Anders Ekholm är en av DigitalWell Arenas coacher – den ende med tillägget ”provokatör”.
Hans idéer för att transformera välfärdssystemet bygger på att bryta med 1900-talets ”betonglösningar”, på allvar skapa en infrastruktur för data och inse att bättre folkhälsa till stor del skapas utanför sjukvården.

Anders Ekholm sitter i DigitalWell Arenas advisory board, och en del har säkert mött honom som föreläsare på olika konferenser och event. I sin roll som coach och provokatör inom arenan ska han bidra med tankar som utmanar vägvalen i transformationen till framtidens hälsosamhälle.

Titeln provokatör kan ju diskuteras, men för en man som analyserat välfärdsdata på i princip alla departement sedan 1980-talet och länge talat om behovet av förändring är det ingen stor sak. Anders Ekholm berättar att han under sin tid som analyschef på Socialdepartementet en gång blev utsedd till ”allmänläkarnas fiende nummer ett”.

– Jag skrev en rapport om att primärvården försvinner och succesivt blir någonting annat, eller snarare att vårdcentralerna försvinner. Det blir mer hemvård, mer televård eller kanske ett labb vid busstationen som kommer närmare invånarna, säger Anders Ekholm, som inte minst under Coronakrisen fått stöd för sin prognos.

Vill bryta med betonglösningar

Det är hans övertygelse att 1900-talets ”betonglösningar”, där vi kunde bygga bort samhällsproblem med betong för att bland annat få tillgång till rent vatten, avlopp och bättre bostäder, nu har gjort sitt.

– Tittar man på FN:s Human Development Index så är vi i toppen, vi ligger på 95 av 100. Det går egentligen inte att bli bättre, så man kan säga att 1900-talets välfärdsprojekt är klart, även om det finns renoveringsbehov. Det här har vi inte riktigt fattat, utan vi tänker att vi ska lösa nutidens och framtidens problem på samma sätt: centralisera, skapa regler och kasta pengar på problemen, säger Anders Ekholm.

De nya utmaningarna är de komplexa samhällsproblemen. Exempelvis gängkriminalitet, klimatfrågan eller ojämlik hälsa mellan olika grupper.

– Äldreomsorg är ett tydligt exempel. Det finns avdelningar inom samma byggnad, som kan ha en gemensam chef, där den ena avdelningen år efter år fungerar jättebra och den andra år efter år fungerar jättedåligt. Alla de traditionella styrsignalerna och modellerna är identiska, men resultatet blir helt olika. Det är ett typexempel på ett komplext system. Det man måste göra då är självorganisera systemen, så att de får lösa de här sakerna själva, vara tydligare i målbeskrivningen och följa upp resultatet i realtid, säger Anders Ekholm.

10 000 anställda – men inga chefer

Han lyfter det nederländska hemtjänstföretaget Buurtzorg som ett lyckat exempel från verkligheten. Buurtzorg har flera år i rad röstats fram som landets bästa arbetsgivare, de har de mest nöjda brukarna och lägst kostnad per åtgärd. Trots 10 000 anställda finns inga chefer, varje arbetsgrupp på cirka 12 personer är självstyrande och anställer själva nya medarbetare. IT-funktioner fungerar som ett stöd i vardagen.

”Så fort det tillsätts en IT-minister så börjar de prata om bredbandsutbyggnad, så de är fortfarande i grävstadiet.”

Ett liknande resonemang återkommer om hälso- och sjukvården, där Anders Ekholm säger att det finns data som stödjer att små och medelstora sjukhus är mest effektiva. Samtidigt tycker han att hälsobegreppet kopplat till våra levnadsvanor och hur vi mer aktivt kan undvika att besöka vården är minst lika intressant.

– Under 1900-talet, sett till medellivslängd, så stod sjukvårdsframsteg bara för tio procent, resten är rent vatten och avlopp, minskade olyckor, bättre miljöer och boende. Alla de här betonglösningarna. Idag är det lite mer, man tror kanske att 25 till 35 procent av hälsan förbättras av sjukvården, men inte mer. Pratar vi hälsa är det livet i övrigt – mat- och motionsvanor, att ha ett arbete, en meningsfull vardag och till tillgång vackra miljöer – som spelar roll.

