektet involverar bland andra BRIS och organisationen Maskrosbarn.
Ökad förståelse för individen är också ett återkommande tema inom flera studier. Inom denna genre vill forskare från Centrum för tjänsteforskning (CTF) och Centrum för genusforskning analysera de löften som ofta förknippas med nya, tekniska lösningar.
En central frågeställning är att få en ökad förståelse för begreppet självständighet, som ofta nämns vid implementeringen av teknologi inom äldreomsorgen. Bland annat genom att ställa begreppet i relation till upplevelsen av sårbarhet, med hänsyn till faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.
”Självständighet och trygghet är kärnvärden i digitaliseringen av vården. Trots detta saknas ett standardiserat sätt att mäta individers upplevda självständighet. Nuvarande metoder fokuserar enbart på fysisk och kognitiv kapacitet, som att klä sig eller laga mat. Men digitala hjälpmedel kan erbjuda så mycket mer, som att ge människor känslan av att ha kontroll över sina liv”, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi och forskare på CTF.
Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena, har själv en 25 år lång bakgrund inom forskning om digitalisering. Han tror att hur digitala lösningar uppfattas av individen blir en knäckfråga för reformen god och nära vård, samt implementering av personcentrering:
”Med tanke på de demografiska utmaningar vi står inför är tekniska lösningar inom vård och omsorg både en nödvändighet och en möjlighet. Därför är forskning om teknikens kvalitativa aspekter väldigt viktiga.”
Neshe Tuna, Innovation manager på DigitalWell Arena, och Christian Persman, projektledare på Arvika kommun, i samband med starten för Barn- och ungdomsresan. En AI-satsning som involverar både Karlstads universitet, Region Värmland och fyra värmländska kommuner.
Operations Manager jonas.matthing@compare.se
Project Manager marie.granander@compare.se
DigitalWell Arena leder ytterligare ett initiativ för etablering av nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoappar. Målet är att stärka offentlig sektors kunskap och kapacitet – vilket borgar för en ökad tillgång till säkra och effektiva digitala hälsotjänster för hela befolkningen.
Över 200 000 hälsoappar finns tillgängliga på den svenska marknaden, men deras potential att bidra till bättre hälsa är fortfarande underutnyttjad. För att kartlägga varför presenterade DigitalWell Arena nyligen en förstudie som belyser de största utmaningarna. Kärnan är att bristen på ett nationellt ramverk för att utvärdera hälsoapparnas kvalitet skapar hinder för både användare, tillverkande bolag och inom vård och omsorg.
Insikterna från förstudien samlades i en rapport med ett antal rekommendationer. De mest centrala är att en myndighet behöver ges ett helhetsansvar för kvalitetssäkring av hälsoappar och att ett nationellt ramverk med en tydlig kravbild börjar tillämpas.
I väntan på strukturella förändringar behöver kunderna, inte minst inom offentlig sektor, prioritera att öka kunskapen om kvalitetssäkring. Det nya projekt som drivs av DigitalWell Arena, Leap For Life och Linnéuniversitetet sätter fokus på just det.
En nyckelaspekt är att få offentliga kunder att tillämpa befintliga kvalitetsramverk. I första hand handlar det om ramverk som kan ta ett större helhetsgrepp, såsom det nordiska kvalitetsramverket NordDEC och den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021.
– Även utan ett nationellt beslut ger dessa ramverk guidning för att utvärdera hälsoapparnas säkerhet och effekt. Genom att samla insikter från både offentlig sektor och bolag skapar projektet kunskap som kommer att bidra till att visa vägen framåt för Sverige, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena, och Anders Åmberg, IT- och digitaliseringschef för vård och omsorg i Arvika kommun. Arvika är en av fyra offentliga aktörer som ska lära sig mer om hur befintliga ramverk för kvalitetssäkring kan tillämpas i praktiken.
Fyra offentliga aktörer deltar i projektet: Region Värmland, Karlstads kommun, Arvika kommun och Akademiskt Primärvårdscentrum i Region Stockholm. Utifrån deras behov kommer ett antal relevanta hälsoappar att väljas ut för genomlysning enligt de befintliga ramverken.
– Syftet är att göra en tolkning av hur bolag och offentlig sektor upplever ramverkens relevans och omfattning. Det handlar också om att identifiera om det finns olika tolkningar av regelverken, eller andra hinder för att hälsoappar ska kunna tas i användning, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
I dagsläget bedöms hälsoapparnas kvalitet av varje kommun och region. Det bromsar implementeringstakten och skapar en ojämlik tillgång till nya lösningar runt om i landet. För bolagen innebär den otydliga kravbilden höga utvecklingskostnader, eftersom varje kund gör en egen kravställning.
Anders Åmberg är IT- och digitaliseringschef för vård och omsorg i Arvika kommun, som ligger långt framme kring tillämpning av trygghetsskapande teknik inom vissa områden. När det gäller att implementera hälsoapplikationer sätter dock kvalitetsfrågan begränsningar för ambitionsnivån.
