I samband med invigningen av den nya högstadieskolan i Arvika besökte Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning, Arvika Näringslivscentrum. Där fick hon ta del av flera av de satsningar DigitalWell Arena och SCAALER driver.
Grunden för besöket på Arvika Näringslivscentrum var de YH-utbildningar som erbjuds. Inte minst fångade den helt nya utbildningen ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn” ministerns intresse. En utbildning där både DigitalWell Arena och SCAALER deltagit i förarbetet.
– Hon fastnade för både inriktningen, som hon anser viktig för framtiden, och att den är frukten av ett vidare samarbete, säger Birger Pettersson Wiik, verksamhetschef på Arvika Näringslivscentrum.
SCAALER, Compare och DigitalWell Arena fick under besöket möjlighet att berätta mer om sina gemensamma satsningar. Bland annat det pågående IoT-projektet på den nyinvigda högstadieskolan, som blir en nationell testmiljö för hur teknik kan användas för att skapa en tryggare skolmiljö och främja elevernas hälsa. Matilda Ernkrans påtalade i sammanhanget värdet av ny teknik som kan bidra till att lösa de stora utmaningar skolan står inför, exempelvis kring utanförskap och mental ohälsa.
En större diskussion handlade också om hur man bygger nya kluster för att öka Värmlands attraktionskraft, där SCAALER, Compare och DigitalWell Arena driver flera gemensamma satsningar. Huvudlinjen för framtidens kluster är att nya skärningspunkter för innovation skapas när både näringsliv, akademi, civilsamhället, offentlig sektor och investerare samverkar.
– Vi tittar redan nu på möjligheter med vad man kan kalla ett superkluster, där interaktionen mellan kluster formaliseras och stimuleras så att innovationskraften stärks. Vi tror det är nödvändigt för att vi tillsammans kan lösa många av de svåra samhällsutmaningar vi står inför, säger Magnus Bårdén VD för Compare och DigitalWell Arena.
Digitalisering av välfärdstjänster är ett av de styrkeområden som ingår i Värmlands strategi för smart specialisering, men även för övriga styrkeområden spelar digitalisering en central roll. En viktig del handlar också om att skapa en utökad marknad, där Värmland blir en del av stor-Oslo. Här har DigitalWell Arena en stark förankring genom DigitalWell Ventures, en accelerator för bolag som skapar framtidens digitala hälsotjänster med säte i både Värmland och Oslo.
David Holm och Robert Rhönnnstad, två av SCAALERs grundare, i samspråk med Matilda Ernkrans. (Foto Matilda Ernkrans: Kristian Pohl/Regeringskansliet)
Bland SCAALERs medlemsföretag finns ett flertal norska bolag och organisationer. SCAALER bygger just nu ett nytt kontor i Arvika Näringslivscentrum, som är en kombination av kluster och co-working space, och kan tillföra viktig kompetens inom flera områden.
– En viktig funktion för SCAALER är att öka kompetensen i både Arvika och regionen för att stärka näringslivets konkurrenskraft. Det handlar bland annat om att fortbilda och omskola arbetskraft så att de matchar framtidens behov, där har vi som kluster en viktig funktion, säger Robert Rhönnstad, en av SCAALERs grundare.
Matilda Ernkrans tycke också att SCAALERs satsning på ett ”Fast Track to EU” lät intressant, där exempelvis engelska och norska bolag ska kunna skapa ett svenskt bolag i Arvika på 48 timmar. Hon lovade därför att bidra med kontakter till båda ländernas ambassader, och underströk samtidigt Arvikas strategiskt viktiga läge som en port till EU.
Den 1 september invigs den nya testmiljön för 5G på Karlstads universitet och Karlstad Innovation Park. På invigningen presenteras testmiljön och vilka möjligheter som finns för näringsliv, offentlig sektor och akademi att utveckla och testa nya innovativa tjänster här.
