TechTalk Värmland är tillbaka med en ny säsong fullspäckad av spännande digitala ämnen. På årets första är temat Emerging Tech: Internet of Things. En teknik som ger verklig nytta nu och i framtiden, där endast fantasin sätter gränser för vad som är möjligt.
Emerging technologies omfattar den senaste tekniken som kommer påverka mänskligheten mycket under de närmsta åren, Internet of Things är en sådan teknik. Den ökar samhörigheten mellan människor och saker i en omfattning som tidigare varit helt otänkbar. Enbart fantasin sätter gränser för de möjligheter som finns!
Therese Ericson, Affärsområdesansvarig för Internet of Things på Compare-företaget Consid, introducerar oss i ämnet och berättar om spännande saker inom IoT som du kanske inte tänkt på tidigare, och om vilka möjligheter som finns idag och i framtiden.
Tillsammans diskuterar vi hur IoT kan bidra till att öka tryggheten och stärka elevers hälsa i skolan.
Här kan du läsa mer om Consid och om hur de jobbar med IoT
NÄR: Tisdag 9 mars kl. 12.15-13.00VAR: Online via Zoom – du kopplar upp härFÖR VEM: För alla som är intresserade av nätverkande & digitaliseringens möjligheter.ANMÄLAN: Ingen anmälan behövs.
Varmt välkomna!
TRYCK HÄR FÖR ATT ANSLUTA
Boka in vårens träffar i kalendern!
Alla våra TechTalks streamas, och under rådande pandemi sker de endast digitalt. Genom att gå med i Facebook-gruppen TechTalk Värmland har du hela tiden koll på veckans ämne. Ha gärna mikrofon och kamera redo, så kan du ställa frågor live och delta i diskussionsdelen. Det går givetvis bra att interagera även via chatten. Du kan se alla TechTalks i efterhand från samma grupp.
Vi se fram emot en inspirerande vår & hoppas att du vill hänga med!
TECHTALK VÄRMLAND TechTalk Värmland fokuserar på hur vi som människor, företag och organisationer påverkas av den pågående digitaliseringen. Syftet med träffarna är att lära från varandra, inspireras och utvecklas. Gå gärna med i Facebook-gruppen TechTalk Värmland så får du löpande information om vad som händer och möjlighet att diskutera före och efter träffarna. Annars är det bara att dyka upp, ingen anmälan krävs.
Övesättnings-appen Care to Translate har testats i skarpt läge i vården. Utfallet blev närmast en succé. ”Det har blivit lättare att kommunicera med patienterna och gett dem en trygghet om vilken vård de ska få”, säger projektledaren Micaela Fristedt.
Den digitala översättningstjänsten Care to Translate testades mellan oktober och december av personal på infektionskliniken på Centralsjukhuset i Karlstad, Folktandvården i Kristinehamn och röntgenmottagningarna i Arvika och Torsby.
Appen gör det möjligt att kommunicera med patienter som inte talar svenska. Via på förhand givna fraser kan personalen ställa enkla frågor, eller ge information på patienternas modersmål. Fraserna kan spelas upp och visas samtidigt i text på en mobiltelefon eller surfplatta.
– Fraserna är utformade för att ge ledande frågor. Patienterna ska kunna svara ja, nej, nicka eller skaka på huvudet, säger Micaela Fristedt.
Maja Magnusson, en av medgrundarna till Care to Translate, tycker att testerna i verklig miljö är viktiga för att verifiera att tjänsten fungerar i praktiken, både i personalens arbetsflöde och i dialogen med patienterna. Testet i Värmland har dessutom inneburit att Care to Translate har kunnat bygga ut sina spellistor med fraser, som sedan kan komma andra till nytta.
– Exempelvis hade vi inte så många specifika fraser på plats angående tuberkulos, där fick vi ihop ett väldigt fint bibliotek tillsammans med infektionsklinikerna, säger Maja Magnusson.
DigitalWell Arena har dessutom kunnat erbjuda Care to Translate en genomlysning av Nordic Medtest.
