DigitalWell Arena skapar nu tillsammans med Vinnova en helt unik accelerator – baserad på efterfrågan. Utgångspunkten är att offentlig sektors verkliga behov ska fungera som tillväxtmotor för digitala hälso- och välfärdstjänster i samverkan med innovativa bolag.
Det normala är att en accelerator utgår från en tjänst eller produkt, och det svenska innovationssystemet är uppbyggt kring att stimulera just utbudet. I efterfrågeacceleratorn är ordningen den omvända, där behoven i offentlig sektor kommer först.
Hypotesen är att offentlig sektors hälsoutmaningar i betydligt högre grad kan vara innovationsdrivande. Efterfrågeacceleratorn fokus ligger därför på att accelerera interaktionen mellan offentlig sektor och innovativa företag, för att utveckla digitala hälso- och välfärdstjänster som verkligen svarar mot ett behov. En förutsättning är att behovet finns även i andra offentliga verksamheter och kan formuleras på ett sätt som öppnar för innovativa och skalbara lösningar.
Vinnova skriver i sin beslutsmotivering för att stötta efterfrågeacceleratorn att offentlig sektor idag inte är riggad för att bedöma företagens möjligheter att använda offentliga beställningar som tillväxtmotor. Samtidigt är de unga och mindre företagen ovana att ha en offentlig beställare. Efterfrågeacceleratorn beskriver därför ett innovativt sätt att adressera båda problemen, genom sin idé att utveckla två synergiskt samverkande processer.
Arbetsflödet består huvudsakligen av tre faser: En förberedelse- och behovsfas, en matchningsfas där intressanta bolag väljs ut och slutligen själva acceleratorfasen.
I efterfrågeacceleratorn kan bolag och offentlig sektor gemensamt utveckla, testa och utvärdera olika lösningar. De erbjuds här olika stödtjänster för att säkra att lösningen är hållbar både kommersiellt och ur verksamhetens perspektiv och skapar ett värde för användarna.
– Den stora vinsten är att vi får möjlighet att jobba tight tillsammans med näringsliv och offentlig sektor. Det gör att vi kan koordinera bland annat kompetens inom juridik, upphandling och informationssäkerhet med såväl användarnas som bolagens perspektiv, och inte minst ett skalningsperspektiv, säger Lina Svensberg, som är DigitalWell Arenas projektledare för efterfrågeacceleratorn.
Flera bolag kan delta i samma efterfråge-case, där målet i acceleratorprogrammet är att en eller flera lösningar upphandlas eller tillgängliggörs. För bolagen innebär det att man får en unik möjlighet att få acceleratorstöd som är direkt kopplat till kundens behov, stöd i att uppfylla viktiga krav hos offentlig sektor och möjlighet till test i en verklig miljö.
En nyckel blir att hitta rätt bolag till de behov efterfrågeacceleratorn identifierar. Här finns starka synergier tack vare den redan existerande acceleratorn, DigitalWell Ventures.
– Vi har ett starkt nätverk i DigitalWell Ventures i både Norden och Baltikum. Den accelerator som DigitalWell Ventures startat har många beståndsdelar som kommer att ingå även för bolagen i efterfrågeacceleratorn, exempelvis tillgång till investerarnätverk, mentorsprogram och testtjänster, säger Lina Svensberg.
Swegon is the first company to test IoT technology at new school in Arvika, Sweden. The company’s aim is to create a healthy indoor environment, which could have a great impact on study results and wellbeing.
March 1st was the start date for the project “IoT for each and everyone”. By testing IoT technology the project aims to create societal benefits with healthier students, improved learning experiences and better quality of life. The school will become a platform for testing innovative products and services, and the collected data will thereafter be evaluated by researchers at Karlstad University.
In this initial phase, the work will be focused on the set-up of the project. However, one company is already onboard and ready to test their IoT- solutions at the school. Swegon, also a project partner, will be collecting data from air quality and temperature.