Data som synliggör individen

En mer datadriven och individanpassad syn på hälsa är också helt avgörande för att komma vidare, anser Anders Ekholm. Men då måste vi börja samla in data om kollektivet för att också kunna dra slutsatser om individer.

– Vi behöver göra åtgärder som är mycket mer individcentrerade, då måste vi ha data per individ, så vi går från det här 1900-talstänket när det handlar om populationsmedelvärden, där man tänker att feber är över 37 grader. Nu börjar man, lustigt nog, se att människors kroppstemperatur sjunker. Men utan att ha mätt vilken temperatur du har som frisk kan vi inte svara på frågan när just du har feber, sjukvården mäter bara när folk är sjuka.

Här innebär våra lagar och regelverk också en utmaning. I vissa andra länder förutsätter man att insamling av medicinska data är okej, exempelvis i Estland där man aktivt måste säga nej för att undantas. I Sverige krävs istället att du ger ditt medgivande, trots att det enligt Anders Ekholm finns en ”skyhög acceptans”.

– Lagstiftningen är inversen egentligen av vad folk tycker, det är oerhört problematiskt. Vi tycker till exempel inte att bekanta, grannar och arbetskamrater ska få reda på saker av skvallerkaraktär som din inkomst. Samtidigt kan du lätt få reda på vad folk tjänar på nätet. Men om du i en region skulle vilja ha inkomstdata för att kolla kombinationen av socioekonomi och labbvärden, för att sätta in åtgärder på individnivå, får du inte ut inkomstdata på individnivå av SCB. Du får använda data för skvallerverksamhet men inte för att förbättra världen, vilket ju är bisarrt.

Infrastruktur som kräver innehåll

Anders Ekholm vill se en ny, digital infrastruktur för välfärd. Han gör en liknelse med den industriella epoken, där statens utbyggnad av järnvägen lade grunden för export av järnmalm och virke – och vårt nutida välstånd.

Nu handlar frågan lika mycket om vad vi ska och får transportera.

– Så fort det tillsätts en IT-minister så börjar de prata om bredbandsutbyggnad, så de är fortfarande i grävstadiet. Och det är klart att det behövs, om vi ska ha sjukvård ute i varenda stuga i skogen måste vi ha en infrastruktur, så det är ingen oviktig fråga. Men vi måste forsla saker på nätet också.

Anders Ekholm poängterar att den svenska sjukvården på det hela taget är en av världens bästa. Knäckfrågan för framtiden är hur vi ska klara vår nuvarande vårdkonsumtion, när andelen människor i arbetsför ålder minskar samtidigt som andelen äldre ökar. Här menar Anders Ekholm att bristen på innovation och att nyttja icke klinisk teknologi är en utmaning.

Gammal teknik blev kontroversiell

Han tycker den debatt som varit kring exempelvis nätläkartjänster (åtminstone innan Corona) är talande.

– Men vad har man gjort? Jo, infört 90-talsteknologin videosamtal. 30 år efter att den uppfanns kom det till vården. Det är ett bra exempel på att vår förmåga att till oss icke klinisk teknologi är dålig.

Anders Ekholm berättar också om hur man i Kanada började analysera data på patienter som ofta kom till akuten med diffusa symptom, och att man då hittade andra sätt att hjälpa dem.

– Det handlar mycket om precision, eftersom vården är reaktiv. Så man gjorde en massa undersökningar utan att komma ihåg att patienten var här alldeles nyss och dra några slutsatser från besöksmönstret, det kostar stora pengar. Bristen på precision är ofattbart dyr, om du behöver fyra, fem eller tio besök för att få rätt diagnos.