– Det har varit jättevärdefullt. Det gav bra insikter kring det vi redan tänkt bra kring, men också insikter om behov när tekniken ska användas i större skala, säger Maja Magnusson.
Testet har möjliggjorts av Regionen Värmlands innovationssluss Vivan i samarbete med DigitalWell Arena. Mari Banck, utvecklingsledare på Region Värmland, har varit den samlande kraften.
– En stor eloge till verksamheten som har varit modig och räckt upp handen. Generellt kan det vara svårt att få till test i verklig miljö. Men det här visar verkligen vilka vinster som kan uppstå om modet finns, säger Mari Banck.
Idén att testa ett digitalt översättningsverktyg har funnits med under ganska lång tid på Region Värmlands asyl- och flyktinghälsa. Mari Banck tycker att många parter medverkat till att det faktiskt blev av, inte minst har upphandlingsenhet bidragit med både stöd och nytänkande.
– Test i verklig miljö ger en möjlighet att känna på varandra, och det finns inget krav att ta in tjänsten. Enheterna slipper ta ansvar för att säga ja eller nej till affären, eftersom jag tar ansvar för att ge företagen den feedbacken.
Sammanlagt hölls över 100 olika sessioner i Care to Translate under testperioden. Inte minst visade sig tjänsten värdefull i många av de korta möten som uppstår i vården, där tolkar normalt sett inte medverkar.
– Översättningarna är gjorda för att ta hänsyn till social, kulturell och medicinsk kontext. Det har inneburit en lättnad för personalen att patienterna har förstått och gett nästan uteslutande positiva erfarenheter, säger Micaela Fristedt.
Hon säger att små enkla fraser på patienterna modersmål kan skapa trygghet i en situation där många är nervösa. Det möjliggör också att patienter exempelvis bättre kan förstå hur de ska inta läkemedel, vilket annars ofta leder till osäkerhet och onödiga återbesök.
Region Värmland har efter testperioden förberett en direktupphandling av tjänsten, så att alla kliniker som vill ska kunna använda Care to Translate.
Läs mer om ”Projekt Test”.
Folktandvården i Kristinehamn är en av de verksamheter som testat Care to Translate. Huvudsakligen har tjänsten använts i receptionen, där man kunnat lösa frågor kring varför patienten söker vård, tidsbokningar, betalning och liknande ärenden.
– Det har varit väldigt skönt att vi har kunnat vara lite mer artiga i vårt bemötande. Det har också varit lättare att säkerställa att information nått fram, även i vissa behandlingssituationer, säger klinikchefen Åsa Stålenmark, som på bilden har sällskap av kollegan Maria Wilson.
I ”Projekt Test” samlas viktiga erfarenheter kring test av digitala hälsotjänster. Fem digitala tjänster testas i projektet, där Nordic Medtests expertis leder vägen för att skapa ett kvalitetssäkrat ramverk för test i offentlig sektor.
Test av ny välfärdsteknik rör sig i många olika skikt. Från mer tekniska aspekter till vilka behov de löser hos användarna – och i förlängningen effekterna i ett helt samhälle. Behovet av verkliga testmiljöer är därför centralt i DigitalWell Arena.
Som en viktig grund har ”Projekt Test” genomförts med Nordic Medtest, Region Värmland och Karlstad kommun. Fem olika tjänster ingår i ”Projekt Test”, där företag och offentlig sektor samarbetar. Tjänsterna befinner sig i olika faser av utvecklingen, och vänder sig till olika verksamheter inom kommun och region.
De medverkade bolagen och verksamheterna får stöd i att testa, utveckla och utvärdera tjänsterna. Arbetet ger också input kring hur ett ramverk för test kan formas för att bäst möta behoven både hos bolag och verksamheter.
Läs mer om när en av tjänsterna, översättnings-appen Care to Translate testats i vården.