Carl-Ola Danielsson, R&D Manager at Swegon in Arvika, can see great possibilities with the project:
– We collect a great deal of data to control our indoor environment, but we also collect data that we think could be useful for other purposes, that we don’t utilise ourselves.
The data connected to Swegon’s core product could provide valuable insights towards student well-being and study results. Humidity and ventilation are factors that can affect how a virus could spread in a room, and temperature and air quality is of interest for the student’s ability to focus.
– When the concentration of carbon dioxide reaches 1000 ppm, the ability to focus drops about 10 to 15 percent, and too high heating in a room has similar effects, says Carl-Ola Danielsson.
Initially, Swegon is going to collect data from the old school, to be able to compare that data with data collected from the new school. Aside from air quality and temperature data, noise levels and movements could be of interest for the project.
Schools are an important segment for Swegon. Carl-Ola Danielsson is hopeful that, in addition to strengthening student’s health, the project could bring new ideas to their product portfolio. An example of this could be a visual display of the indoor environment, providing helpful information when problems occur.
– What we do at Swegon is very connected to how people feel and perform. This is our core business and why this project is so interesting for us, says Carl-Ola Danielsson.
Christian Persman, Project Manager of the new school, is looking forward to seeing how Swegon’s data could improve the school environment.
The ambition is to let more companies and entrepreneurs run IoT technology tests, with the aim to improve the student’s overall conditions at school.
– We are currently working on the structure to make this possible, but we are already welcoming companies to get in touch and express their interest, says Christian Persman.
Investor Breakfast Club (IBC) is a community of Investors established in 2017 the format and idea owned by Xplorico.
08:00-08:30 Voluntary Breakfast & Networking
08:30-08:35 Welcome Lina Svensberg & David Holm-Glad, DigitalWell Ventures
08:35-08:40 DigitalWell Arena, Cecilia Karlsson, Karlstad
08:40-08:55 Norway HealthTech, Jeremy McCrohan & HelseInn, Tor Sætrang
09:00-09:05 Cross-Border HealthTech Startup eco-system, DigitalWell Ventures, Stefan Skoglund
09:05-09:15 HealthTech Investment & female founders, Georgina Askeland PhD, Hadean Ventures, Oslo
09:25-09:30 Health app developers & competitive edge? Matthias Puls, Vision Health Pioneers, Berlin
09:30-09:45 Pitching by 3 x born-global Healthtech startups from across the Nordics & Baltics
09:45-10:00 Moderated Round-table discussion: HealthTech: Investing in the future
For more information, contact:
david.holm@digitalwellventures.com
APPLY TO INVESTOR BREAKFAST CLUB
Ett företag finns med från start när IoT-teknik ska testas på en ny högstadieskola i Arvika. Swegons fokus ligger på att skapa en så bra inomhusmiljö som möjligt, vilket kan ha stark påverkan på både hur man mår och presterar i skolan.
1 mars startade det tvååriga projektet ”IoT i skolan för var och en”. Målet med projektet är att skapa samhällsnytta genom att stärka elevers hälsa, öka lärandet och skapa ett bättre liv för var och en genom tillämpning av IoT-teknik. Skolan blir en testmiljö för innovativa produkter och tjänster som kommer att kopplas till forskning, där CTF (Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet) ska kartlägga data som kan användas för att stärka elevhälsan.
Under våren är projektet i en förberedelsefas, men ett företag finns med redan från start. Swegon är en projektpartner och kommer bland annat att mäta värden för luftkvalitet och temperatur.
Carl-Ola Danielsson är utvecklingschef på Swegon i Arvika, och ser stora möjligheter med projektet:
– Vi samlar på oss en massa data för att kunna styra vårt inomhusklimat på ett bra sätt. Men vi samlar också på oss data som vi tror som andra kan ha nytta av, men som vi inte riktigt vet hur vi ska använda. För oss är det intressant att vara med i en testbädd där denna data kan komma till nytta.