– Ett nationellt ramverk skulle underlätta mycket. Idag läggs ett väldigt stort ansvar på varje enskild kommun. Arvika är en liten kommun med begränsade resurser, och det arbete som kvalitetssäkring av en hälsoapplikation innebär gör att vi måste göra en hård prioritering kring vad vi kan ta in.
Projektet kommer att bjuda in till flera öppna seminarier med syftet att öka kunskapen inom offentlig sektor om möjligheterna med att använda gemensamma kvalitetssäkringsramverk. Den långsiktiga ambitionen är att lägga grunden till ett community, där offentliga aktörer kan utbyta erfarenheter som gör det lättare att utvärdera och implementera hälsoappar.
Vinnova har utsett DigitalWell Ventures till en av Sveriges excellenta inkubatorer. Utnämningen ger statlig finansiering under fyra år för att fortsätta stötta framtidens startups inom hälsa, samhällssäkerhet och lösningar för offentlig sektor.
Sammanlagt har drygt 30 inkubatorer kvalificerat sig för det nationella inkubatorsprogrammet för perioden 2025 till 2029, där DigitalWell Ventures är den enda värmländska aktören.
Vinnovas besked har föregåtts av en genomgripande kvalitetsgranskning av DigitalWell Ventures processer, nätverk och resultat. Kvaliteten på de bolag inkubatorn stöttar är också en nyckelfaktor.
– Det känns fantastiskt bra att få den här kvalitetsstämpeln. Det är ett häftigt sammanhang att vara en del av Sveriges 30 bästa tech-inkubatorer. Det betyder också att vi långsiktigt kan stötta ännu fler innovatörer och entreprenörer som adresserar våra stora samhällsutmaningar, exempelvis hur vi ska klara framtidens välfärd med minskade resurser, säger Stefan Skoglund, vd för DigitalWell Ventures.
Stefan Skoglund, vd för DigitalWell Ventures, och Lise Bergqvist, ledare för inkubatorprogrammet, gläds över att det långsiktiga förtroende Vinnovas besked innebär.
DigitalWell Ventures grundades 2021 som en del av DigitalWell Arena. Sedan starten har cirka 70 bolag genomgått bolagets inkubations- och accelerationsprogram. Verksamheten har därefter överlåtits till värmländska Stiftelsen Inova, för att skapa bättre förutsättningar och slippa en intressekonflikt genom att representera enskilda bolag.
Stefan Skoglund ser flera nyckelfaktorer till att DigitalWell Ventures så snabbt kunnat etablera sig och nå både nationellt och internationellt intresse. Två av dessa är Region Värmlands strategi för smart specialisering, med digital hälsoinnovation som ett prioriterat område, och samarbetet med DigitalWell Arena.
– Trots att vi är en relativt ny inkubator har vi byggt upp spetskompetens som lockar bolag, mentorer, investerare och resurser från hela landet. Dessa resurser kan nu tillgängliggöras för fler.
Stefan Skoglund understryker samtidigt att det inte bara handlar om resultaten för bolagen i inkubatorn:
– Vi stöttar och utvecklar även entreprenörers innovationskraft, och man får vara ödmjuk kring att saker ibland tar tid. Den kunskap, de nätverk och entreprenöriella förmågor de får med sig genom inkubatorn kan göra att nästa idé verkligen tar fart, vilket skapar förutsättningar för långsiktig regional tillväxt.
Marcus Eng, Jonas Matthing och Stefan Skoglund på ett investerarevent i Karlstad. Marcus Engs bolag PhysAct var ett av de första som fick stöd av DigitalWell Incubator och är ett exempel på hur en tidig idé blivit en fullfjädrad verksamhet med flera kommuner som kunder.
En sådan pusselbit lades tidigt i inkubatorn och utgör fortsatt en viktig grund för verksamheten. I innovationsrådet görs en tidig validering av startup-idéer av representanter från Karlstads kommun, Region Värmland, Karlstads universitet och DigitalWell Arena. Sedan starten har över 400 idégivare och företag utvärderats och fått råd och stöd.
Inkubatorn har med tiden specialiserat sig på att stötta bolag i att göra affärer med offentlig sektor och bidra till samhällsförändring. Exempelvis när det gäller lösningar riktade mot hälsosektorn är kunskap om både upphandling och regulatoriska krav avgörande för att möta kundernas behov.
En ökad interaktion mellan offentlig sektor och innovativa bolag är också en högprioriterad fråga för DigitalWell Arena. Därför gläds verksamhetsledaren Jonas Matthing åt inkubatorns framgångar och långsiktiga finansiering.
– De är en viktig samarbetspartner, eftersom vi noga följer innovativa bolag och de nya lösningar som tech kan bidra med. Exempelvis när det gäller att hantera hälsodata som ger möjligheter för bättre vård med AI. För att klara de samhällsutmaningar kring hälsa vi står inför efterfrågar offentlig sektor nya lösningar som både kan bibehålla och utveckla välfärden.
Vad skulle hända om all upphandling blev innovationsvänlig, och alla innovationsprocesser i offentlig sektor upphandlingsvänliga? I den här artikeln utreder och analyserar Lina Svensberg, innovationsledare i DigitalWell Arena, den begreppsflora som finns i skärningspunkten mellan innovation och upphandling.