DigitalWell Arena har förstärkt teamet med Sandra Eriksson och Jonas Matthing, som båda närmast kommer från RISE Service Labs. De kommer framförallt att jobba med policyfrågor och bygga upp en struktur för nya hälsoarenor.
När RISE valde att prioritera bort området tjänsteforskning i förhållande till mer tekniska kompetenser avvecklades RISE Service Labs. Då var Magnus Bårdén, Managing Director för DigitalWell Arena, snabb att agera.
– Med Sandra och Jonas får vi en djup kompetens och en bred erfarenhet om att bygga strukturer för tjänsteinnovation. Deras kompetens ökar vår förmåga att bedriva ett praktiskt utvecklingsarbete som bygger på vetenskapliga grunder. Jag ser att båda är nyckelresurser för att driva processer som löser våra komplexa samhällsutmaningar, säger han.
Sandra Eriksson var enhetschef för RISE Service Labs i drygt fem år med fokus på innovation och omställning inom ett flertal områden. I grunden är hon design- och innovationsingenjör.
Sandra Eriksson har också en bakgrund inom förpackningsindustrin, en industri som genomgår en stor omställning. Där hade hon uppdraget att få aktörer inom olika sektorer och branscher att samverka och förstå kraften i att arbeta mer behovsdrivet och med användaren i centrum för att skapa värde på nya sätt. Övergången från plast till papper ett bra exempel på komplexiteten i en omställningsprocess.
– Allt händer inte av marknadskrafter, det kräver också ofta att man jobbar parallellt med lagar eller rekommendationer och normer, säger Sandra Eriksson.
– Det handlar mycket om beteende och om hur vi kan skapa förutsättningar för att vi kan göra bra val. I butikerna ser vi mer och mer att vi handlar med egen korg eller kasse. Corona, online-handel och platskasseskatten har lett till en bred beteendeförändring. Det kan direkt jämföras med förändringar även på hälso-området.
Hur DigitalWell Arena kan bidra till nya digitala hälsotjänster tror hon lika mycket är en beteende- som teknikfråga. Därför behöver ”hälsoarenor” skapas där olika aktörer kan samverka och hitta strukturer för innovation.
– Vi behöver hitta former för nya samarbeten, hälsoarenorna blir en sådan plats. En plats där vi på nya sätt kan utveckla arbetssätt och metoder, policys, data, samt mäta och förstå effekter på samhällsnivå, säger Sandra Eriksson.
Jonas Matthing har i 20 år jobbat med FoU-projekt på CTF, VINNOVA, Malmö universitet och RISE, flera med koppling till hälsa, och är i grunden expert på marknader. Han var också delaktig i den ansökan som gjorde att DigitalWell Arena landade i Värmland.
Den senaste tiden har Jonas Matthing jobbat en hel del med omställningen till ett fossilfritt flyg. I grunden tycker han att det arbetet har likheter med transformationen till en mer proaktiv och digital hälso- och sjukvård.
– Det centrala är hur man jobbar med förflyttningen, hur man bygger en ny marknad, organiserar om en bransch eller förändrar policys. Det handlar i grunden om människor som fattar beslut – då måste man jobba med människors beslutfattande, säger Jonas Matthing.
En fråga i policyarbetet som han tror blir extra viktig är att öka acceptansen för innovation från näringslivet i offentlig sektor, i synnerhet kopplat till hälsa. KRYs omdiskuterade intåg i vården tycker han är ett exempel på det.
– Vi måste jobba med de normerna, försöka pinpointa vad de består i och hur de uttrycker sig. Det viktiga är kvaliteten och resultatet, inte vem som utför insatserna, och det ansvaret för hälso- och sjukvården är inget det offentliga ska avhända sig.
Från undersöka till test av prototyp på 5 dagar: Hur kan vi skapa digitalt stöd för äldre personer med skör hälsa som bor hemma?