Satellitbild av våra vägval

Även när Anders Ekholm zoomar ut lite, och pratar om värdet av vackra miljöer kan han snabbt hitta data som styrker resonemanget. Exempelvis via en dansk studie som visat hur tillgången på grönska i bostadsområden påverkar risken för psykisk ohälsa, eller hur vi väljer våra promenadvägar.

– Om man följer GPS-data och ser hur folk promenerar så är det väldigt tydligt att de tar de vackra vägarna, undviker de fula motorleds- och industriområdena och till och med tar omvägar. Här är man beredd att ta till en tidskostnad för att ta en omväg. Det är så många saker vi behöver fundera på för att adressera hälsa, sjukvården styr inte så mycket över vår hälsa.

Fakta: Anders Ekholm

Hur kan digital teknik bidra till att stärka det hälsofrämjande arbetet i skolan?
Det ska Digitalwell Arena, Scaaler IoT Labs och Karlstads universitet ta reda på tillsammans med Arvika kommun, där en nybyggd högstadieskola blir testmiljö.

Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten är skolan den största faktorn till tonåringars ökande psykiska ohälsa. I kombination med en komplex arbetsmarknad är skolan en bidragande orsak till stress och ohälsa, besvären är mer utbredda bland flickor men ökningen har varit lika stor även bland pojkar.

IoT Sverige har nu beviljat ett projekt för att utveckla och testa hur IoT-teknik (Internet of Things) kan skapa insikter och innovativa lösningar om hur data kan förebygga ohälsa i skolan. Syftet är att tillämpningen av IoT-teknik ska kunna bidra till metoder för att stärka elevers hälsa, därmed öka lärandet och bidra till att skapa förutsättningar för ett bättre liv.

Tvåårig satsning

Arvika kommun är huvudman för den tvååriga satsningen, som inleds i mars 2021. I projektet deltar även DigitalWell Arena, Karlstads universitet och Scaaler IoT Labs, ett Arvikabaserat IoT-kluster med cirka 30 medlemsföretag.

Den nya högstadieskolan som byggs i centrala Arvika blir en testmiljö där företag och entreprenörer ska kunna testa IoT-teknik i en verklig miljö. De data som samlas in kommer att analyseras av både forskare vid Karlstad universitet och Arvikas elevhälsa.

Christian Persman, Robert Rhönnstad och Marie Granander vid den nya högstadieskolan i Arvika, som öppnar höstterminen 2021.

Christian Persman är utvecklingsledare för Arvikas skolor och projektansvarig för IoT-projektet. Han tycker att en intressant möjlighet är att via datainsamling snabbare kunna fånga upp både fysiska och psykosociala problem i skolmiljön.

– Vi har ett tydligt fokus på att låta måendet vara ingången till lärandet, mår man bra presterar man också bättre. Idag har vi elevhälsosamtal och en trivselenkät en gång per år. Lärarna har förstås en ständig dialog med eleverna, men det är inte systematiserat och inget vi har data på. Med digital teknik skulle vi kunna få data oftare som ger ett mer träffsäkert underlag, säger Christian Persman.

– Vi vill sätta in åtgärder och förebygga psykisk ohälsa så snabbt som möjligt – det har vi verkligen ett behov av.

Christian Persman hoppas också att projektet kan bidra till att skapa en arbetsmodell där skolan blir bättre på att samarbeta med näringslivet, för att kunna ta till sig nya kunskaper.

Öppnar för nya samarbeten

Exakt vilken typ av produkter och tjänster som kommer att prövas är en öppen fråga. Fokus ligger på att skapa en testmiljö där näringsliv, akademi och offentlig sektor kan mötas.

– Att samverka i en verklig miljö kring en verklig utmaning skapar ett gemensamt lärande, som bidrar till insikter om hur vi kan nyttja befintlig teknik på nya sätt, säger Marie Granander, processledare på DigitalWell Arena.

Utbudet av IoT-teknik är stort, och antalet uppkopplade enheter ökar snabbt. Robert Rhönnstad, senior konsult inom IT arkitektur och en av grundarna av Scaaler IoT Labs, tror att intresset för den nya testmiljön kommer att vara stort.