Begreppen i skärningspunkten mellan offentlig upphandling och innovation är många – och ofta otydligt definierade. Vi talar om innovationsupphandling, innovationsvänlig upphandling, innovation i upphandling, innovationsfrämjande upphandling – men vad betyder de egentligen, och hur hänger de ihop?
Den här artikeln har flera syften. Dels vill jag underlätta diskussioner genom att reda ut centrala begrepp, resonera kring deras inbördes relationer och föreslå definitioner. Jag vill också sortera begreppen utifrån tre nivåer: syften, angreppssätt och förfaranden.
Men syftet är också att öppna för ett perspektivskifte. Jag skulle därför vilja introducera begreppet upphandlingsvänliga innovationsprocesser som ett komplement till innovationsvänliga upphandlingsprocesser.
Alla åsikter i artikeln är mina egna, men självklart formade genom arbetet i ekosystemet kring DigitalWell Arena. Där jag hänvisar till officiella definitioner anger jag källan. Jag välkomnar såklart inspel och andra perspektiv – det här är en evigt pågående utforskande resa
Lina Svensberg, Innovation Manager i Digitalwell Arena, har ett glödande engagemang och intresse för hur upphandling kan driva innovation.
Offentlig upphandling kan användas som ett strategiskt verktyg för att uppnå olika mål inom samhällsutveckling. EU beskriver tre huvudområden inom strategisk upphandling[1]:
Dessa kategorier är inte alltid strikt åtskilda, utan kan överlappa i praktiken. En upphandling kan exempelvis både främja innovation och ha en positiv social påverkan. Det är därför viktigt att förstå dessa kategorier som olika perspektiv på hur upphandling kan användas strategiskt.
Utöver dessa tre områden kan upphandling användas för att uppnå ytterligare strategiska aspekter, exempelvis[3]:
Ett viktigt första steg i att förstå dessa begrepp är att skilja mellan varför vi använder upphandling som ett strategiskt verktyg (syfte) och hur vi genomför upphandlingar för att uppnå dessa syften (angreppssätt). Denna distinktion är central för att undvika begreppsförvirring och kommer att ligga till grund för de definitioner som följer.
Innovation procurement är en central del av strategisk upphandling, med potential att forma marknader och stödja utvecklingen och spridningen av innovativa lösningar. I EU-kommissionens Guidance on Innovation Procurement (2021)[4] definieras innovation procurement på följande sätt:
“Innovation procurement” refers to any procurement that has one or both of the following aspects:
Vad innebär innovation i detta sammanhang?
För att förstå innovation procurement behöver vi börja med att definiera innovation. I Guidance on Innovation Procurement hänvisas till följande definitioner av innovation:
Enligt artikel 2(22) i EU:s direktiv 2014/24/EU:
“the implementation of a new or significantly improved product, service or process, including but not limited to production, building or construction processes, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations inter alia with the purpose of helping to solve societal challenges or to support the Europe 2020 strategy for smart, sustainable and inclusive growth”
Enligt OECD:s Oslo Manual (2018):
“a new or improved product or process (or combination thereof) that differs significantly from the unit’s previous products or processes and that has been made available to potential users (product) or brought into use by the unit (process).”
Gemensam för ovanstående, och de flesta andra definitioner av innovation är att innovation handlar om nytt och nyttigt värdeskapande. Det innebär att innovationen måste tillämpas på en marknad/i samhället för att nyttan hos innovationen ska kunna avgöras.
Vad innebär “Buying the outcomes of innovation”?
I Guidance of Innovation Procurement definieras begreppet på följande sätt:
“the public buyer, instead of buying off-the-shelf, acts as an early adopter and buys a product, service or process that is new to the market and contains substantially novel characteristics.”
Och begreppet “early adopter” definieras enligt följande:
Early adopters refer to the first 20% customers on the market that are buying a new or significantly improved product, service or process. This includes procurements of products, services or processes that have already been demonstrated on a small scale and may be nearly or already in small quantity on the market, but that have not been widely adopted by the market yet. This also includes existing solutions that are to be utilised in a new and innovative way.
Reflektion
Enligt denna definition är innovation procurement inte begränsat till lösningar som inte finns på marknaden. Det inkluderar även early adopters, vilket EU definierar som de första 20 % av kunderna på marknaden. Detta är intressant i relation till hur vi i Sverige ofta använder termen ”innovationsupphandling”. Generellt menar vi då upphandling av lösningar som inte tidigare funnits på marknaden. Ur ett spridningsperspektiv är det dock centralt att nya lösningar används av fler än den första kunden.
PPI är ett angreppssätt som beskrivs av EU-kommissionen (Research and Innovation) som en process i tre väl definierade steg[5] (min översättning):
Pre-Commercial Procurement (PCP) är ett sätt för offentliga myndigheter att upphandla forsknings- och utvecklingstjänster (FoU) för att driva fram nya lösningar, samtidigt som man undviker statsstödsproblematik. I den PCP communication[6] som EU-kommissionen (research and innovation) [7] hänvisar till i beskrivningen av PCP, står följande.