Utmaningen:
Alltmer vård och omsorg äger rum i den äldre personens hem. Boendet har generellt stor betydelse för människors identitet och välbefinnande, och för äldre människor är en stödjande miljö särskilt viktig. När boendet inte längre kan tillgodose viktiga behov måste olika beslut fattas. Det kan handla om ökad service, bostadsanpassning eller om andra boendeformer. Även om de flesta äldre vill bo kvar hemma saknar de ofta information för att vara med i viktiga beslut som rör den egna tillvaron. Hur kan vi, med hjälp av digitala verktyg, hjälpa dem att bli mer delaktiga och stödja dem i beslut kring boendet?
Denna design sprint är en del av det internationella samarbetsprojektet COORDINATE, där högskolan Dalarna leder arbetet kring denna frågeställning.
Syftet är att genom en samskapande process med äldre personer, anhöriga, vårdpersonal, personer med intresse och kunskap av digital teknik, studerande och andra intressenter utveckla en version av en hälso- och aktivitetsplattform som kan stödja ett delat beslutsfattande.
Ett kreativt arbetssätt där deltagare med olika roller och bakgrund arbetar tillsammans ger ofta de bästa idéerna och de mest intressanta lösningarna. Din erfarenhet och kunskap är därför oerhört värdefull.
En 5 day sprint är en fokuserad process där team går från att undersöka utmaningen till att göra användartester på 5 dagar. Det är en väldokumenterad modell, som utvecklades av Google Ventures. Denna sprint är en mer användarcentrerad variant av originalet, där större fokus ligger på användarens behov med hjälp av design thinking.
Du kan delta på tre sätt:
Som deltagare kommer du att ha tillgång till guide, material och digitala verktyg inför varje dag och vi kommer även att finnas tillgängliga för support.
Varje dag innebär totalt cirka två timmars bunden tid (Samling på morgon och Q&A på eftermiddag). Därefter är det upp till varje arbetsgrupp hur dagen läggs upp, dock rekommenderar vi minst 2-3h/dag för att kunna följa sprintens olika delar (undersöka, idégenerera, skapa, bygga, testa). Veckans avslutas med användartester av de prototyper som tagits fram.
Sprinten pågår under vecka 8 (22-26 februari 2021). Deltagandet sker helt digitalt och du behöver därför ha tillgång till egen dator och internet.
Sprinten sker i Zoom. Du behöver inga förkunskaper eller programvara, utan ansluter bara via länken i ditt bekräftelsemail.
Denna sprint är ett samarbete mellan DigitalWell, Högskolan Dalarna, Region Dalarna och Dalarna Science Park.
Marika Martin+46 (0)73 028 81 68marika.martin@compare.se
Wellbee är en app som ger stöd i vardagen för människor med kognitiva utmaningar. Tjänsten finns redan i ett 20-tal kommuner – grunden lades via en innovativ upphandling i Karlstad kommun.
För fyra år sedan började avdelningen för Funktionsstöd i Karlstad kommun att leta efter en app som kunde stötta brukare som ville vara mer självständiga i vardagen. Det visade sig inte helt enkelt.
– Vi sonderade terrängen och det fanns många appar på marknaden, allt från hur man klarar sig i hemmet till hur man åker buss, men inget sammankopplat verktyg, säger Ann-Sophie Gustafsson, verksamhetsutvecklare på Karlstad kommun.
– Behovet var ett digitalt, kognitivt stöd för brukarna som gör att de kan vara mer självständiga. Ingen vill gå runt med en stor pappersbunt för att komma ihåg saker. De vill vara som alla andra.
Uppgiften blev ett delprojekt i satsningen SOL, Support Quality of Life, där Compare ledde en process för att låta leverantörer komma med olika lösningsförslag. Karlstad gick därefter vidare med en innovationsupphandling – den första i kommunens historia.
– Vi definierade inte vad vi ville ha, utan informerade om behovet. Kommunen stod för 500 000 kronor och resten av kostnaderna fick de företagen som ville delta ta som ett eget risktagande, säger Ann-Sophie Gustafsson.
Drygt 30 företag visade intresse och åtta gick vidare till att lämna anbud. Det blev Frost som vann upphandlingen och tillsammans med kommunen inledde de utvecklingsarbetet. I början av 2019 togs Wellbee i drift.