– Tekniken är egentligen inte det stora problemet, utan den etiska utmaningen. Vi hoppas att en kontrollerad testmiljö gör att vi kan tillämpa teknik, som annars inte skulle vara möjligt. Ett önskeläge skulle vara att hämta data kring både lärare och elevers upplevda stress, säger Robert Rhönnstad.

Swegon med från start

Med från start finns också Swegon AB, som är specialiserade på lösningar för inomhusklimat. De kommer bland annat sätta upp utrusning för insamling av data om luftkvalitet, närvarograder och temperaturer och bistå med expertis kring hur inomhusklimatet påverkar elevernas hälsa och studieresultat

IoT Sverige – ett av 17 strategiska innovationsprogram

IoT Sverige är ett program som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt över hela landet. Det huvudsakliga målet med programmet är att hitta lösningar på gemensamma utmaningar framförallt inom den offentliga sektorn. Grundtanken är att bidra till ett bättre liv och en bättre välfärd för alla Sveriges invånare. IoT Sverige ett av 17 strategiska innovationsprogram i Sverige som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Forma.

KARLSTADS UNIVERSITETS ÅRLIGA JOBBMÄSSA

Compare är en av huvudsponsorerna för den årliga jobbmässan Hotspot. En fantastisk möjlighet för företag att träffa studenter med rätt kompetens och intresse som kan gynna ert företag i framtiden.

Hotspot är Karlstad universitets årliga jobbmässa och har sedan 1998 erbjudit både studenter och arbetsgivare en mötesplats för att kunna nätverka med varandra. Här får ni möjligheten att träffa studenter med frågor, funderingar och skapa ett intresse för att arbeta för er organisation i framtiden. En fin möjlighet att knyta personliga kontakter, föra en dialog med studenter och visa vad ni jobbar med.

Hotspot 2021 blir något utöver det vanliga, 17 februari genomförs denna mässa digitalt och endast fantasin sätter gränserna för ert företag!

Bokningen öppnar 28 september, det är begränsat antal platser och det är först till kvarn som gäller!


LÄS MER & BOKA

Läs mer om Hotspots digitala monterpaket här 

Läs nyheten om Compares medverkande på Hotspot 

NORDENS LEDANDE EHÄLSOMÖTE

På Vitalis möts aktörer från kommuner, regioner, myndigheter, företag och akademi för att diskutera framtidens utmaningar och lösningar inom vård och omsorg. Nu står DigitalWell Arena som samarbetspartner och deltar i program och utställning.

Vitalis är Nordens ledande konferens och mässa kring eHälsa och framtidens vård och omsorg. Här möts representanter ifrån kommun, regioner, privata vårdgivare, myndigheter, akademi och industri för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och inspiration. Vitalis går av stapeln den 18-20 maj 2021, i år som hybridkonferens och digital utställning. Välkommen!

KONFERENSEN

Vitalis 2021 blir en hybridkonferens där du deltar digitalt. I programmet finns både digitala och livesända programpunkter och utställningen samt nätverkande sker digitalt, på en plattform som kan matcha ihop utställare och deltagare efter gemensamma nämnare.

Vitalis konferens erbjuder utbildning och utblick inom eHälso-området. Seminarierna spänner över allt ifrån övergripande myndighetsinformation till fördjupning och exempel från införanden. Här ges verktyg som är viktiga för dig som jobbar med eHälsofrågor, oavsett om du jobbar med patient eller är beslutande ledare eller politiker. Läs mer på vitalis.nu.

Vitalis har Nordens mest omfattande konferensprogram med över 300 seminarier, tillgängliga för dig som deltagare fram till årsskiftet. Här får du överblick och fördjupning inom eHälsa och välfärdsteknologi med innehåll såsom införanden, etik, juridik, samverkan mellan vårdgivare, mobilitet, säkerhet, personcentrerad dokumentation och hur säkerställs att det vi inför får avsedd effekt. Här presenteras erfarenhetsåterkoppling ifrån Sverige och våra nordiska grannländer och framtidens utmaningar och möjligheter ges plats på scen.