“This Communication addresses the concept of ”pre-commercial procurement” which concerns the Research and Development (R&D) phase before commercialisation. For the purpose of this communication ”pre-commercial procurement” is intended to describe an approach to procuring R&D services other than those where ”the benefits accrue exclusively to the contracting authority for its use in the conduct of its own affairs, on condition that the service provided is wholly remunerated by the contracting authority5,6” and that does not constitute State aid.”
PCP kännetecknas av tre huvudelement[8]:
Jag har försökt hitta en tydlig definition av hur EU-kommissionen definierar innovation-friendly procurement, men i de officiella EU-dokument jag har granskat beskriver man snarare begrepp som ”innovation-friendly procurement practices” och ”innovation-friendly tools for all types of procedures” i samma Guidance on Innovation Procurement som tidigare nämnts. (Om det finns dokument där just begreppet ”innovation-friendly procurement” definieras, skulle jag gärna få det skickat till mig!)
Under rubriken ”innovation-friendly tools” beskrivs aktiviteter som:
Vidare beskriver man under rubriken ”Specific innovation friendly procurement processes” följande processer
Det svenska begreppet innovationsupphandling har sitt ursprung i den statliga offentliga utredningen Innovationsupphandling (SOU 2010:56). Här stötte jag på något intressant! Såväl PRV som UHM hänvisar till utredningen i följande definition ”Innovationsupphandling: upphandling som främjar utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar, innovationer.”
Men i själva utredningen så finns inte den definitionen med, såvitt jag kan se. Där skriver man istället följande, som definition på begreppet innovationsupphandling:
”I direktivet anges vad som menas med innovationsupphandling. Där står att ”Med innovationsupphandling avses i dessa direktiv upphandling av i förväg okända lösningar på ett definierat problem eller behov för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad.”
Utredningen föreslår dock en vidare tolkning för att även omfatta oprövade lösningar:
”Vi vill här vidga synsättet till att förutom okända lösningar även inbegripa lösningar som är oprövade och därmed inte helt kända”
Det här skulle kunna vara en mindre kuriositet, om det inte vore för att det finns en avgörande skillnad mellan definitionerna. I utredningen skrivs förvisso att man vill vidga direktivets definition och även inbegripa oprövade lösningar. Men i formuleringen ”Innovationsupphandling: upphandling som främjar utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar, innovationer.” kan man även inkludera lösningar som är prövade, men i mindre skala – och det ligger i så fall mycket närmare EU-kommissionens definition där även early adopters inkluderas, vilket jag beskriver i en tidigare reflektion.
I utredningen betonas vikten av att beakta följande parallella ansatser
Under rubriken Innovationsvänlig upphandling skriver man följande[9]:
”Den viktigaste aspekten är att i princip all offentlig upphandling bör bli innovationsvänlig. Med innovationsvänlig menas att vid normal upphandling är det viktigt att upphandlingen genomförs så att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas. Utredningen har erfarit att det finns en oro främst bland innovativa företag men även inom offentlig sektor att många upphandlingar i det närmaste slentrianmässigt utformas så att den upphandlande myndighet eller enheten efterfrågar samma lösning som vid den senaste upphandlingen. Det finns inom ramen för de vanliga upp handlingsförfaranden inom LOU/LUF goda förutsättningar att göra upphandlingarna mera innovationsvänliga. Det handlar mycket om hur myndigheten beskriver sina behov och vilka alternativa lösningar som myndigheten är beredd att pröva. Användning av funktionsupphandling kan också vara innovationsvänliga.”
Följande står i utredningen:
”Givetvis är det så att uppfattningen om behov till stor del är ett subjektivt begrepp som också styrs av förändringar av den generella teknik- eller kunskapsnivån. Således kan en kunskapsförändring göra en myndighet medveten om dess behov. Att innovationsupphandling är en efterfrågestyrd innovationsprocess är i sig inget hinder för att en innovatör i vissa fall kan väcka frågan om en myndighet har ett behov till vilket innovatören tror sig ha en lösning. Det finns därför inte skäl för att alltid föreskriva en slags strikt kausalitet där behovet alltid måste vara tydligt dokumenterat och värderat innan en myndighet kan ha diskussioner med en innovatör.
Ovan stycke stämmer väl med min egen erfarenhet på området – att strikt skilja på behovsdriven/efterfrågedriven innovation och näringslivsdriven innovation gör att nyanserna i samspelet däremellan går förlorade.
Exempelvis kan en kurator i sin yrkesroll identifiera att sociogram är en effektiv metod för att förebygga utanförskap i skolklasser. Samtidigt är metoden tidskrävande att genomföra manuellt med papper och penna. För att lösa detta startar kuratorn ett företag och utvecklar en digital lösning som därefter köps in av flera kommuner. Är detta en behovsdriven eller näringslivsdriven innovation?
Ett annat exempel är en innovationsupphandling där en kommun och ett företag samskapar en digital ledsagartjänst. Efter att ha utvecklats för kommunens specifika behov säljer företaget senare tjänsten vidare till andra kommuner. Hos några av kommunerna samutvecklas nya funktioner. Är detta en behovsdriven eller näringslivsdriven innovation?
