DELA
FRÅN DAGLIGVARUHANDEL TILL INNOVATIONSDRIVARE INOM HÄLSA

Under årets första Compare-lunch blickar vi utåt och får besök av ICA Gruppens innovationshubb – ICAx. Häng med när de berättar om sitt spännande innovationsarbete och om deras satsning på sina kunders hälsa.

Innovationshubben ICAx startades under hösten 2017 med uppdraget att identifiera nya affärsmöjligheter och innovationer, för att omsätta dem i nya eller uppdaterade erbjudanden.  Genom att arbeta med research, digitala utvecklingsprojekt, strategiska samarbeten med andra företag och investeringar i startups, strävar ICA mot att bidra till en enklare vardag för sina kunder och medarbetare.

Hör om deras resa från dagligvaruhandel till att engagera sig i en hälsosammare vardag. Hur har resan sett ut och var leder den framåt?  Hur blev aktören inom dagligvaruhandel en innovationsdrivare? Vilka möjligheter finns det för enskilda entreprenörer att starta partnerskap?

Hur ett sådant partnerskap skulle kunna se ut berättar Rikard Ohlin, ICA Nära Sillerud om. ICA Nära Sillerud är Sveriges första obemannade dagligvaruhandel, en resa som gjorts tillsammans med ICAx. Det och mycket mer får du ta del av under denna Compare-lunch.

Välkommen att inspireras, diskutera och nätverka!


ANMÄL DIG HÄR

FÖR VEM

För alla som är intresserade av nätverkande och aktuella ämnen kring digital utveckling och innovation.

NÄR

Fredag 12 februari kl. 11.45-13.00
Programmet startar kl. 12.00

PLATS

Digitalt deltagande via Zoom, anslutningslänk hittar du i din bekräftelse.

KOSTNAD

Träffen är kostnadsfri.

Vi ser fram emot att träffa er, analogt eller digitalt!

Varmt välkomna!

COMPARE-LUNCH
En öppen mötesplats för alla som är intresserade av nätverkande och aktuella ämnen kring digital utveckling och innovation. Fokus är nätverkande, workshops och inspiration. Tanken är att du ska få med dig en ny kontakt eller en ny tankeställare efter varje lunch.

DigitalWell Ventures has now started to work with the first pilot companies entering the accelerator. Two of them – Ineq Solutions and Studybee – has their focus set on giving pupils every chance to complete school, which is instrumental for their future health.

The purpose of admitting the pilot companies is to test and develop the accelerators module-based program before scaling up. According to David Holm, Investment Manager at DigitalWell Ventures, the ambition is to have the full scale program up and running later this spring, with first cohort during Q2.

– It is important to show rapid progress and make sure our ideas also work in practice, says David Holm.

The companies that now entered isn´t running a fix program, but a more individualized curriculum mapped against certain benchmarking methodologies, such as the KTH model for Innovation Readiness Level assessment. The work is more iterative, with weekly touch-points to learn both the needs of the companies as well as validating the thesis of the accelerator program.

– It is a challenge to make a module-based program that fits most companies, and still be able to make customizations for individual needs while thinking automation and scaling, says David Holm.

Sofi Finstam and Sara Lindahl, founders of Ineq Solutions.
Johan Henricson, ceo at StudyBee.

That is also illustrated by the pilot companies. Ineq Solutions is more of a traditional start up, with a new product that haven´t really gone to market just yet. The company develops a digital toolbox to make sure that kids aren´t socially excluded, making them feel safe and given every chance to complete school.

– We are a startup that had great help from the Innovation support in DigitalWell Arena. So, when asked entering as one of the pilot companies in the accelerator it was a natural step for us, says founders Sara Lindahl and Sofi Finstam.

– Previously our focus has been on product development and innovation, now we start building the company. We are really excited about working with DigitalWell Ventures and see great value in taking part of their, knowledge, advice and network – making us ready to meet investors and eventually reach a global market.

Restart for StudyBee

StudyBee has a product that support teachers and school management in assessments, directly within the Google Classroom environment. The company has been in business since 2017 and already have more than 60 schools as customers.