LÄS MER & BOKA DIN PLATS

UTSTÄLLNINGEN

Utställningen kommer att arrangeras digitalt, där besökare har möjlighet att se presentationer om nya lösningar och produkter, interagera med utställare och ställa frågor direkt till leverantörerna. Genom samarbetet kan DigitalWell Arenas partnerföretag ta del av förmånlig rabatt som digital utställare. Kontakta Sandra Dalåsen eller läs mer på Inside för att ta del av erbjudandet.

Varje år besöks Vitalis av beslutsfattare från den svenska hälso-/och välfärdssektorn: politiker, verksamhetsansvariga, projektledare, IT-chefer, kliniskt verksamma, socialchefer och upphandlingsansvariga. Många av dem har krav på sig att öka vårdkvaliteten för patienter, klienter och brukare. De besöker Vitalis för att samla all den information de behöver för att kunna ta de bästa investeringsbesluten.


STÄLL UT PÅ VITALIS 2021

PARTNERERBJUDANDE

DigitalWell Arena går in som partner till Vitalis, vilket öppnar möjligheter för partners och Compares medlemsföretag. Vill ni ställa ut på Vitalis 2021 och dra nytta av dessa möjligheter? Eller vill ni att anställda ska delta på konferensen? Kontakta Sandra Dalåsen för att ta del av partnererbjudanden med förmånliga rabatter.

KARLSTADS UNIVERSITETS ÅRLIGA JOBBMÄSSA

Compare är en av huvudsponsorerna för den årliga jobbmässan Hotspot. En fantastisk möjlighet för företag att träffa studenter med rätt kompetens och intresse som kan gynna ert företag i framtiden.

Hotspot är Karlstad universitets årliga jobbmässa och har sedan 1998 erbjudit både studenter och arbetsgivare en mötesplats för att kunna nätverka med varandra. Här får ni möjligheten att träffa studenter med frågor, funderingar och skapa ett intresse för att arbeta för er organisation i framtiden. En fin möjlighet att knyta personliga kontakter, föra en dialog med studenter och visa vad ni jobbar med.

Hotspot 2021 blir något utöver det vanliga, 17 februari genomförs denna mässa digitalt och endast fantasin sätter gränserna för ert företag!

Bokningen öppnar 28 september, det är begränsat antal platser och det är först till kvarn som gäller!


LÄS MER & BOKA

Läs mer om Hotspots digitala monterpaket här 

Läs nyheten om Compares medverkande på Hotspot 

VI GÖR DET IGEN! BJUDER IN DE BÄSTA FÖR DE BÄSTA

Tillsammans med Ny i Värmland genomför Compare Expedition Värmland för IT-talanger, denna gång sker matchningen helt digitalt.

Den 12 mars bjuder vi in erfarna IT-talanger för att inspirera till att arbeta, bo och leva i Värmland. Under en eftermiddag varvas korta enskilda intervjuer med live-sända inslag från studion, där arbetsgivare och den värmländska livsstilen lyfts fram.

Detta är en unik möjlighet att rekrytera senior kompetens utanför Värmland och även långsiktigt få ta del av det flöde av kompetens som vill landa i Värmland.

Tillsammans visar vi upp Värmland som en attraktiv digital region! 

 

För mer info och anmälan kontakta

Emma Balderud, Ny i Värmland
Mobil: +46(0)706 21 61 63
emma@nyivarmland.se


LÄS MER HÄR

Welcome to join a virtual visit hosted by the Estonian Investment Agency with focus on HealthTech, CleanTech and FinTech.

Named ‘the most advanced digital society in the world’ by Wired, Estonians are pathfinders, who have built an efficient, secure and transparent business ecosystem. Estonia consistently ranks as a world leader in human capital, digital capability, and ease of doing business. Estonia is also a global leader in the highest number of startups per capita and also has the highest number of unicorns per capita.