Men även Swegons data om kärnprodukten, inomhusklimat, kan ge relevant information kopplat till elevernas mående och prestation. Luftfuktighet och ventilation kan exempelvis påverka hur virus sprider sig i en lokal, där torr luft och dålig ventilation ökar risken för spridning.
– Det finns mycket forskning som visar hur viktigt det är med bra luft. Redan vi 1 000 ppm co2 så har man tappat 10 till 15 procent av sin förmåga att lösa problem, så genom att öka ventilationsflödet kan man ganska enkelt förbättra förutsättningarna. Samma sak med temperatur, redan vid någon grads för hög värme tappar man mycket av sin koncentrationsförmåga, säger Carl-Ola Danielsson.
Under våren kommer Swegon att sätta upp sensorer i den befintliga högstadieskolan, för att ha med sig referensvärden när det är dags för flytt till den nya skolan i höst. Förutom temperatur och luftkvalitet finns även möjlighet samla in data om exempelvis buller och hur människor rör sig i lokaler, vilket kan bli aktuellt i projektet.
Nya skolor och förskolor är en viktig kundgrupp för Swegon. Carl-Ola Danielsson hoppas därför att IoT-projektet, förutom att öka elevernas välbefinnande, ska kunna bidra till företagets produktutveckling.
– Det skulle till exempel vara attraktivt att kunna visualisera kvaliteten på inomhusmiljön, kopplat till förslag på åtgärder om något avviker. Det vi jobbar med är väldigt kopplat till hur människor mår och presterar, det är kärnan i vår affär. Därför känns det här projektet jättespännande, säger Carl-Ola Danielsson.
Christian Persman, projektledare, ser fram emot att se på vilket sätt elevers skolmiljö kan förbättras genom Swegons data. Tanken är att fler företag ska ha möjlighet att prova på hur IoT-teknik kan förbättra förutsättningar i skolan för elever.
– Under våren tittar vi på hur vi ska gå tillväga för att skapa möjligheter för företag och hur vi praktiskt ska göra det arbetet – och vi är redan nu redo för att ta emot intresseförfrågningar från företag. För närvarande har vi också en diskussion hur vi ska hantera arbetet med att mäta i en fysisk miljö och att mäta individer som grupp.
DigitalWell Ventures has taken further steps building an ecosystem that supports the startups of the accelerator. Now a mentorship program is in place, consisting of more than 30 highly qualified mentors from India to the United States.
The mentorship program was initially supposed to be a resource consisting of ten to fifteen mentors. But the interest of being a part of the DigitalWell Ventures team has proven even greater than expected. More than 30 mentors have offered their services so far – and been embraced by the management of accelerator.
– We’re excited that such high-profile professionals from all over the world would like to give back and join our accelerator mentorship program. Their expertise and networks complement our existing core-team, further boosting the support system to our HealthTech startups, says David Holm, Investment Manager of DigitalWell Ventures.
The mentors are going to be sorted by their key competence and connected to the different modules of the accelerator program, based on the six phases of the KTH Innovation Readiness model. The set up will give the startups possibilities to gain key knowledge throughout the program.
– First, we’ve given the mentors the opportunity to choose the level of involvement they are comfortable with. Expert mentors typically provide sharp ad-hoc style expertise within a certain field, while a group mentor will follow the startup more hands-on through all the phases in the accelerator program in a more general way. A key driver to enable startups to be born-global, is access to international markets and growth capital. Thats why we include the international mix of mentors, says David Holm.
The expertise spreads from software architecture and health tech to marketing, venture capital and team building. So far nine countries are represented by the mentors – which of course give the accelerator companies great chances building networks and entering new markets.
Among them mentors there are internationally famous names in their competence areas like Chelsea Ranger (life science), Nicolas Babin (venture capital, investor relations) and Antonio Grasso, thought leader for digital transformation who works with worldwide companies, like Intel and Siemens, and followed by half a million people on social media.