En central del av varje innovationsprocess är interaktionen med innovationen i alla dess former, vilket leder till insikter hos såväl de som använder, som de som utvecklar innovationen, vilket ytterligare luckrar upp kategoriseringen i näringslivsdrivna och behovs/efterfrågedrivna innovationer. Målet bör därför vara att skapa situationer där näringslivets drivkrafter aktivt bidrar till att möta användarnas behov i offentlig sektor, snarare än att försöka kategorisera processen som antingen behovs- eller näringslivsdriven.
Jag anser att det finns flera olika nivåer som vi behöver klargöra innan vi kan gå vidare med att definiera begrepp.
Först skulle jag vilja ta fasta på innovationsupphandlingsutredningens påstående att ”Den viktigaste aspekten är att i princip all offentlig upphandling bör bli innovationsvänlig[10]. Med innovationsvänlig menas att vid normal upphandling är det viktigt att upphandlingen genomförs så att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas.
Det innebär att jag skulle vilja se begreppet innovationsvänlig upphandling som ett paraplybegrepp, vilket innebär att en upphandling, oavsett specifikt syfte, angreppssätt eller förfarande, kan vara innovationsvänlig, om den utformas så att den inte utestänger eller missgynnar potentiella innovativa lösningar. På så sätt kan man till och med se innovationvänlig upphandling som ett ännu bredare begrepp än strategisk upphandling, och de strategiska syften som nämns nedan – innovationsvänlig upphandling säger inte att syftet är att upphandla innovativa lösningar, bara att de inte ska utestängas eller missgynnas.
Detta harmoniserar, anser jag, med EU-kommissionens användning av begreppen innovation-friendly tools/processes – en innovation-friendly procurement skulle alltså kunna vara en upphandling där någon form av innovation-friendly tools/processes används – alltså angreppssätt för att säkerställa att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas, som en miniminivå.[11]
Det strategiska syftet med upphandlingen – vad vill vi uppnå? – ”Varför”
Precis som EU-kommissionen framhåller i sin diskussion om strategic procurement kan upphandlingsinstrumentet användas för att driva utveckling inom olika strategiskt viktiga områden, utöver att möta användarnas omedelbara behov.
De tre huvudområdena som lyfts fram är:
Utöver dessa områden kan flera andra aspekter av syften identifieras på denna nivå, såsom:
Centrala aspekter att beakta på denna nivå:
Angreppssättet beskriver de metoder och processer som används för att uppnå de strategiska syftena, och jag väljer att kategorisera dem enligt följande, inklusive förslag på kortfattade definitioner. Det är inte en heltäckande lista, och nya angreppssätt utvecklas även löpande.
Funktionskrav
Att beskriva vad som ska uppnås snarare än hur, vilket öppnar för innovativa lösningar. Upphandlingar där funktionskrav används kallas ibland funktionsupphandling.
Behovsanalyser och marknadsdialoger
Det finns en mängd olika sätt att genomföra behovsanalyser och marknadsdialoger på i syfte att utforma upphandlingar på ett innovationsvänligt sätt, eller att uppnå andra strategiska syften, inklusive innovation.
Att öppna för innovation och utveckling under avtalsperioden
Ett område som ofta kommer upp i diskussioner med upphandlare, som faller utanför definitionen av innovationsupphandling (såsom den definieras nedan) men som icke desto mindre är ett sätt att öppna för innovativa lösningar att utvecklas.
Public Procurement of Innovation (PPI)
PPI är ett angreppssätt består av tre väl definierade steg, där offentliga köpare först samlar tillräcklig köpkraft (en eller flera köpare), sedan uttrycker intentionen att köpa lösningar med en viss funktionalitet, om marknaden är villig att utveckla den, och därefter upphandlar lösningen genom något av de vanliga förfarandena.
Piloter och tester
Syftet här skapa insikter genom att testa en lösning i en liten del av verksamheten, som underlag inför utformning av en potentiell kommande större upphandling. Tester och piloter direktupphandlas ofta (men inte alltid).
Demand Acceleration-upphandlingar
Att upphandla enligt ramverket för demand acceleration är ett exempel på angreppssätt som syftar till att driva näringslivsutveckling och skiljer sig tydligt från de andra. Detta specifika angreppsätt bygger på investeringslogik, entreprenöriell affärsutveckling (eng. venture development och entrepreneurial discovery) och att sätta innovationsprocessen i centrum[12]. Traditionell finansieringslogik vs investeringslogik handlar om hur offerter och resultat utvärderas resultat i processen. Traditionellt bedöms offerter och resultat enbart utifrån ett kundperspektiv medan investeringslogiken sätter offerten/resultatet i ett marknadsperspektiv. Erbjudandets marknadspotential, affärsmodellens skalbarhet och företagets förmåga och vilja att exploatera potentialen är avgörande kriterier för valet av leverantör (samtidigt som leveransen/värdeerbjudandet självklart ska möta de behov som triggade upphandlingen). Entreprenöriell affärsutveckling (venture development och entrepreneurial discovery) innebär bland annat att processerna utformas för att hantera oförutsägbarhet, genom exempelvis stegvisa processer baserad på principen affordable loss.