Testmiljön har utvecklats av DigitalWell Arena och Karlstads universitet i samarbete med Telia och Karlstad Innovation Park. Syftet är att kunna erbjuda företag, entreprenörer, offentlig sektor och forskare möjlighet att testa nya idéer, tekniker och tjänster. 5G-testmiljön är också en del av Health Innovation of Sweden (HIOS), en sammanslutning av universitet och innovationshubbar.
Välkommen att ta del av möjligheterna för dig och din organisation!
ANSLUT TILL EVENEMANGET HÄR
För alla som är nyfikna på att testa idéer, tjänster eller tekniker med 5G.
Onsdag 1 september, kl. 08.30-09.00Anslutning och mingel från 08.15
Lägg till evenemanget i din kalender.
Digitalt deltagande via Zoom.
Klicka här för att ansluta till evenemanget.Ingen föranmälan krävs.
Du får ta del av information om testmiljön, dess användningsområden och hur du går tillväga för att nyttja den. En panel kommer diskutera den bredare nyttan av 5G och du får tillfälle att ställa frågor till organisationerna bakom testmiljön.
Ställ dina frågor om testmiljön och möjligheterna med 5G här.
Varmt välkommen!
En ny digital syntavla har testat med gott resultat av ögonsjukvården i Värmland. Nu söker DigitalWell Innovationssupport en samarbetspart som kan ta produkten till marknaden.
Bakgrunden till innovationen är att ögonläkaren Jon Isacsson tyckte att glappet mellan digitala och manuella synundersökningar var för stort. De digitala tjänster som finns på marknaden tyckte han var både komplicerade och dyra i förhållandet till nyttan de bidrar till.
Därför utvecklade han en helt egen lösning: En enkortsdator, marginellt större än en kortlek och helt utan uppkoppling, som projicerar en digital syntavla på en skärm.
– En väldigt enkel produkt. Det enda man behöver för att använda den är ström och en skärm med en HDMI-enhet, säger Jon Isacsson.
I det enkla ligger ofta det geniala. Nu har den digitala syntavlan testats i verklig miljö i ett samarbete mellan Region Värmland och DigitalWell Arena. Erfarenheterna har varit oerhört positiva, berättar projektledaren Anne Katz, projektledare och ögonsjuksköterska på Centralsjukhuset i Karlstad.
Från december till slutet av maj har den digitala lösningen testats i fem av ögonklinikens 29 undersökningsrum. Utvärderingen med patienter har gett ett uteslutande positivt resultat. Störst effekt har den digitala syntavlan gett i form av tidsvinster när man undersöker båda ögonen separat för en mer exakt bild av synskärpan, exempelvis av patienter med diabetes eller problem med gula fläcken.
– Tidsvinsten är en viktig aspekt. Tidigare var man tvungen att gå fram och tillbaka för att byta tavla för höger och vänster öga, nu kunde via lösa det via ett klick. Systemet har fått höga poäng av de av medarbetare som fått bedöma tjänsten. Den största fördelen var att de slapp leta efter olika syntavlor, allt finns samlat i en lösning som känns modern, säger Anne Katz.
Innovatören Jon Isacsson tillsammans med Karin Persson, IT-samordnare på Region Värmland, och Anne Katz som projektlett testet av den digitala syntavlan.
Den digitala syntavlan har fått tillfälligt tillstånd att användas även efter projektavslutet och på ögonsjukvården hoppas man nu på en permanent lösning.
– Vi kommer definitivt att köpa in ett antal sådana här tavlor och hoppas på att fler verksamheter inom regionen kommer att vara intresserade, så klart beroende på pris. Pricken över i vore om produkten kan nå utanför Värmland också, säger Anne Katz.
Normalt sett hade det här varit en tydlig signal för en fortsatt satsning på produkten. Men Jon Isacsson beskriver sig själv som en innovatör snarare än en entreprenör, därför söker han en samarbetspartner som vill fortsätta utvecklingen och ta produkten till marknaden.