Elaborating on the core areas served by the accelerator, Antonio Grasso, CEO and founder of Digital Business Innovation Srl, adds:
– The DigitalWell Ventures vertical HealthTech accelerator play the role of an aggregator and bring all the components together to provide support to the startups to grow at an accelerated pace and increase their overall chances of successful scaling with access to outstanding public testbeds, markets, competence and investments. The power of the mentorship program and its mentors will be adding yet another value-layer to the set-up and I’m personally excited to get started working with my new Swedish, Nordic and Baltic friends.
Sweden: Jens Bryntesson, Robert Rhönnstad, Uwe Scheele, Cecilia Karlsson, Kari Syrja, Daniel Malmqvist, Stella Sederlin, Mei Wen, Toni Nijm, Simon Olson
Norway: Tale Skjølsvik, Camilla Andersson, Auke Hunneman, Eduardo Ibacache Rodriguez, Tone S. Ringstad, Stefan Engeseth, Jennifer Vessels, Volker Seyffert, Jeremy McCrohan, Pelin Hizal Smines, Steinar Svalesen, Thanh Nguyen Nygaard, Chelsea Ranger
Brazil: Gerson Rolim
Canada: James Gingerich
United States: Humberto Olivo, Lucian Fogoros, Don Brancato
India: Santosh Kotnis
Estonia: Jürgen Jürgenson
Italy: Antonio Grasso
France: Nicolas Babin
Håkan Anderskär, Xmentor Management, förändringskonsult, med mångårig erfarenhet av ämnet delar med sig av sina bästa tips.
En ny lösning får inte ut sin fulla potential om den inte nyttjas på bästa sätt. En felaktig användning kan till och med medföra att tjänsten, eller produkten blir värdelös. Ett optimalt användande kan däremot höja dess värde till nivåer som till och med överträffar förväntningarna. Ett lyckat införande av en produkt kan därför mycket väl vara den knivskarpa skillnaden mellan succé och misslyckande. Det är därför viktigt att fundera på införandet direkt i början av ett projekt.
Intressenterna
Först och främst måste samtliga intressenter identifieras vid ett införande. Intressenter kan delas in i tre olika kategorier: tekniken som ska användas för produkten, organisationen som produkten/tjänsten ska stödja, samt individen (användarna) som ska använda produkten. De har ingen inbördes rangordning utan är lika centrala allihop. Viktigt att ställa frågor som:
Målstyrning
När intressenterna är identifierade krävs målstyrning per intressent för att kunna styra mot önskat slutläge. För varje intressent ska ett antal mål definieras. Det är ett otroligt viktigt steg i ett införandeprojekt. En vanlig iakttagelse är att man negligerar detta arbete eftersom många mål kan tyckas självklara.
Målnedbrytning görs sedan genom att för varje fas under projektet definiera vad som ska vara uppnått (delmål), per intressent. Delmålen varierar naturligtvis per projekt. Det kan exempelvis handla om att beskriva i vilken fas som produkten ska definieras, beskriva syftet med förändringen, bestämma vilka målgrupper som berörs, förbereda utbildningsinsatser (även på individnivå), definiera kommunikationskanaler, etc. Givetvis måste det också beslutas om mål vid driftstart liksom mål för när detaljerade migreringsplaner ska vara klara, t.ex. flytt av data från gammalt till nytt system, när ska förvaltningen vara förberedd så att det finns tydliga arbetsuppgifter och personal som ansvarar för dessa, etc.
När samtliga mål är definierade, nedbrytna per fas och verifierade med styrgruppen, är införandeprojektet i väldigt bra fas. Sedan är det ”bara” att planera och exekvera införandet!
Införandeplaneringen
Införandeprojektet måste sedan planeras lika seriöst och målmedvetet som utvecklingsprojektet av själva tjänsten, eller produkten. Det är tyvärr inte ovanligt att allt planeringsfokus läggs på utvecklingen. Införandet ska bara ”fixas till” när den ”svåra” utvecklingen är klar. I införandeplaneringen gäller det att definiera samtliga aktiviteter, samt planera vem som ska utföra dem och när aktiviteterna ska genomföras. Resultatet blir en bra plan för att exekvera införandet. Det är inte bara aktiviteter för att nå målen som är viktiga. Det behövs också aktiviteter för att verifiera att målen har uppnåtts.