To learn more about what Estonia has to offer in HealthTech, CleanTech and FinTech sectors join online on December 9 for business pitches from some of the most innovative and remarkable companies in Estonia such as Triumph Health, Roofit.Solar, and many more.

10:00-15:30

Presentations by Jüri Ratas, the Prime Minister of Estonia, Jeremy McCrohan, Norway HealthTech, Lina Svensberg and David Holm, Digital Well Ventures, and many more.

 


Full program and link to event

I DigitalWells case ”Mer tillgänglig välfärdsteknik” har äldre fått gett uttryck för sina utmaningar och behov. I en digital workshop fokuserade deltagarna på hur trygghetsskapande digital teknik verkligen ska kunna nå användarna.

En övning i den digitala workshoppen var att para ihop behov och åtgärder med olika tekniker.

Hur skulle en digital lösning kunna göra välfärdsteknik mer tillgänglig och därmed skapa en tryggare tillvaro för våra äldre? Det var huvudfrågan när DigitalWell under ledning av Marika Martin anordnande en digital workshop med Region Dalarna. Workshoppen lockade drygt 30 deltagare – inklusive en klass från Soltorgsgymnasiet i Borlänge.

Deltagarna fick bland annat testa att sätta ihop behov och åtgärder med olika tekniker, för att se vilka nya idéer det kan skapa. De fick också samla de viktigaste aspekterna för att försöka lösa grundfrågan. Några nycklar som togs upp var behovet av att skapa informationskanaler för att digital teknik ska kännas trygg för användarna, liksom platser och kontaktytor där flera användare kan samlas.

Måste vara intuitivt

Karl Ecström, från teknikkonsultbolaget tretton37, tror också att tekniken behöver vara intuitiv:

– Den teknik som är lättast att använda är den som kommer att fungera.

Tidigare undersökningar i DigitalWells case ”Mer tillgänglig välfärdsteknik” hos målgruppen har visat att äldre också gärna vill ha en personlig kontakt kring tekniska lösningar. Ett annat önskemål är att tekniken ska vara individanpassad och tillgänglig när man själv vill.

Men utmaningen handlar inte bara om att digitala lösningar ska utformas för och nå äldre. Åsa Bergkvist, ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Ludvika, tror också att det finns en politisk rädsla förknippat med ämnet.

– Det finns ibland en förutfattad mening om att välfärdsteknik leder till att vi ska kunna spara in på medarbetare, inte på hur tekniken kan öka friheten för individen, säger hon.

Nationellt behov

Insikterna från workshoppen kommer nu att bearbetas för att kunna omsättas i praktiken.

– Nu ska vi sammanställa de idéer som framkommit. Det här är ett angeläget ämne, inte bara för oss i Dalarna, utan även nationellt och internationellt. Trygghetsskapande teknik är nödvändig med en snabbt växande andel äldre i befolkningen, så nu måste vi koka ner det här till verkligt konkreta lösningar som gör nytta, sa Katarina Nordin Kajsblad, verksamhetsutvecklare i Region Dalarna.

Vill du bidra med kunskap eller har tankar om utmaningen i caset ”Mer tillgänglig välfärdsteknik” så hittar du mer info här. 

DigitalWell Arenas nya accelerator för digitala hälso- och välfärdstjänster, DigitalWell Ventures, har nu formellt bildats. Grunden har lagts via en spetsutbildning i Silicon Valley – där acceleratorns ledning hör till det fåtal som klarat examen.

Stefan Skoglund, Lina Svensberg och David Holm är redo att locka startups från Norden och Baltikum till DigitalWell Ventures.

Det svensk-norska acceleratorbygget som pågått under hösten har nu de viktigaste pusselbitarna på plats. Ett bolag som ansvar för driften, DigitalWell Ventures AB, har bildats av Compare och två pilotbolag finns redan anslutna till acceleratorn.

– Vi finjusterar och utvecklar modulerna i acceleratorn tillsammans med ett antal handplockade bolag, säger David Holm, från Compares norska samarbetspartner Xplorico och Investment Manager i DigitalWell Ventures.