Så i stället för att stötta upphovsmannen i det fortsatta utvecklingsarbetet har en ny tjänst skapats i DigitalWells Innovationssupport: entreprenörsmatchning. En konsult har fått i uppdrag att göra en marknadsanalys för att identifiera en entreprenör eller leverantör som vill driva tjänsten vidare.
– Det finns en grupp entreprenörer som bara vill vara med och driva utveckling och göra gott i världen, men inte driva företagsidén vidare. Baskravet är att tjänsten är värdeskapande – och att det finns intresse från marknaden. Här finns en stor potential eftersom det redan finns en kund som vill köpa produkten. Vi har aldrig haft en sådan situation förut, säger Mari Banck, i DigitalWells Innovationsråd.
Det nya sättet att stötta innovation av digitala hälsotjänster tror hon kan bli viktig även för framtiden:
– Det känns tryggt att när man går in i ett test och någon av parterna inte vill driva idén vidare, så finns det en chans att ge möjlighet till en nytändning. Det behöver inte vara något fel på idén – men ibland kan det behövas ett team som är redo att skala upp och kommersialisera tjänsten.
Is it possible to use digital tools to relax in a connected world? In this special summer episode of The Be digital podcast we discuss this together with Tristan Elizabeth Gribbin, founder of the Icelandic startup Flow.
Flow is offering meditation for modern life in VR, virtual reality, or using a mobile app. The digital world brings a lots of possibilities but is to many people a source of increased stress. Studies show how we spend more and more time watching our smartphones, even at night.
But can the digital world also offer relaxation and decrease stress? Tristan Elizabeth is convinced of that.
Flow´s digital meditation tools offer a mental break on busy days – and move the users to the magical Icelandic scenery.
Listen to Tristan Elizabeth talk about:
Flow participates in the swedish-norwegian accelerator program DigitalWell Ventures – a part of the DigitalWell Arena initiative.
Tristan Elizabeth Gribbin.
DigitalWell Arena tar ett initiativ för att skapa ett nationellt ramverk för utvärdering och ackreditering av digitala hälsoappar. Tillgång till säkra hälsodata är en nyckel för att kunna individanpassa vården och utveckla arbetet kring precisionshälsa.
Enligt EU finns cirka 400 000 hälsoappar tillgängliga för nedladdning på marknaden. Men användarna saknar oftast vägledning och kvalitetssäkring om hur väl apparna uppfyller sitt syfte. Forskningen visar också att bara 15 procent av hälsoapparna uppfyller de krav som förväntas av hälsosystemet.
Den bristfälliga säkerheten utgör inte bara en risk för användarna. Avsaknaden av standarder och interoperabillitet gör dessutom värdet av data som samlas in ytterst begränsad, eftersom den inte har någon funktion i hälso- och sjukvårdssystemet.
– Det här innebär en missad möjlighet för hälso- och sjukvården. Livsstilsrelaterade sjukdomar står idag för merparten av kostnaderna i vården. Det kan exempelvis handla om fel kost, stress eller dåliga sömnvanor som sammantaget utgör en risk för kroniska sjukdomar. I dag kan vi inte riktigt fånga upp tidiga varningssignaler kring beteenden med hjälp av data, det är det precisionshälsa handlar om, säger Jonas Matthing, Innovation Manager på DigitalWell Arena.
Därför vill DigitalWell Arena ta fram och testa ett kvalitativt ramverk för utvärdering, ackreditering och nyttjande av digitala hälsoappar. Ramverket kan ge tillgång till säkra hälsoappar för användarna, samtidigt som kvalitetsmärkningen skapar en ny marknad för skalbara, digitala hälsotjänster.
– Den största nyttan är att kunna besvara frågan om kvaliteten i en digital hälsoapplikation. Det kan vi inte idag. Det finns en djungel av olika digitala hälsoinitiativ utan evidens som redan konsumeras, säger Jonas Matthing, och jämför med den nyckelhålsmärkning som sedan länge vägleder konsumenter kring livsmedel.