A reorganisation of the company and development of the product has led to a restart. Ceo Johan Henricson still regard StudyBee as a startup and thinks that entering DigitalWell Ventures can really boost their process.

– We are now building for growth and are very focused on creating efficient sales structures. We know there is great competence, access to networks and investors in the accelerator – so we think that can help us taking the next step, says Johan Henricson.

Moore pilots will join in

Except for Ineq Solutions and StudyBee, far-reaching discussions is ongoing with two more pilot startups based in Norway and Estonia.

– I think we will be able to confirm those companies joining the accelerator as early as this month, says David Holm.

Moore info: www.digitalwellventures.com

Hur kan man göra digitala hälsotjänster mer inkluderande? Det vill Centrum för genusforskning titta närmare på i en studie för DigitalWell. Därför söker man nu deltagare från tre användargrupper som ofta förbises: Transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen.

Digitaliseringen kan skapa möjligheter för en mer inkluderande och jämlik hälso- och sjukvård. Samtidigt finns det flera studier som visar att digitalisering också kan öka hälsorelaterade ojämlikheter om inte hänsyn tas till sociala kategorier som genus, etnicitet och klass i innovationsprocesser.

– De är inte så mycket fokus på just de frågorna, utan mer på hur bra digitaliseringen kan vara för vår hälsa. Men det finns vissa problem kring förväntningarna om vem tjänsterna är till för, säger Sebastian Mohr, universitetslektor på Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet.

Insikter för mer mångfald

Därför kommer han tillsammans med forskarkollegan Tara Mehrabi att inom ramen för DigitalWell titta närmare på vilka utmaningar transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen kan möta i kontakterna med vården. Syftet med pilotstudien är att skapa insikter som gör det möjligt att utveckla digitala sjukvårdslösningar för mer mångfald och jämställdhet.

– Alla tre användargrupperna kan ha olika utmaningar i sina kontakter med vården. Det kan röra både frågor om identitet såväl som psykiska och fysiska hinder, säger Sebastian Mohr.

Sebastian Mohr ansvarar tillsammans med kollegan Tara Mehrabi för den nya pilotstudien, som görs inom ramen för DigitalWell.

Det kan exempelvis handla om att transpersoner över huvud taget inte existerar i system som enbart ser män eller kvinnor, eller att interaktion med invandrarkvinnor påverkas av språkbarriärer eller stereotypa bilder som inte ser till individens kompetens. För män från arbetarklassen kan både tekniska tillkortakommanden och vilket förhållningssätt man har till sin egen hälsa innebära ett hinder.

– Det kan till exempel för arbetarklassmän vara svårt att prata om vissa saker. Man kanske har problem med en förstorad prostata och har svårt att kissa, men tar inte upp det. Och eftersom de inte säger något kanske vårdpersonalen inte heller tror att problemen är så stora, säger Sebastian Mohr.

Nu söker man personer från de tre användargrupperna som vill medverka i pilotstudien, som görs i två faser under våren. Den första är ett gruppsamtal med fem till sex personer inom respektive användargrupp. Frågorna handlar om vilka utmaningar man kan stöta på när man söker tillgång till vård, samt vilka digitala verktyg som används för att övervinna dessa utmaningar.

Den andra fasen baseras på individuella intervjuer, med syftet att få veta mer om hur deltagarna upplever att hälso- och sjukvården förändras genom digitala lösningar.

Företag bjuds in att testa tjänster

Det finns även möjligheter för entreprenörer och företag som utvecklar digitala hälsotjänster att delta. I pilotstudien kommer deltagarna att få testa digitala hälsoplattformar och ge feedback på vilka för- och nackdelar de tycker att de har.

– Det ger möjlighet att utveckla en tjänst som inkluderar fler användargrupper. Det är ett viktigt steg i varje innovationsprocess och gör att man för upp ögonen för de utmaningar som finns. Men det kan ju också finnas de som är intresserade av att utveckla en specifik tjänst för till exempel invandrarkvinnor eller transpersoner, säger Sebastian Mohr.