Genomförandet
Sist, men inte minst, ska införandeprojektet genomföras med maximalt fokus. Den här fasen får naturligtvis inte heller prioriteras ned. Det är viktigt att införandeprojekt bemannas med kompetenta personer som kan avsätta den tid som krävs. Det ska inte hanteras med ”vänster hand”.
En viktig detalj är att tillsättta kvalitativa ”dashboards” för att kunna följa upp progressen för införandet, steg-för-steg. Uppföljningen kan medföra att de ursprungliga delmålen eller aktiviteterna modifieras.
När samtliga införandeaktiviteter är klara och verifierade är du färdig med ditt införandeprojekt!
Några avslutande tips:
Personligen är min erfarenhet att tydlighet och flexibiltet är A och O i ett lyckat införandeprojekt, många anser att det inte går att kombinera, men det är en förutsättning. För att…
…det är frusterande att arbeta med otydlighet, samtidigt som risken är stor att viktiga moment förbigås i ett otydligt införandeprojekt.
…flexibilitet, dvs det som innefattas av ”agil utveckling”, är modernt men också väldigt nödvändigt under ett införande. Dels kan man inte veta allt när första planen definieras och dels förändras världen hela tiden, inte minst förutsättningarna i ett införande-projekt. Våga ändra beslutade planer om förutsättningarna ändras eller om de första planerna blev felaktiga, men skapa inte otydlighet.
Det är otroligt centralt att balansen mellan tydlighet och flexibiltet hanteras varsamt, tydligheten får inte ske på bekostnad av flexibilitet eller vice versa!
Lycka till!
Coronapandemin har begränsat det fysiska mötet, men kanske blir det mindre viktigt i framtiden?
Infomagine är ett företag som sedan flera år tillbaka har inriktat sig starkt på VR. I veckans TechTalk guidar de oss i en virtuell värld som är på stark frammarsch.
Inte minst har billigare och mer användarvänlig hårdvara gjort VR-teknologin mer tillgänglig, där Facebooks plattform Oculus Quest är ett exempel på det. Joakim Spetsmark och Kim Larsson, som driver Infomagine, tycker framförallt VR tillför en extra dimension när det handlar om saker vi behöver uppleva för att djupare förstå. Exempelvis finns stor potential inom olika utbildningsinsatser – där en brandövning i VR kan ta dig in i ett brinnande hus och rekonstruera både känslor av panik, stress och att det är fysiskt krävande.
Följ även med på ett virtuellt besök i ett sjukhus, som Infomagine byggt för att visa olika centrala funktioner utan att kunderna behöver vara på plats. Eller lyssna på hur man bygger sin virtuella drömmonter, som dessutom gör mässerbjudandet tillgängligt dygnet runt.
Välkommen att ta klivet in i den virtuella världens möjligheter!
NÄR: Tisdag 16 mars kl. 12.15-13.00VAR: Online via Zoom – du kopplar upp härFÖR VEM: För alla som är intresserade av nätverkande & digitaliseringens möjligheter.ANMÄLAN: Ingen anmälan behövs.
Varmt välkomna!
TRYCK HÄR FÖR ATT ANSLUTA
Boka in vårens träffar i kalendern!
Alla våra TechTalks streamas, och under rådande pandemi sker de endast digitalt. Genom att gå med i Facebook-gruppen TechTalk Värmland har du hela tiden koll på veckans ämne. Ha gärna mikrofon och kamera redo, så kan du ställa frågor live och delta i diskussionsdelen. Det går givetvis bra att interagera även via chatten. Du kan se alla TechTalks i efterhand från samma grupp.
Vi se fram emot en inspirerande vår & hoppas att du vill hänga med!