Ett grundläggande ramverk för kvalitetssäkring finns redan tillgängligt via initiativet Nordic Interoperability Project (N!P). DigitalWell Arenas strategi är att detta ramverk blir grundbulten för att utveckla en nordisk ackrediteringstjänst och marknadsplats där hälsoindustrin kan distribuera kvalitetssäkrade digitala hälsoappar.
– Ramverket skulle i princip kunna tas i bruk direkt och är redo att testas, men det handlar om att göra vissa anpassningar och lika viktigt är att skapa tillit kring systemet, säger Jonas Matthing.
Det brittiska systemet Orcha är en förebild för N!P, där man i liten skala började att kvalitetssäkra hälsoappar. Allteftersom fler aktörer anslutit har systemet nått ökad legitimitet och i dag hanterar Orcha kvalitetssäkringen av hälsoappar för National Health Service i England.
– Idag kan ett företag sälja sina produkter i England, eftersom de kan ackrediteras där, men inte i Sverige. Det innebär att utvecklingsresurser dras till andra länder. Vi vill självklart att den utvecklingen ska kunna ske i Sverige – det är helt centralt för DigitalWell Arena, säger Jonas Matthing.
DigitalWelll Arena har sökt finansiering hos Vinnnova för att gå vidare med satsningen. Flera starka samarbetsparter har redan identifierats, bland andra Nordic Medtest, Centrum för tjänsteforskning och InTechrity, som på olika sätt kan bidra med expertis kring test och utveckling av nya digitala hälsotjänster. Region Värmland fyller också en viktig roll som testmiljö, där man utvecklar processen för ordnat införande av nya medicintekniska produkter som i förlängningen också ska kunna hantera digitala hälsoapplikationer.
Drygt 20 medarbetare i Arvika kommun har under juni testat SunSense digitala tjänst för prevention av skadlig UV-strålning. Testet kan ge intressanta svar om både produktutveckling och arbetsmiljö.
SunSense är ett av bolagen i DigitalWell Ventures accelerator, som bidrar till utvecklingen av skalbara, digitala hälso- och välfärdstjänster. SunSense lösning är enkel att använda, via en sensor som fästs på kläderna skickas info om UV-exponering till en app i mobilen. Tjänsten är individanpassad efter bland annat hudtyp och ögonfärg, innan maximal daglig dos uppnås får användaren en notifiering.
Det test som genomförts är ett samarbete mellan SunSense, DigitalWell Arena, Scaaler Consulting och Arvika kommun. Mellan 1 juni och 1 juli har drygt 20 anställda i Arvika kommun fått testa SunSense lösning. De yrkesgrupper som deltagit jobbar främst utomhus och involverar bland andra parkarbetare, förskolepersonal, renhållningsarbetare och driftstekniker.
Syftet är att få svar både om produktens användarvänlighet och potentiella risker i arbetsmiljön.
Enligt Vidar Mortesen, co-founder och VP Strategic Partnerships på SunSense, är bra samarbetspartners och pilotkunder som är nytänkande och beredda att testa innovativa lösningar helt avgörande för näringslivets möjligheter att utforska nya marknader. Hittills har SunSense tjänst mest riktats mot privatpersoner, men är man också intresserad av hur den kan bli ett verktyg för att skapa en trygg arbetsmiljö.
– Det ger oss möjlighet att få feedback och synpunkter från slutanvändarna, och i det här fallet arbetsgivaren. Ganska ofta är det svårt att hitta bra samarbetsytor mellan näringslivet och det offentliga – därför har det varit befriande med en så positiv inställning till att utveckla och genomföra det här projektet, säger Vidar Mortensen.
Steve Skoog, projektledare på Scaaler Consulting, är tacksam för att så många personer velat ställa upp och dela data om sin UV-exponering. Deras upplevelse av att använda tjänsten blir också viktig för det fortsatta utvecklingsarbetet.