Är du intresserad av att delta i pilotstudien eller vill du veta mer?
Här hittar du mer information och kontaktuppgifter

Anders Ekholm är en av DigitalWell Arenas coacher – den ende med tillägget ”provokatör”.
Hans idéer för att transformera välfärdssystemet bygger på att bryta med 1900-talets ”betonglösningar”, på allvar skapa en infrastruktur för data och inse att bättre folkhälsa till stor del skapas utanför sjukvården.

Anders Ekholm sitter i DigitalWell Arenas advisory board, och en del har säkert mött honom som föreläsare på olika konferenser och event. I sin roll som coach och provokatör inom arenan ska han bidra med tankar som utmanar vägvalen i transformationen till framtidens hälsosamhälle.

Titeln provokatör kan ju diskuteras, men för en man som analyserat välfärdsdata på i princip alla departement sedan 1980-talet och länge talat om behovet av förändring är det ingen stor sak. Anders Ekholm berättar att han under sin tid som analyschef på Socialdepartementet en gång blev utsedd till ”allmänläkarnas fiende nummer ett”.

– Jag skrev en rapport om att primärvården försvinner och succesivt blir någonting annat, eller snarare att vårdcentralerna försvinner. Det blir mer hemvård, mer televård eller kanske ett labb vid busstationen som kommer närmare invånarna, säger Anders Ekholm, som inte minst under Coronakrisen fått stöd för sin prognos.

Vill bryta med betonglösningar

Det är hans övertygelse att 1900-talets ”betonglösningar”, där vi kunde bygga bort samhällsproblem med betong för att bland annat få tillgång till rent vatten, avlopp och bättre bostäder, nu har gjort sitt.

– Tittar man på FN:s Human Development Index så är vi i toppen, vi ligger på 95 av 100. Det går egentligen inte att bli bättre, så man kan säga att 1900-talets välfärdsprojekt är klart, även om det finns renoveringsbehov. Det här har vi inte riktigt fattat, utan vi tänker att vi ska lösa nutidens och framtidens problem på samma sätt: centralisera, skapa regler och kasta pengar på problemen, säger Anders Ekholm.

De nya utmaningarna är de komplexa samhällsproblemen. Exempelvis gängkriminalitet, klimatfrågan eller ojämlik hälsa mellan olika grupper.

– Äldreomsorg är ett tydligt exempel. Det finns avdelningar inom samma byggnad, som kan ha en gemensam chef, där den ena avdelningen år efter år fungerar jättebra och den andra år efter år fungerar jättedåligt. Alla de traditionella styrsignalerna och modellerna är identiska, men resultatet blir helt olika. Det är ett typexempel på ett komplext system. Det man måste göra då är självorganisera systemen, så att de får lösa de här sakerna själva, vara tydligare i målbeskrivningen och följa upp resultatet i realtid, säger Anders Ekholm.

10 000 anställda – men inga chefer

Han lyfter det nederländska hemtjänstföretaget Buurtzorg som ett lyckat exempel från verkligheten. Buurtzorg har flera år i rad röstats fram som landets bästa arbetsgivare, de har de mest nöjda brukarna och lägst kostnad per åtgärd. Trots 10 000 anställda finns inga chefer, varje arbetsgrupp på cirka 12 personer är självstyrande och anställer själva nya medarbetare. IT-funktioner fungerar som ett stöd i vardagen.

”Så fort det tillsätts en IT-minister så börjar de prata om bredbandsutbyggnad, så de är fortfarande i grävstadiet.”

Ett liknande resonemang återkommer om hälso- och sjukvården, där Anders Ekholm säger att det finns data som stödjer att små och medelstora sjukhus är mest effektiva. Samtidigt tycker han att hälsobegreppet kopplat till våra levnadsvanor och hur vi mer aktivt kan undvika att besöka vården är minst lika intressant.

– Under 1900-talet, sett till medellivslängd, så stod sjukvårdsframsteg bara för tio procent, resten är rent vatten och avlopp, minskade olyckor, bättre miljöer och boende. Alla de här betonglösningarna. Idag är det lite mer, man tror kanske att 25 till 35 procent av hälsan förbättras av sjukvården, men inte mer. Pratar vi hälsa är det livet i övrigt – mat- och motionsvanor, att ha ett arbete, en meningsfull vardag och till tillgång vackra miljöer – som spelar roll.