TECHTALK VÄRMLAND TechTalk Värmland fokuserar på hur vi som människor, företag och organisationer påverkas av den pågående digitaliseringen. Syftet med träffarna är att lära från varandra, inspireras och utvecklas. Gå gärna med i Facebook-gruppen TechTalk Värmland så får du löpande information om vad som händer och möjlighet att diskutera före och efter träffarna. Annars är det bara att dyka upp, ingen anmälan krävs.
Kan en robot hjälpa människor med sömnproblem? Det vill forskare vid Karlstads universitet ta reda på i en studie som inleds under våren.
Studien görs inom ramen för DigitalWell Arenas forskningssatsning, DigitalWell Research. Den robot som ingår i studien (Somnox) har funnits på marknaden ett par år och har utvecklats av ett holländskt bolag.
Sömnroboten ser ut som en bönformad kudde att krama om. Den ger ett lätt tryck mot magen och gör andningsljud, vilket tros kunna lugna ned andningstakten. Sömnroboten känner av användarens andningstakt, den börjar därefter röra sig i samma takt och saktar sedan ned andningstakten. Det tros kunna medverka till en fysiologisk nedvarvning och möjligen förkorta insomningstiden.
– Att påverka sin andning är ett vanligt inslag i olika psykologiska tekniker för att lugna ned eller balansera nervsystemet. Grundprincipen är således rimlig, men det finns ingen publicerad studie över effekterna, säger Annika Norell-Clarke, docent i psykologi och huvudansvarig för studien.
I dagsläget lider cirka tio procent av befolkningen av insomni, det vill säga lång insomningstid, ofrivillig vakentid under natten, eller för tidigt uppvaknande. Långt fler upplever dock symptom och är missnöjda med sin sömn, utan att uppfylla diagnoskriterierna.
– Insomni hänger också ihop med ångest och depression. Värmland är den region i Sverige som förskriver mest antidepressiva och lugnande medel, så därför tycker vi det är extra viktigt med fokus och forskning på andra behandlingsalternativ, säger Siri Jakobsson Störe, doktorand och specialistpsykolog, som ansvarar för genomförandet av studien.
Efter en första mindre delstudie kommer sedan 32 personer ingå i en andra studie. De kommer bland annat att få lämna information om sitt hälsotillstånd och sin sömn, exempelvis hur lång tid det tar att somna och om man är ofrivilligt vaken under natten.
Deltagarna kommer att genomgå en screening för att säkerställa att de har den typen av problem som studien avser att undersöka. Alla deltagare i studien kommer att få genomgå behandling, ingen obehandlad kontrollgrupp finns.
Hur stort inflytande har äldre egentligen över sitt boende – och kan digitala verktyg öka deras självbestämmande? Det var huvudfrågan i en digital 5 day design sprint som genomfördes i förra veckan.
Samhällsutmaningen kring äldres boende är stor. I dagsläget har cirka 237 000 personer över 65 år hemtjänst, och allt fler äldre bor kvar hemma högre upp i åldrarna. Även om många äldre personer vill bo kvar hemma saknar de ofta information för att vara med i viktiga beslut som rör den egna tillvaron.
– När det gäller äldre personers möjlighet att vara delaktiga i den egna vården har Sverige sämre resultat än andra jämförbara länder. Det finns en risk att beslut fattas av andra personer, eller i ett sent skede när hälsan redan är väldigt försämrad. Vi är ute efter att fånga upp behov tidigt, långt innan man ställs inför att behöva flytta, säger Susanna Nordin, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan i Dalarna, och en av forskarna som fanns med under sprinten.
Huvudfrågan för sprinten löd: Hur kan en digital lösning utformas för att optimera självbestämmande och beslutsfattande kring äldre personers boendesituation? Frågeställningen och sprinten är en del det internationella forskningsprojektet Coordinate.
Under en intensiv vecka ledde Marika Martin, processledare i DigitalWell Arena, 20 deltagare fördelade i fyra olika grupper. Bland deltagarna fanns både företag, verksamma inom hemtjänst, intresseorganisationer – och givetvis även pensionärer.