– UV-exponeringen blir relativt snabbt hög i det vackra vädret, främst för den grupp som ständigt jobbar utomhus. Vi har också fått flera intressanta synpunkter kring hur tjänsten kan utvecklas, exempelvis genom en funktion i appen där användaren kan se sin UV-exponering över tid, säger Steve Skoog.
I den projektrapport som nu tas fram ska ytterligare feedback från användarna samlas in via en enkät. De data om UV-exponering som registrerats kommer att analyseras mer ingående, bland annat genom att jämföras med data från SMHI. Resultatet kommer även att delges forskare vid Karlstads universitet, som ett stöd i utvärderingen.
Ola Mossberg, elnätschef på Teknik i Väst, har varit DigitalWell Ventures nyckelkontakt för att kunna etablera testet. Enligt honom har idén om att testa ett digitalt verktyg som kan förebygga ohälsa mottagits med intresse i kommunen.
– Många har varit nyfikna på att delta och för oss är det viktig kunskap att få in i verksamheterna om hur arbetsmiljön ser ut för våra anställda som vistas mycket utomhus. Att det är ett koncernövergripande projekt inom hälsa och digitalisering, där många verksamheter tillsammans med aktörer från näringslivet deltar är utvecklande för oss. Vi vill bidra med erfarenheter och data för att kunna ta forskning och utveckling av dessa frågor vidare, säger Ola Mossberg.
Håkan Anderskär, Xmentor Management, förändringskonsult, med mångårig erfarenhet av ämnet delar med sig av sina bästa tips.
(English) En ny lösning får inte ut sin fulla potential om den inte nyttjas på bästa sätt. En felaktig användning kan till och med medföra att tjänsten, eller produkten blir värdelös. Ett optimalt användande kan däremot höja dess värde till nivåer som till och med överträffar förväntningarna. Ett lyckat införande av en produkt kan därför mycket väl vara den knivskarpa skillnaden mellan succé och misslyckande. Det är därför viktigt att fundera på införandet direkt i början av ett projekt.
Intressenterna
Först och främst måste samtliga intressenter identifieras vid ett införande. Intressenter kan delas in i tre olika kategorier: tekniken som ska användas för produkten, organisationen som produkten/tjänsten ska stödja, samt individen (användarna) som ska använda produkten. De har ingen inbördes rangordning utan är lika centrala allihop. Viktigt att ställa frågor som:
Målstyrning
När intressenterna är identifierade krävs målstyrning per intressent för att kunna styra mot önskat slutläge. För varje intressent ska ett antal mål definieras. Det är ett otroligt viktigt steg i ett införandeprojekt. En vanlig iakttagelse är att man negligerar detta arbete eftersom många mål kan tyckas självklara.
Målnedbrytning görs sedan genom att för varje fas under projektet definiera vad som ska vara uppnått (delmål), per intressent. Delmålen varierar naturligtvis per projekt. Det kan exempelvis handla om att beskriva i vilken fas som produkten ska definieras, beskriva syftet med förändringen, bestämma vilka målgrupper som berörs, förbereda utbildningsinsatser (även på individnivå), definiera kommunikationskanaler, etc. Givetvis måste det också beslutas om mål vid driftstart liksom mål för när detaljerade migreringsplaner ska vara klara, t.ex. flytt av data från gammalt till nytt system, när ska förvaltningen vara förberedd så att det finns tydliga arbetsuppgifter och personal som ansvarar för dessa, etc.
När samtliga mål är definierade, nedbrytna per fas och verifierade med styrgruppen, är införandeprojektet i väldigt bra fas. Sedan är det ”bara” att planera och exekvera införandet!
Införandeplaneringen
Införandeprojektet måste sedan planeras lika seriöst och målmedvetet som utvecklingsprojektet av själva tjänsten, eller produkten. Det är tyvärr inte ovanligt att allt planeringsfokus läggs på utvecklingen. Införandet ska bara ”fixas till” när den ”svåra” utvecklingen är klar. I införandeplaneringen gäller det att definiera samtliga aktiviteter, samt planera vem som ska utföra dem och när aktiviteterna ska genomföras. Resultatet blir en bra plan för att exekvera införandet. Det är inte bara aktiviteter för att nå målen som är viktiga. Det behövs också aktiviteter för att verifiera att målen har uppnåtts.