Förkommersiell upphandling (PCP)
Att upphandla FoU-tjänster i form av förkommersiell upphandling (PCP) (istället för anslag eller bidrag), är ett angreppssätt för att finansiera FoU.
Förfaranden är de formella metoder som används för att implementera angreppssätten. Upphandlingsmyndigheten beskriver följande förfaranden:
Jag skulle vilja se valet av förfarande som en administrativ konsekvens av:
Upphandling som genomförs på ett sätt som innebär att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas. Detta kan uppnås på en mängd olika sätt. I princip all upphandling kan vara innovationsvänlig. [14]
Inspirerade av EU:s definition av innovation procurement så kan vi definiera innovationsupphandling som att antingen
Och jag skulle vilja lägga till en dimension, som jag anser saknas i EU:s definition:
För att kunna navigera i resonemang kring innovation och upphandling är det avgörande att separera olika aspekter av begreppet ”upphandling”, som jag upplever ofta blandas ihop.
När vi diskuterar påståenden som ”upphandling är ett hinder för innovation” eller ”upphandling är inget hinder för innovation” (jag hör båda påståendena ofta) så finns det en stor risk att vi pratar förbi varandra om vi klargör vilken aspekt av upphandling vi menar. Interna upphandlingsprocesser kan mycket väl hindra innovation – men det finns egentligen inget som säger att principerna för offentlig upphandling hindrar innovation sig, syftet med dem är att stimulera konkurrens.
Samtidigt genomförs många innovationsprocesser och innovationsprojekt där företag och offentliga köpare samarbetar ”utanför” principerna för offentlig upphandling. I de fallen blir ofta ”upphandling ett hinder”, då leverantörer kan ha fått otillbörliga konkurrensfördelar. Detta hade kunnat undvikas om principerna för offentlig upphandling hade följts från början. Samtidigt kan det vara svårt för exempelvis innovationsledare att få stöd från personer med upphandlingskompetens i organisationen, innan ”upphandlingsprocessen” har startat.
Enligt mig finns det en grundläggande skillnad mellan innovationsprocesser och upphandlingsprocesser, så som de vanligtvis utformas. Där innovation är en i grunden oförutsägbar process, bygger normalt sett upphandlingsprocesser på förutsägbarhet – att utvärdera anbud mot på förhand definierade krav. Det innebär en fundamental skillnad mellan att integrera innovation i en upphandlingsprocess, och att integrera upphandling i en innovationsprocess. Att utgå ifrån en innovationsprocesslogik ger även en annan flexibilitet i de fall där man på förhand inte vet om en upphandling kommer att ske, eller i så fall av vad eller av vem – men man samtidigt vill skapa goda förutsättningar för upphandlingar i de fall det är relevant för att driva processen framåt[15].
Precis som att all upphandling kan vara innovationsvänlig, vill jag vända på begreppen och lyfta fram en annan problematik. Idag ser jag alldeles för många innovationsprocesser där offentliga köpare och företag inte tar hänsyn till upphandlingens grundprinciper, vilket leder till att lösningarna varken upphandlas eller implementeras på ett effektivt sätt.
Separationen mellan upphandlingsprocesser och innovationsprocesser är enligt min mening ett stort problem. Det finns många innovationsledare inom offentlig sektor som har begränsad kunskap om hur upphandling fungerar, samtidigt som alltför många innovationsprojekt inte tar hänsyn till de faktiska marknadsvillkor som offentliga kunder verkar under.
Om vi verkligen vill att upphandling ska driva innovation i högre grad, behöver vi lyfta blicken. Det räcker inte att bara integrera innovation i upphandlingsprocesserna – vi måste också utforska hur upphandling kan integreras i innovationsprocesserna. Detta är, enligt min mening, ett stort och nästan helt outvecklat område med enorm potential. Därför skulle jag vilja slå ett slag för ytterligare ett begrepp:
Innovationsprocesser som inkluderar såväl offentliga behovsägare som företag, och som drivs i syfte att de lösningar som processen resulterar i ska kunna upphandlas, implementeras och användas. Detta stärker kopplingen mellan innovations- och upphandlingsprocesser och bidrar till långsiktig användning av resultaten.
I den perfekta av världar skulle inte bara all upphandling vara innovationsvänlig – alla innovationsprocesser där offentliga köpare och företag möts skulle även vara upphandlingsvänliga – det vill säga genomföras i enlighet med de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling.
Bristen på ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoappar skapar osäkerhet hos användare av digital teknik för hälsa och hämmar företagens innovationskraft. En ny rapport från DigitalWell Arena sammanfattar rekommendationer och insikter för hur Sverige kan stärka tilliten och skapa en säkrare marknad för hälsoappar.
Rapporten är resultatet av en ettårig förstudie där både myndigheter och branschorganisationer, inklusive Läkemedelsverket, eHälsomyndigheten och Swedish Medtech, deltagit som expertgrupp.