Data som synliggör individen

En mer datadriven och individanpassad syn på hälsa är också helt avgörande för att komma vidare, anser Anders Ekholm. Men då måste vi börja samla in data om kollektivet för att också kunna dra slutsatser om individer.

– Vi behöver göra åtgärder som är mycket mer individcentrerade, då måste vi ha data per individ, så vi går från det här 1900-talstänket när det handlar om populationsmedelvärden, där man tänker att feber är över 37 grader. Nu börjar man, lustigt nog, se att människors kroppstemperatur sjunker. Men utan att ha mätt vilken temperatur du har som frisk kan vi inte svara på frågan när just du har feber, sjukvården mäter bara när folk är sjuka.

Här innebär våra lagar och regelverk också en utmaning. I vissa andra länder förutsätter man att insamling av medicinska data är okej, exempelvis i Estland där man aktivt måste säga nej för att undantas. I Sverige krävs istället att du ger ditt medgivande, trots att det enligt Anders Ekholm finns en ”skyhög acceptans”.

– Lagstiftningen är inversen egentligen av vad folk tycker, det är oerhört problematiskt. Vi tycker till exempel inte att bekanta, grannar och arbetskamrater ska få reda på saker av skvallerkaraktär som din inkomst. Samtidigt kan du lätt få reda på vad folk tjänar på nätet. Men om du i en region skulle vilja ha inkomstdata för att kolla kombinationen av socioekonomi och labbvärden, för att sätta in åtgärder på individnivå, får du inte ut inkomstdata på individnivå av SCB. Du får använda data för skvallerverksamhet men inte för att förbättra världen, vilket ju är bisarrt.

Infrastruktur som kräver innehåll

Anders Ekholm vill se en ny, digital infrastruktur för välfärd. Han gör en liknelse med den industriella epoken, där statens utbyggnad av järnvägen lade grunden för export av järnmalm och virke – och vårt nutida välstånd.

Nu handlar frågan lika mycket om vad vi ska och får transportera.

– Så fort det tillsätts en IT-minister så börjar de prata om bredbandsutbyggnad, så de är fortfarande i grävstadiet. Och det är klart att det behövs, om vi ska ha sjukvård ute i varenda stuga i skogen måste vi ha en infrastruktur, så det är ingen oviktig fråga. Men vi måste forsla saker på nätet också.

Anders Ekholm poängterar att den svenska sjukvården på det hela taget är en av världens bästa. Knäckfrågan för framtiden är hur vi ska klara vår nuvarande vårdkonsumtion, när andelen människor i arbetsför ålder minskar samtidigt som andelen äldre ökar. Här menar Anders Ekholm att bristen på innovation och att nyttja icke klinisk teknologi är en utmaning.

Gammal teknik blev kontroversiell

Han tycker den debatt som varit kring exempelvis nätläkartjänster (åtminstone innan Corona) är talande.

– Men vad har man gjort? Jo, infört 90-talsteknologin videosamtal. 30 år efter att den uppfanns kom det till vården. Det är ett bra exempel på att vår förmåga att till oss icke klinisk teknologi är dålig.

Anders Ekholm berättar också om hur man i Kanada började analysera data på patienter som ofta kom till akuten med diffusa symptom, och att man då hittade andra sätt att hjälpa dem.

– Det handlar mycket om precision, eftersom vården är reaktiv. Så man gjorde en massa undersökningar utan att komma ihåg att patienten var här alldeles nyss och dra några slutsatser från besöksmönstret, det kostar stora pengar. Bristen på precision är ofattbart dyr, om du behöver fyra, fem eller tio besök för att få rätt diagnos.

Satellitbild av våra vägval

Även när Anders Ekholm zoomar ut lite, och pratar om värdet av vackra miljöer kan han snabbt hitta data som styrker resonemanget. Exempelvis via en dansk studie som visat hur tillgången på grönska i bostadsområden påverkar risken för psykisk ohälsa, eller hur vi väljer våra promenadvägar.