Appen bygger på en kalenderfunktion som anpassas till personens möjlighet att ta emot information. Den anpassas för varje användare och kan bland annat ge tips om kläder efter väder, hantera listor för matinköp eller kommunikation med anhöriga och personal. Kommunikationen kan ske i text, men också via bilder eller filmer beroende på användarens behov.
I nuläget används Wellbee av cirka 120 personer i Karlstad, främst inom LSS, och tjänsten har upphandlats av nästan 20 andra kommuner. Karlstad har också varit en referens när nya funktioner utvecklats, exempelvis när tjänsten anpassats för äldre med demensproblematik.
Toste Junestrand, vd för Wellbee, menar att Karlstads sätt att jobba för att lösa sitt behov varit avgörande för appens tillkomst.
– De hade gjort en jättebra behovsutredning och en kravspecifikation om vad som var bra och mindre bra med de produkter som redan fanns på marknaden. Vi hade inte tänkt på den här idén själva, men varit inne och touchat lite på området när vi utvecklade en app för rullstolstaxi.
Wellbee står nu i startgroparna för en internationell lansering. Inte minst som ett stöd för anhöriga till äldre tror Toste Junestrand att behovet kan vara stort, både i Sverige och utomlands.
– Det finns så otroligt många fall där familjen förväntas ta hand om sina anhöriga, där kan Wellbee vara ett bra stöd.
I Karlstad har det än så länge inte blivit några fler renodlade innovationsupphandlingar. Däremot flera funktionsupphandlingar, där kommunen varit med och testat ny välfärdsteknik. Karlstad har dessutom utsetts till en av tio modellkommuner för ny välfärdsteknik av SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.
– En uppgift där är att bryta ny mark, skapa arenor och möjliggöra ny teknik för medborgarna, säger Ann-Sophie Gustafsson.
Där tycker hon också att DigitalWell Arena har en viktig roll för att skapa kontaktytor mellan offentlig sektor och näringslivet:
– Att ha en marknadsdialog och utbyta idéer inte farligt. I offentlig sektor tror vi ibland inte att det inte är tillåtet utan ett avtal. Därmed inte sagt att man garanterar några affärer, men det kan ge marknaden nya idéer.
Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur IoT kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en en ny högstadieskola i Arvika kommun.
Fokus för projektet är hur IoT kan användas för att mäta barn och ungas hälsa i skolan. Mätningar som i dag görs med hjälp av samtal och enkäter.
– Vi ska sammanföra tekniska möjligheter som IoT medför med elevhälsans önskemål, samtidigt som vi bevakar integritetsfrågan. Målet är att försöka kartlägga vilka data det blivande systemet kan komma att leverera och hur detta kan hjälpa elevhälsan att skapa värde och välbefinnande för eleverna, säger projektledare Erik Wästlund, docent i psykologi.
Datavetenskap och omvårdnad vid Karlstads universitet är också involverade i projektet som genomförs i samverkan med Arvika kommun, DigitalWell Arena, Swegon, Serneke och Scaaler IoT Labs.
– Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och skolan är en bidragande faktor. I projektet kan CTF, och andra aktörer, testa hur IoT-teknik kan användas för att verifiera att elever vistas i en god fysisk och psykosocial skolmiljö samt underlätta för att sätta in åtgärder vid avvikande värden, säger Christian Persman, utvecklingsledare Arvika kommun.
Att mäta fysisk aktivitet och hälsa med hjälp av ny teknik är vanligt bland vuxna och har forskats en hel del inom, bland annat av CTF.
– Så ser det inte ut när det gäller att mäta hälsa kopplat till studiemiljö eller studieprestation. Här hoppas vi kunna vara med och bidra – både till en ökad samhällsnytta men också till den vetenskapliga litteraturen, säger Erik Wästlund.