Genomförandet
Sist, men inte minst, ska införandeprojektet genomföras med maximalt fokus. Den här fasen får naturligtvis inte heller prioriteras ned. Det är viktigt att införandeprojekt bemannas med kompetenta personer som kan avsätta den tid som krävs. Det ska inte hanteras med ”vänster hand”.
En viktig detalj är att tillsättta kvalitativa ”dashboards” för att kunna följa upp progressen för införandet, steg-för-steg. Uppföljningen kan medföra att de ursprungliga delmålen eller aktiviteterna modifieras.
När samtliga införandeaktiviteter är klara och verifierade är du färdig med ditt införandeprojekt!
Några avslutande tips:
Personligen är min erfarenhet att tydlighet och flexibiltet är A och O i ett lyckat införandeprojekt, många anser att det inte går att kombinera, men det är en förutsättning. För att…
…det är frusterande att arbeta med otydlighet, samtidigt som risken är stor att viktiga moment förbigås i ett otydligt införandeprojekt.
…flexibilitet, dvs det som innefattas av ”agil utveckling”, är modernt men också väldigt nödvändigt under ett införande. Dels kan man inte veta allt när första planen definieras och dels förändras världen hela tiden, inte minst förutsättningarna i ett införande-projekt. Våga ändra beslutade planer om förutsättningarna ändras eller om de första planerna blev felaktiga, men skapa inte otydlighet.
Det är otroligt centralt att balansen mellan tydlighet och flexibiltet hanteras varsamt, tydligheten får inte ske på bekostnad av flexibilitet eller vice versa!
Lycka till!
Sex svenska lärosäten planerar ett näringslivsfokuserat nationellt forskningsprogram inom cybersäkerhet. Programmet är riktat till företag som vill ta del av denna unika kompetensinvestering i cybersäkerhet. Är det ditt företag vi söker?
Cyberattacker mot svenska företag kostar miljardbelopp. Den snabba tekniska utvecklingen skapar både affärsmöjligheter och en växande hotbild. Därför planerar sex svenska lärosäten, med stöd av KK-stiftelsen, ett näringslivsfokuserat nationellt forskningsprogram inom cybersäkerhet.
Under upp till fem år deltar en nyanställd eller internrekryterad doktorand i ett forskningsprogram vars huvudsyfte är att rusta ditt företag att ta sig an utmaningarna inom cybersäkerhet. Studiedelen handlar om att kombinera universitetsstudier med forskning på plats i företagets verksamhet.
Huvuddelen – 80 procent – av programmet är praktiskt arbete som utförs i den egna verksamheten. Doktoranden ska fokusera helt på sitt företags utmaningar, med stöd av spetsforskare inom området från en rad svenska universitet.
Hela programmet samfinansieras av KK-stiftelsen och sex svenska lärosäten: Karlstad, Malmö, Blekinge, Skövde och Örebro, samt Försvarshögskolan. Det deltagande företaget erhåller ett lönekostnadsstöd på 1,4 miljoner kronor. Företaget står endast för resterande lönekostnad.
Hållpunkter: Ansökningsstopp 8 september 2021. Antagningsbesked december 2021. Programstart mars 2022.
Hör av dig till professor Simone Fischer-Hübner vid intuitionen för Matematik och Datavetenskap vid Karlstad universitet. Anmälan sker senast den 8 september, via epost: simone.fischer-huebner@kau.se
I satsningen fungerar DigitalWell Arena som en brygga mellan företag och akademi.
Investor Breakfast Club on June 22 is focusing on SportsTech and the new megatrends of sports. Joining the event is former Norwegian star skier Lasse Kjus, now representing Igloo Innovation. From DigitalWell Ventures perspective SportsTech matches well with HealthTech, making the sector very interesting for the future.