– Om man följer GPS-data och ser hur folk promenerar så är det väldigt tydligt att de tar de vackra vägarna, undviker de fula motorleds- och industriområdena och till och med tar omvägar. Här är man beredd att ta till en tidskostnad för att ta en omväg. Det är så många saker vi behöver fundera på för att adressera hälsa, sjukvården styr inte så mycket över vår hälsa.

Fakta: Anders Ekholm

Hur kan digital teknik bidra till att stärka det hälsofrämjande arbetet i skolan?
Det ska Digitalwell Arena, Scaaler IoT Labs och Karlstads universitet ta reda på tillsammans med Arvika kommun, där en nybyggd högstadieskola blir testmiljö.

Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten är skolan den största faktorn till tonåringars ökande psykiska ohälsa. I kombination med en komplex arbetsmarknad är skolan en bidragande orsak till stress och ohälsa, besvären är mer utbredda bland flickor men ökningen har varit lika stor även bland pojkar.

IoT Sverige har nu beviljat ett projekt för att utveckla och testa hur IoT-teknik (Internet of Things) kan skapa insikter och innovativa lösningar om hur data kan förebygga ohälsa i skolan. Syftet är att tillämpningen av IoT-teknik ska kunna bidra till metoder för att stärka elevers hälsa, därmed öka lärandet och bidra till att skapa förutsättningar för ett bättre liv.

Tvåårig satsning

Arvika kommun är huvudman för den tvååriga satsningen, som inleds i mars 2021. I projektet deltar även DigitalWell Arena, Karlstads universitet och Scaaler IoT Labs, ett Arvikabaserat IoT-kluster med cirka 30 medlemsföretag.

Den nya högstadieskolan som byggs i centrala Arvika blir en testmiljö där företag och entreprenörer ska kunna testa IoT-teknik i en verklig miljö. De data som samlas in kommer att analyseras av både forskare vid Karlstad universitet och Arvikas elevhälsa.

Christian Persman, Robert Rhönnstad och Marie Granander vid den nya högstadieskolan i Arvika, som öppnar höstterminen 2021.

Christian Persman är utvecklingsledare för Arvikas skolor och projektansvarig för IoT-projektet. Han tycker att en intressant möjlighet är att via datainsamling snabbare kunna fånga upp både fysiska och psykosociala problem i skolmiljön.

– Vi har ett tydligt fokus på att låta måendet vara ingången till lärandet, mår man bra presterar man också bättre. Idag har vi elevhälsosamtal och en trivselenkät en gång per år. Lärarna har förstås en ständig dialog med eleverna, men det är inte systematiserat och inget vi har data på. Med digital teknik skulle vi kunna få data oftare som ger ett mer träffsäkert underlag, säger Christian Persman.

– Vi vill sätta in åtgärder och förebygga psykisk ohälsa så snabbt som möjligt – det har vi verkligen ett behov av.

Christian Persman hoppas också att projektet kan bidra till att skapa en arbetsmodell där skolan blir bättre på att samarbeta med näringslivet, för att kunna ta till sig nya kunskaper.

Öppnar för nya samarbeten

Exakt vilken typ av produkter och tjänster som kommer att prövas är en öppen fråga. Fokus ligger på att skapa en testmiljö där näringsliv, akademi och offentlig sektor kan mötas.

– Att samverka i en verklig miljö kring en verklig utmaning skapar ett gemensamt lärande, som bidrar till insikter om hur vi kan nyttja befintlig teknik på nya sätt, säger Marie Granander, processledare på DigitalWell Arena.

Utbudet av IoT-teknik är stort, och antalet uppkopplade enheter ökar snabbt. Robert Rhönnstad, senior konsult inom IT arkitektur och en av grundarna av Scaaler IoT Labs, tror att intresset för den nya testmiljön kommer att vara stort.

– Tekniken är egentligen inte det stora problemet, utan den etiska utmaningen. Vi hoppas att en kontrollerad testmiljö gör att vi kan tillämpa teknik, som annars inte skulle vara möjligt. Ett önskeläge skulle vara att hämta data kring både lärare och elevers upplevda stress, säger Robert Rhönnstad.