– De var otroligt engagerade och vi såg tidigt hur grupperna byggde en bra sammanhållning med olika perspektiv, där man lärde av varandra, säger Marika Martin.
Inledningsvis fanns en diskussion kring vilka möjligheter de äldre verkligen har att fatta självständiga beslut om sitt boende. Den bottnar exempelvis i det faktum att många kommuner saknar platser i vård- och omsorgsboenden.
– Jag tror det öppnade upp för frågan om man verkligen kan bestämma själv. Fokus på hindren släppte under processen, och det blev också mindre fokus på tekniken och mer på behoven, säger Marika Martin.
Därefter vidtog en rask designprocess. Från den inledande behovsfasen till idégenerering, utveckling och prototypbyggande. Självständigt arbete varvades med gemensamma aktiviteter, där deltagarna via uppgifter, delmål och frågesessioner fick hjälp att ta sig framåt. Under sprinten fanns också möjlighet att testa digitala verktyg, som Miro och Figma.
I slutet av veckan fanns fyra prototyper redo att testas av en användargrupp. Från en social plattform där äldre kan mötas till en tjänst som ger vardagligt stöd för att bo kvar längre i hemmet. Flera av idéerna knöt också an till behovet av att ge en mer samlad bild av alternativ och möjligheter i boendefrågor.
Marika Martin är imponerad över både initiativkraften och resultatet. Sammanfattningsvis tycker hon att upplevelsen av sprinten var oerhört positiv:
– Sprinten skapade förutsättningarna för att kunna djupdyka in i en utmaning på måndag, till att testa koncept med användarna på fredag. Det är många värdefulla lärdomar och insikter på endast fem dagar, som säkerligen kommer att bidra mycket till det fortsatta arbetet.
5 day design sprint är ett samarbete mellan DigitalWell, Högskolan Dalarna, Region Dalarna och Dalarna Science Park. Den är också en del av forskningsprojektet Coordinate, som kommer att följa upp hur deltagarna upplevde arbetsmetoden.
I Digitalwell Arena finns ett uttalat fokus på att bidra till digital innovation som skapar bättre hälsa för alla. Men digitaliseringen riskerar också att ställa grupper utanför. -Det är lätt att tro att jämlikhet inom vården betyder att alla ska behandlas på samma sätt, säger Tara Mehrabi, lektor i genusvetenskap.
I Digitalwell Arenas ligger parallellt med transformationen till ett mer digitalt hälsosamhälle också ett uppdrag att bidra till målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Jämställdhet och minskad ojämlikhet är två av dessa mål. Initialt har forskarna vid Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet arbetat med att kartlägga vilken research som gjorts tidigare om hälsa kopplat till genus, kön, etnicitet och sexualitet.
Nu startar en pilotstudie som fokuserar på de utmaningar tre ofta förbisedda användargrupper kan möta i digitaliseringen av hälso- och sjukvården: Invandrarkvinnor, transpersoner och män från arbetarklassen. Syftet med studien är att skapa insikter som gör det möjligt att utveckla digitala lösningar som är mer inkluderande – oavsett en persons könsidentitet, klasstillhörighet eller etnisk identifiering.
Tara Mehrabi är tillsammans med forskarkollegan Sebastian Mohr ansvarig för studien. Hon tycker att det finns flera utmaningar att fundera kring kopplat till digitaliseringen.
– Det finns en risk att människor reduceras till siffror om vi lägger stor vikt vid teknologiska och digitala system, men inte lika mycket på sociokulturell kontext, personliga erfarenheter och behov. Risken är också att man missar viktig information kopplat till hälsa, individuella behov eller tillgång till vård om den personliga berättelsen försvinner, säger hon.
Tara Mehrabi understryker att digitaliseringen inte är en neutral process som minskar risken för diskriminering. Även om teknik kan bidra till att göra vården mer tillgänglig, exempelvis för människor i glesbygd, finns risken att andra grupper diskrimineras om sociokulturell kontext eller normer inte beaktas när nya tjänster designas och distribueras.