Winning 16 medals at the World Championships and the Olympics Lasse Kjus made a big impact in alpine skiing. But maybe his engagement at Igloo Innovation will prove to have even bigger impact in the world of winter sports. Together with Jarle Aambø, founder of Igloo Innovation and former manager of Norways alpine ski team, they’ll share their vison of innovation in the sports industry.
Igloo Innovation focus on sports, science and business development, supporting an ecosystem that’s developing knowledge, techniques, products and health services related to winter sports. Today the cluster has about 40 members, including Norwegian Sports Academy, Polar and Smart Innovation Norway.
– From DigitalWell Ventures perspective, this is very strongly linked to innovation of digital health and welfare services. Sports promote public health, even if we have not niched ourselves against elite sports, and all services that can get people moving are interesting, says David Holm, Investment Manager at DigitalWell Ventures.
– We also have high ambitions and want to work with the best. Igloo Innovation has an ambition to become a world leader and we can learn a lot by collaborating with them, also giving them access to our innovation system and the Swedish ecosystem of health and welfare services.
The new megatrends in the sports industry (stated by Anja Kirig) are affecting the whole society, not just elite athletes. One of these megatrends is about mobility: “Sport must be brought to the people and not the people to sport”. Making exercise almost an on demand-service.
Another megatrend that makes room for startups and innovation is that technology is pointed out as “the new co-trainer”. The next generation wearables will develop from just tracking and motivating to give the individual hobby athlete advice on how to train and exercise correctly.
Håvard K. Bjor, COO of Igloo Innovation, will talk more about how these megatrends will impact the future of sports at the Investor Breakfast Club.
Joining the event is also Kjetil Fladmark Larsen, Marketing Director of Snøbyen. SNØ is the world´s biggest indoor arena for winter sports. Snøbyen is the new district growing next to the arena and a hub for the sports industry, innovation and inspiration and hosting the R&D centers of several top brands in winter sports, such as Atomic and Salomon. Of course, Igloo Innovation is also located at SNØ and Kjetil Fladmark Larsen is looking at them as the innovative motor of the winter sport park.
En ny yrkesutbildning i Arvika fokuserar på att nyttja digitaliseringen kraft i samhället. I höst kommer 30 personer att kunna utbilda sig till ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn”.
DigitalWell Arena är tillsammans med Yrkeshögskolan på Arvika Näringslivscentrum initiativtagare till den nya yrkesutbildningen ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn”. Målsättningen är att ge de studerande specialistkunskaper om hur välfärdsteknologi, teknikutveckling och digitalisering kan användas som hjälpmedel och möjliggörare inom vård och omsorg.
– Det är jätteroligt att vi har fått den här möjligheten. Den här typen av kompetens kommer att vara extremt värdefull för att vi fullt ut ska kunna nyttja de möjligheter digitaliseringen erbjuder i offentlig sektor, säger Marie Granander, Process Manager på DigitalWell Arena som tillsammans med Yrkeshögskolan i Arvika format ansökan, där även Scaaler IoT Labs bidragit i processen.
Utbildningen är ettårig, har 30 platser och sker till största del på distans. Studietakten är 50 procent. I och med att tillstånd beviljats finns ytterligare en chans att gå utbildningen med start hösten 2022.
Konkurrensen om att få arrangera yrkesutbildningar var stenhård, av de drygt 600 ansökningar som skickades in till Myndigheten för yrkesutbildningar beviljades bara 109. Vid detta ansökningstillfälle prioriterades utbildningar inriktade mot framtida behov av kompetens inom digitalisering, automatisering, energieffektivisering och klimatomställning. Flest utbildningar beviljades inom digitalisering, uppskattningsvis 40 procent.
Sista datum att ansöka till ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn” kommer att vara i oktober, med preliminär kursstart i slutet av november. Mer information kommer inom kort att finnas tillgänglig på Arvika Näringslivscentrums webbplats.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