– Faktum är att Sverige till skillnad från flera andra länder saknar ett utpekat ramverk för att utvärdera alla typer av hälsoapplikationer. Utan en nationell viljeinriktning och kvalitetsstämpel är det svårt att skapa tillit och accelerera användningen. I dag saknas ofta information om huruvida appar är säkra eller effektiva, vilket gör det svårt att fatta välgrundade beslut både för den enskilde individen och inom vård- och hälsosektorn, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
Slutsatserna i rapporten sammanfattas i ett antal rekommendationer för vad som behöver göras i det fortsatta arbetet. De mest centrala är:
– Rekommendationer visar att frågan inte bara handlar om vilket ramverk vi ska använda, utan också hur vi kan skapa en tydlig och långsiktig organisering av arbetet. Det vore otänkbart att inte ha tillgång till en nationell process för säkra läkemedel. På samma sätt behöver vi en tydlig gemensam struktur för hälsoappar, säger Marie Granander.
Marie Granander med den nya rapporten. Förutom DigitalWell Arena har Region Värmland, eHälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Swedish Medtech, Linnéuniversitetet, Svenska Läkaresällskapet, KTH, Rise, Equalis och Nordic Interoperability Project deltagit i arbetet med förstudien.
För företagen innebär bristen på enhetliga krav att utvecklingskostnaderna ökar, eftersom appars kvalitet idag bedöms genom varje enskild kunds kravställning. Ytterst innebär det att Sverige riskerar att gå miste om bra lösningar, om bolag vänder sig till marknader med tydligare kvalitetskrav och större möjligheter att skala sin produkt.
I rapporten förs två befintliga kvalitetsramverk för hälsoappar fram, det nordiska ramverket NordDEC och den internationella tekniska specifikationen SIS CEN ISO/TS 82304–2, båda skulle kunna utgöra en grund för kvalitetssäkring. Som en del av förstudien har tre svenska företags hälsoappar utvärderats enligt NordDEC. I rapporten delar företagen med sig av hur de ser på den bedömningsprocessen och vilket värde de tycker att den tillfört.
Insikterna från förstudien utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att få ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoappar på plats. DigitalWell Arena har nu tillsammans med flera nyckelaktörer beviljats fortsatt finansiering från Tillväxtverket för att ta arbetet vidare.
– Även i väntan på att ett ramverk pekas ut nationellt behöver kunderna prioritera kvalitetssäkring. För företagen är det ett avgörande incitament att ställa sig bakom de krav som köparen ställer. Därför är vårt fokus nu att öka kunskapen hos både tillverkare och köpare om de gemensamma ramverk som finns, säger Marie Granander.
Den här veckan arrangerade DigitalWell Ventures sin ”Demo Day” i Oslo. Ett examensprov för de tio startups som deltagit i health tech-acceleratorns tre månader långa program.
De avslutande pitcherna på ”Demo Day” markerar traditionsenligt slutet på acceleratorprogramet, där fokus ligger på att stärka bolagens position på kapitalmarknaden.
”Det är otroligt inspirerande att se bolagen utvecklas under vår gemensamma resa. Den avslutande pitchen är ett sätt att paketera all kunskap, från att precisera hur mycket kapital de vill ta in till vilken strategi de har både kort- och långsiktigt för att göra affärsidén attraktiv för investerarna”, säger Stefan Skoglund, vd för DigitalWell Ventures.
Bolagens tjänster täcker ett brett område inom hälsa, där flera riktas mot förebyggande insatser. Från AI-baserade verktyg för bättre sömn, till en virtuell och trygg spelvärld för sjuka barn och en plattform för att stötta mindre arbetsgivare i deras arbetsmiljöarbete.
Flera namnkunniga investerare fanns på plats för att ge bolagen värdefull feedback, bland andra Trond Riiber Knudsen (TRK Group), Michaela Berglund (Feminvest) och Regine Larsen Lindtvedt (IF).
Regine Larsen Lindtvedt utvärderar årligen över 1 500 startups för försäkringsbolaget IF, och betonade den enorma påverkan deras stöd kan ha när rätt lösning matchar behoven hos IF:s 8 miljoner kunder i Norden. Ett prioriterat område är exempelvis psykisk ohälsa, som är den bakomliggande anledningen till nästan 50 procent av alla sjukskrivningar i Sverige.
”När det gäller hälsa är det främst förebyggande tjänster vi är intresserade av, exempelvis när det gäller psykisk hälsa. Det kan handla om tidiga åtgärder för att förebygga stress eller tjänster som bidrar till att förkorta behandlingsförlopp,” säger Regine Larsen Lindtvedt.
David Holm Glad, Investment Manager DigitalWell Ventures, Jonas Matthing, verksamhetsledare på DigitalWell Arena, och Stefan Skoglund, vd för DigitalWell Ventures.
Jonas Matthing, verksamhetsansvarig för DigitalWell Arena, fanns på plats på Demo Day för att lyssna på bolagens pitcher och lära sig mer om vilka utmaningar investerare ser kopplat till skalbarhet av digitala hälsotjänster.
– Det är viktigt för oss att hålla koll på innovativa startups och vilka tjänster de erbjuder. När det gäller ny teknik är de mindre bolagen ofta väldigt snabbfotade och fyller en viktig funktion inom digital hälsoinnovation, säger Jonas Matthing.