Swegon med från start

Med från start finns också Swegon AB, som är specialiserade på lösningar för inomhusklimat. De kommer bland annat sätta upp utrusning för insamling av data om luftkvalitet, närvarograder och temperaturer och bistå med expertis kring hur inomhusklimatet påverkar elevernas hälsa och studieresultat

IoT Sverige – ett av 17 strategiska innovationsprogram

IoT Sverige är ett program som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt över hela landet. Det huvudsakliga målet med programmet är att hitta lösningar på gemensamma utmaningar framförallt inom den offentliga sektorn. Grundtanken är att bidra till ett bättre liv och en bättre välfärd för alla Sveriges invånare. IoT Sverige ett av 17 strategiska innovationsprogram i Sverige som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Forma.

KARLSTADS UNIVERSITETS ÅRLIGA JOBBMÄSSA

Compare är en av huvudsponsorerna för den årliga jobbmässan Hotspot. En fantastisk möjlighet för företag att träffa studenter med rätt kompetens och intresse som kan gynna ert företag i framtiden.

Hotspot är Karlstad universitets årliga jobbmässa och har sedan 1998 erbjudit både studenter och arbetsgivare en mötesplats för att kunna nätverka med varandra. Här får ni möjligheten att träffa studenter med frågor, funderingar och skapa ett intresse för att arbeta för er organisation i framtiden. En fin möjlighet att knyta personliga kontakter, föra en dialog med studenter och visa vad ni jobbar med.

Hotspot 2021 blir något utöver det vanliga, 17 februari genomförs denna mässa digitalt och endast fantasin sätter gränserna för ert företag!

Bokningen öppnar 28 september, det är begränsat antal platser och det är först till kvarn som gäller!


LÄS MER & BOKA

Läs mer om Hotspots digitala monterpaket här 

Läs nyheten om Compares medverkande på Hotspot 

NORDENS LEDANDE EHÄLSOMÖTE

På Vitalis möts aktörer från kommuner, regioner, myndigheter, företag och akademi för att diskutera framtidens utmaningar och lösningar inom vård och omsorg. Nu står DigitalWell Arena som samarbetspartner och deltar i program och utställning.

Vitalis är Nordens ledande konferens och mässa kring eHälsa och framtidens vård och omsorg. Här möts representanter ifrån kommun, regioner, privata vårdgivare, myndigheter, akademi och industri för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och inspiration. Vitalis går av stapeln den 18-20 maj 2021, i år som hybridkonferens och digital utställning. Välkommen!

KONFERENSEN

Vitalis 2021 blir en hybridkonferens där du deltar digitalt. I programmet finns både digitala och livesända programpunkter och utställningen samt nätverkande sker digitalt, på en plattform som kan matcha ihop utställare och deltagare efter gemensamma nämnare.

Vitalis konferens erbjuder utbildning och utblick inom eHälso-området. Seminarierna spänner över allt ifrån övergripande myndighetsinformation till fördjupning och exempel från införanden. Här ges verktyg som är viktiga för dig som jobbar med eHälsofrågor, oavsett om du jobbar med patient eller är beslutande ledare eller politiker. Läs mer på vitalis.nu.

Vitalis har Nordens mest omfattande konferensprogram med över 300 seminarier, tillgängliga för dig som deltagare fram till årsskiftet. Här får du överblick och fördjupning inom eHälsa och välfärdsteknologi med innehåll såsom införanden, etik, juridik, samverkan mellan vårdgivare, mobilitet, säkerhet, personcentrerad dokumentation och hur säkerställs att det vi inför får avsedd effekt. Här presenteras erfarenhetsåterkoppling ifrån Sverige och våra nordiska grannländer och framtidens utmaningar och möjligheter ges plats på scen.