Exempelvis återkommer bland transpersoner ofta problem med diskriminering och barriärer i kontakten med vårdsystemet, eftersom kunskap saknas om deras kroppar och vårdbehov. Det handlar då om en strukturell diskriminering.
– En hälsorisk handlar om screening för cancer. Kommer en transsexuell man exempelvis kallas för en undersökning av livmodern efter en könsbekräftande behandling? Det är en relevant fråga i en kontext där sjukvårdssystem utgår från personnummer och digitala plattformar som är könskodade. Då kallas grupper baserat på binär information, som säger om du är kvinna eller man, säger Tara Mherabi.
På samma sätt finns även generella risker kopplade till en utökad digital hälsovård, anser Tara Mehrabi:
– Digitala lösningar ska gynna alla och öka möjligheten att själv ta kontroll över sin hälsa, det förutsätter teknikvana och att man är positivt inställd till teknik. Men det finns studier som visat att många som söker vård upplever digitala hälsotjänster som komplicerade, därför avstår man från att använda dem. Ålder är en faktor som skiljer ut grupper, och ser man till etnicitet så handlar det inte bara om språk. Kön är också en utskiljande faktor, eftersom pojkar är mer socialt tränade att intressera sig för teknik.
Tara Mehrabi tar också upp svenska studier om digitala vårdsystem som visar att etnicitet, kön och språk spelar en avgörande roll i användarnas upplevelse av vården. Studierna visar också att många därför avstår från att söka hjälp, på grund av att de upplever hinder eller diskriminering kopplat till språkbarriärer och kulturella skillnader i synen på hälsa.
Och även när större grupper tar till sig teknik finns fallgropar, exempelvis att inte ta hänsyn till individuella förutsättningar.
– Appar som stegräknare och kaloriräknare kan hjälpa många till en mer hälsosam livsstil, men det är också lätt att människor blir fixerade vid mätresultat som är generella och inte passar alla individer. Det kan till exempel öka risken för ätstörningar, säger Tara Mehrabi.
Just hänsyn till människors olikheter, den sociokulturella kontexten och normer om kroppar, hälsa och sjukdom är en viktig aspekt för att förstå begreppet jämlikhet inom vården, anser Tara Mehrabi.
– Det är lätt att tro att jämlikhet inom vården betyder att alla ska behandlas på samma sätt. Men det riskerar att ställa människor som redan står utanför ännu längre bort, som i fallet med transmännens ökade risk för vissa cancertyper.
Ett annan aspekt Tara Mehrabi tycker är intressant är det ”osynliga arbete” ett concept hon lånat från den feministiska forskaren Nelly Oudshoorn. Digitala hälsolösningar har ofta ett löfte om effektivitet och ökad tillgänglighet. Men även om de kan bidra till att minska arbetsbelastningen inom vården betyder det inte att de minskar den totala arbetsbördan. De kan istället förflytta ansvar och arbetsuppgifter från vårdpersonal till patienter eller från läkare till sköterskor.
Tara Mehrabi skrattar lite när intervjun börjar gå mot sitt slut och säger att hon förmodligen kommer att uppfattas som teknikfientlig. Tvärtom ser hon stora möjligheter med den digitala utvecklingen, inte minst eftersom mer tillgänglig information kan öka människors medvetenhet och ge större möjligheter att ta kontroll över sin egen hälsa.
Vilka förhoppningar har du på Digitalwell Arena?
– Att vi kan skapa ett system som också kan hantera kritik och använda den för att förbättra systemet. Att transformera sjukvården är ingen engångshändelse, som man löser med en studie, utan det kräver en ständig interaktion. Och jag hoppas att vi inte överdriver förväntningarna på att alla ska klara sig själva, utan att vi också har plats för sårbarhet och tycker att det är okej, säger Tara Mehrabi.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