Han fick också möjlighet att kort berätta om DigitalWell Arenas fokusområden. Ett aktuellt exempel är arbetet med att utveckla ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoapplikationer, ett initiativ som kan hjälpa startups att bygga trovärdighet gentemot potentiella kunder och investerare.
– Det handlar om att kunna implementera bra tjänster och skapa förutsättningar för regioner och kommuner att använda verifierad teknik som ger verklig nytta. Ett kvalitetsramverk kan också förenkla upphandlingar, så offentliga aktörer inte behöver uppfinna hjulet för kvalitetskriterier som informationssäkerhet och evidensnivå,” säger Jonas Matthing.
DigitalWell Ventures grundades inom DigitalWell Arenas ekosystem och är fortsatt en viktig samarbetspartner. Ett exempel är DigitalWell Innovationsbevakning, ett återkommande forum där startups och offentlig sektor kan utbyta idéer och diskutera både lösningar och behov.
De tio bolagen och teamet bakom acceleratorn firade avslutningen på det tolv veckor långa programmet på Business Village Aaker Brygge i Oslo.
I dag lanserade Karlstads kommun ”Öppna Staden”. En helt ny tjänst som erbjuder en digital guide för att människor med kognitiva utmaningar mer självständigt ska kunna ta del av stadens utbud.
I Sverige räknar man med att ungefär 200 000 personer har en kognitiv funktionsnedsättning, och fram till år 2050 kommer den siffran att fördubblas. Karlstads kommun har under många år letat efter en lösning för att stötta målgruppen, men utan att hitta en tjänst som riktigt matchar behovet.
– Det fanns inte den här typen av applikationer som kunde hjälpa målgruppen i att bli mer självständig. Vi hade inte kunnat upphandla den här typen av lösning på traditionellt vis. För att få fram den här typen av innovation så krävs ett annat angreppssätt, säger Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare på vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun.
Teamet bakom ”Öppna Staden”: Medarbetare på Karlstads kommun, testpiloter, DigitalWell Arena och We Know IT, som är bolaget som utvecklat appen.
Därför blickade man mot Demand Acceleration för att hitta en lösning. Ramverket har utvecklats inom DigitalWell Arena och möjliggör för offentlig sektor att integrera offentlig upphandling med innovation, där man i samarbete med flera bolag kan utveckla anpassade lösningar som svarar på verkliga behov.
Slutprodukten blev en helt ny digital tjänst, ”Öppna Staden”, och riktar sig initialt till människor med kognitiva utmaningar. Syftet med tjänsten är att de mer självständigt ska kunna ta del av stadens utbud i form av restauranger, kultur, aktiviteter, föreningsliv och annat. Appen är en digital ledsagare som hjälper till att hitta anpassade platser och innehåller användarvänliga guider för att navigera i staden. Initialt finns ett tiotal aktiviteter och platser tillgängliga för användarna, som förhoppningsvis snabbt ska öka i antal.
https://youtu.be/w2Nr72KvkQ0
Har du några minuter över? Titta gärna på filmen för att få en bild av hur ”Öppna Staden” kan bidra till att bryta människors isolering. Ett stort tack till Karin Jonsson, som med mod och entusiasm agerar testpilot!
Karlstads kommun har varit en pionjär i att utveckla Demand Acceleration-ramverket, och tillämpade nu för andra gången ramverket i en upphandling. Den första upphandlingen 2022 resulterade i en VR-tjänst (ViroteaEd) som utbildar vårdpersonal i att bemöta människor med kognitiv svikt, och har redan spridits vidare till många andra kommuner.
Stefan Jonsson, S, är ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Karlstads kommun, fanns på plats vid lanseringen. Han tycker att ”Öppna Staden” är ett bra exempel på hur innovation kan bidra till att lösa samhällsutmaningar. Inte minst i en kontext med demografiska utmaningar, där både andelen äldre och människor med kognitiva svårigheter ökar.
– Vi behöver jobba smartare med de resurser vi har, det vill säga personalen. Genom den här tekniken möjliggör vi att personer mer självständigt kan ta del av stadens upplevelser, och därmed kan vi fokusera personalresurserna där behoven är störst, säger Stefan Jonsson.
Att just Karlstad går i bräschen för utvecklingen är givetvis något han gläds över:
– Jag är stolt över en förvaltning som är nytänkande och genom det här angreppssättet krokar arm med det privata. Tillsammans stärker vi varandra för att skapa en produkt som möjliggör att människor kan känna en ökad självständighet, vilket skapar en mer inkluderande stad för alla.
Carolin Maule, Innovation Manager på DigitalWell Arena, har bistått som intermediär i upphandlingen av ”Öppna Staden” och både tror och hoppas att tjänsten kommer att spridas till fler kommuner.
– Med lanseringen av Öppna Staden visar Karlstad vägen för hur teknik kan förbättra livskvaliteten för personer med kognitiva utmaningar. Tillsammans med We Know It, det bolag som utvecklat lösningen, har de gjort ett fantastiskt jobb – och förhoppningsvis kommer tjänsten att kunna spridas nationellt.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