LÄS MER & BOKA DIN PLATS

UTSTÄLLNINGEN

Utställningen kommer att arrangeras digitalt, där besökare har möjlighet att se presentationer om nya lösningar och produkter, interagera med utställare och ställa frågor direkt till leverantörerna. Genom samarbetet kan DigitalWell Arenas partnerföretag ta del av förmånlig rabatt som digital utställare. Kontakta Sandra Dalåsen eller läs mer på Inside för att ta del av erbjudandet.

Varje år besöks Vitalis av beslutsfattare från den svenska hälso-/och välfärdssektorn: politiker, verksamhetsansvariga, projektledare, IT-chefer, kliniskt verksamma, socialchefer och upphandlingsansvariga. Många av dem har krav på sig att öka vårdkvaliteten för patienter, klienter och brukare. De besöker Vitalis för att samla all den information de behöver för att kunna ta de bästa investeringsbesluten.


STÄLL UT PÅ VITALIS 2021

PARTNERERBJUDANDE

DigitalWell Arena går in som partner till Vitalis, vilket öppnar möjligheter för partners och Compares medlemsföretag. Vill ni ställa ut på Vitalis 2021 och dra nytta av dessa möjligheter? Eller vill ni att anställda ska delta på konferensen? Kontakta Sandra Dalåsen för att ta del av partnererbjudanden med förmånliga rabatter.

KARLSTADS UNIVERSITETS ÅRLIGA JOBBMÄSSA

Compare är en av huvudsponsorerna för den årliga jobbmässan Hotspot. En fantastisk möjlighet för företag att träffa studenter med rätt kompetens och intresse som kan gynna ert företag i framtiden.

Hotspot är Karlstad universitets årliga jobbmässa och har sedan 1998 erbjudit både studenter och arbetsgivare en mötesplats för att kunna nätverka med varandra. Här får ni möjligheten att träffa studenter med frågor, funderingar och skapa ett intresse för att arbeta för er organisation i framtiden. En fin möjlighet att knyta personliga kontakter, föra en dialog med studenter och visa vad ni jobbar med.

Hotspot 2021 blir något utöver det vanliga, 17 februari genomförs denna mässa digitalt och endast fantasin sätter gränserna för ert företag!

Bokningen öppnar 28 september, det är begränsat antal platser och det är först till kvarn som gäller!


LÄS MER & BOKA

Läs mer om Hotspots digitala monterpaket här 

Läs nyheten om Compares medverkande på Hotspot 

VI GÖR DET IGEN! BJUDER IN DE BÄSTA FÖR DE BÄSTA

Tillsammans med Ny i Värmland genomför Compare Expedition Värmland för IT-talanger, denna gång sker matchningen helt digitalt.

Den 12 mars bjuder vi in erfarna IT-talanger för att inspirera till att arbeta, bo och leva i Värmland. Under en eftermiddag varvas korta enskilda intervjuer med live-sända inslag från studion, där arbetsgivare och den värmländska livsstilen lyfts fram.

Detta är en unik möjlighet att rekrytera senior kompetens utanför Värmland och även långsiktigt få ta del av det flöde av kompetens som vill landa i Värmland.

Tillsammans visar vi upp Värmland som en attraktiv digital region! 

 

För mer info och anmälan kontakta

Emma Balderud, Ny i Värmland
Mobil: +46(0)706 21 61 63
emma@nyivarmland.se


LÄS MER HÄR

Welcome to join a virtual visit hosted by the Estonian Investment Agency with focus on HealthTech, CleanTech and FinTech.

Named ‘the most advanced digital society in the world’ by Wired, Estonians are pathfinders, who have built an efficient, secure and transparent business ecosystem. Estonia consistently ranks as a world leader in human capital, digital capability, and ease of doing business. Estonia is also a global leader in the highest number of startups per capita and also has the highest number of unicorns per capita.

To learn more about what Estonia has to offer in HealthTech, CleanTech and FinTech sectors join online on December 9 for business pitches from some of the most innovative and remarkable companies in Estonia such as Triumph Health, Roofit.Solar, and many more.

10:00-15:30

Presentations by Jüri Ratas, the Prime Minister of Estonia, Jeremy McCrohan, Norway HealthTech, Lina Svensberg and David Holm, Digital Well Ventures, and many more.

 


Full program and link to event