– Det här projektet är ett resultat av CTF:s och Karlstads universitets arbete inom Akademin för smart specialisering och DigitalWell Arena där forskning, innovation och utbildning kopplas ihop i syfte att stärka värmländskt näringsliv och offentlig sektor, avslutar Erik Wästlund.
Författare: Linda Fridberg, Karlstads universitet
Läs mer om projektet: Ny skola testmiljö för teknik som ska förebygga ohälsa
Under årets första Compare-lunch blickar vi utåt och får besök av ICA Gruppens innovationshubb – ICAx. Häng med när de berättar om sitt spännande innovationsarbete och om deras satsning på sina kunders hälsa.
Innovationshubben ICAx startades under hösten 2017 med uppdraget att identifiera nya affärsmöjligheter och innovationer, för att omsätta dem i nya eller uppdaterade erbjudanden. Genom att arbeta med research, digitala utvecklingsprojekt, strategiska samarbeten med andra företag och investeringar i startups, strävar ICA mot att bidra till en enklare vardag för sina kunder och medarbetare.
Hör om deras resa från dagligvaruhandel till att engagera sig i en hälsosammare vardag. Hur har resan sett ut och var leder den framåt? Hur blev aktören inom dagligvaruhandel en innovationsdrivare? Vilka möjligheter finns det för enskilda entreprenörer att starta partnerskap?
Hur ett sådant partnerskap skulle kunna se ut berättar Rikard Ohlin, ICA Nära Sillerud om. ICA Nära Sillerud är Sveriges första obemannade dagligvaruhandel, en resa som gjorts tillsammans med ICAx. Det och mycket mer får du ta del av under denna Compare-lunch.
Välkommen att inspireras, diskutera och nätverka!
ANMÄL DIG HÄR
För alla som är intresserade av nätverkande och aktuella ämnen kring digital utveckling och innovation.
Fredag 12 februari kl. 11.45-13.00Programmet startar kl. 12.00
Digitalt deltagande via Zoom, anslutningslänk hittar du i din bekräftelse.
KOSTNAD
Träffen är kostnadsfri.
Vi ser fram emot att träffa er, analogt eller digitalt!
COMPARE-LUNCH En öppen mötesplats för alla som är intresserade av nätverkande och aktuella ämnen kring digital utveckling och innovation. Fokus är nätverkande, workshops och inspiration. Tanken är att du ska få med dig en ny kontakt eller en ny tankeställare efter varje lunch.
DigitalWell Ventures has now started to work with the first pilot companies entering the accelerator. Two of them – Ineq Solutions and Studybee – has their focus set on giving pupils every chance to complete school, which is instrumental for their future health.
The purpose of admitting the pilot companies is to test and develop the accelerators module-based program before scaling up. According to David Holm, Investment Manager at DigitalWell Ventures, the ambition is to have the full scale program up and running later this spring, with first cohort during Q2.
– It is important to show rapid progress and make sure our ideas also work in practice, says David Holm.
The companies that now entered isn´t running a fix program, but a more individualized curriculum mapped against certain benchmarking methodologies, such as the KTH model for Innovation Readiness Level assessment. The work is more iterative, with weekly touch-points to learn both the needs of the companies as well as validating the thesis of the accelerator program.
– It is a challenge to make a module-based program that fits most companies, and still be able to make customizations for individual needs while thinking automation and scaling, says David Holm.
That is also illustrated by the pilot companies. Ineq Solutions is more of a traditional start up, with a new product that haven´t really gone to market just yet. The company develops a digital toolbox to make sure that kids aren´t socially excluded, making them feel safe and given every chance to complete school.
– We are a startup that had great help from the Innovation support in DigitalWell Arena. So, when asked entering as one of the pilot companies in the accelerator it was a natural step for us, says founders Sara Lindahl and Sofi Finstam.
– Previously our focus has been on product development and innovation, now we start building the company. We are really excited about working with DigitalWell Ventures and see great value in taking part of their, knowledge, advice and network – making us ready to meet investors and eventually reach a global market.
StudyBee has a product that support teachers and school management in assessments, directly within the Google Classroom environment. The company has been in business since 2017 and already have more than 60 schools as customers.
A reorganisation of the company and development of the product has led to a restart. Ceo Johan Henricson still regard StudyBee as a startup and thinks that entering DigitalWell Ventures can really boost their process.
– We are now building for growth and are very focused on creating efficient sales structures. We know there is great competence, access to networks and investors in the accelerator – so we think that can help us taking the next step, says Johan Henricson.
Except for Ineq Solutions and StudyBee, far-reaching discussions is ongoing with two more pilot startups based in Norway and Estonia.
– I think we will be able to confirm those companies joining the accelerator as early as this month, says David Holm.
Moore info: www.digitalwellventures.com
Hur kan man göra digitala hälsotjänster mer inkluderande? Det vill Centrum för genusforskning titta närmare på i en studie för DigitalWell. Därför söker man nu deltagare från tre användargrupper som ofta förbises: Transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen.
Digitaliseringen kan skapa möjligheter för en mer inkluderande och jämlik hälso- och sjukvård. Samtidigt finns det flera studier som visar att digitalisering också kan öka hälsorelaterade ojämlikheter om inte hänsyn tas till sociala kategorier som genus, etnicitet och klass i innovationsprocesser.
– De är inte så mycket fokus på just de frågorna, utan mer på hur bra digitaliseringen kan vara för vår hälsa. Men det finns vissa problem kring förväntningarna om vem tjänsterna är till för, säger Sebastian Mohr, universitetslektor på Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet.
Därför kommer han tillsammans med forskarkollegan Tara Mehrabi att inom ramen för DigitalWell titta närmare på vilka utmaningar transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen kan möta i kontakterna med vården. Syftet med pilotstudien är att skapa insikter som gör det möjligt att utveckla digitala sjukvårdslösningar för mer mångfald och jämställdhet.
– Alla tre användargrupperna kan ha olika utmaningar i sina kontakter med vården. Det kan röra både frågor om identitet såväl som psykiska och fysiska hinder, säger Sebastian Mohr.
Det kan exempelvis handla om att transpersoner över huvud taget inte existerar i system som enbart ser män eller kvinnor, eller att interaktion med invandrarkvinnor påverkas av språkbarriärer eller stereotypa bilder som inte ser till individens kompetens. För män från arbetarklassen kan både tekniska tillkortakommanden och vilket förhållningssätt man har till sin egen hälsa innebära ett hinder.
– Det kan till exempel för arbetarklassmän vara svårt att prata om vissa saker. Man kanske har problem med en förstorad prostata och har svårt att kissa, men tar inte upp det. Och eftersom de inte säger något kanske vårdpersonalen inte heller tror att problemen är så stora, säger Sebastian Mohr.
Nu söker man personer från de tre användargrupperna som vill medverka i pilotstudien, som görs i två faser under våren. Den första är ett gruppsamtal med fem till sex personer inom respektive användargrupp. Frågorna handlar om vilka utmaningar man kan stöta på när man söker tillgång till vård, samt vilka digitala verktyg som används för att övervinna dessa utmaningar.
Den andra fasen baseras på individuella intervjuer, med syftet att få veta mer om hur deltagarna upplever att hälso- och sjukvården förändras genom digitala lösningar.
Det finns även möjligheter för entreprenörer och företag som utvecklar digitala hälsotjänster att delta. I pilotstudien kommer deltagarna att få testa digitala hälsoplattformar och ge feedback på vilka för- och nackdelar de tycker att de har.
– Det ger möjlighet att utveckla en tjänst som inkluderar fler användargrupper. Det är ett viktigt steg i varje innovationsprocess och gör att man för upp ögonen för de utmaningar som finns. Men det kan ju också finnas de som är intresserade av att utveckla en specifik tjänst för till exempel invandrarkvinnor eller transpersoner, säger Sebastian Mohr.
Är du intresserad av att delta i pilotstudien eller vill du veta mer? Här hittar du mer information och kontaktuppgifter
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