Fokus ligger på att attrahera högkvalitativa startups som utvecklar digitala hälso- och välfärdstjänster i hela Norden och Baltikum. Just nu etableras samarbeten med tech- och startupmiljöer i upptagningsområdet och ett advisory board, med representation från hela Baltikum, finns också på plats.

Söker partnerskap med norskt universitet

Den starkaste argumentet för att locka startups till Värmland är tillgången på testmiljöer i både Sverige och Norge, liksom en etablerad kunskapsbas inom digital teknik kopplad till hälsa i både Karlstad och Osloregionen.

– Acceleratorn bygger på Värmlands smarta specialiseringsstrategier. Det handlar om att skapa en nationell och internationell spets inom det här området. Vi är övertygade om att det kommer att ha många positiva effekter för både det regionala entreprenörskapet och startup-miljön, säger Stefan Skoglund, digital affärsutvecklare på Compare och innovationsansvarig på DigitalWell Ventures.

Kopplingen till Norge är också central. Ett partnerskap diskuteras med universitetet OsloMet, för att ge acceleratorn en hemvist på den norska sidan.  Andra viktiga funktioner och ett starkt nätverk av investerare finns redan på plats i Norge, där Värmland kan fungera som en port till EU:s marknad.

– Det handlar om att matcha bolagen i acceleratorn med rätt investerare. Och vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för investerarna när bolagen kommer ur acceleratorn, säger David Holm, 

Angriper viktig samhällsutmaning

Tillväxten inom health tech-sektorn väntas bli enorm, men en viktig poäng är också det egna behovet av digitala hälsotjänster. Framtidens hälsa och välfärd kommer annars bli svår att lösa, eftersom andelen äldre växer snabbare än den arbetsföra befolkningen.

Det gör acceleratorn till en naturlig förlängning av det arbete som redan pågår i DigitalWell Arena.

– Avsikten är att upptäcka och utveckla idéer och företag med potential att erbjuda värdefulla och långsiktiga lösningar för framtidens hälsoutmaningar. DigitalWell Ventures är ett svar på det, säger Lina Svensberg, ansvarig för entreprenörskap i DigitalWell Arena och programansvarig för DigitalWell Ventures.

Hon har ansvarat för att bygga upp Innovationssupporten i DigitalWell Arena, som hittills stöttat över 50 företag och entreprenörer. Acceleratorn kommer nu att kunna erbjuda de företag som visar störst potential ett högkvalitativt program för att lyckas skala upp sina tjänster och nå kommersiell framgång. Därmed kommer de nya, digitala hälsotjänsterna också användarna till nytta.

För att ta del av den kunskap, coachning och de investerarnätverk acceleratorn erbjuder ger startup-bolagen ifrån sig en liten ägarandel. Det ger på sikt möjligheter för DigitalWell Ventures att återinvestera i nya startups. 

Grundlades i Silicon Valley

Grunden till acceleratorn finns på sätt och vis i Silicon Valley. Sedan i somras har Lina Svensberg, David Holm och Stefan Skoglund deltagit i Founder Institutes program VC Lab. I konkurrens med över 1 000 deltagare från hela världen hörde deras idé till en av få som antogs.

16 veckor senare har de klarat examen genom att löpande lösa alla uppgifter som krävts för att övertyga ledingen i Founder Institute att konceptet DigitalWell Ventures håller. Bara 48 av 197 deltagare nådde hela vägen till examen.

Samma vecka som de avslutade VC Labs program registrerades DigitalWell Ventures hos Bolagsverket!

– Det handlar om kunskap, inspiration, nätverkande och arbetssätt av högsta internationella kvalitet. Utan VC Lab hade det hela tagit mycket längre tid att skapa. Det har gett oss en otrolig överblick över det senaste inom accelerators- och startup-världen, som varit närmast ovärderlig, säger Stefan Skoglund.

– Det har också gett oss otroligt mycket som vi själva kan ge vidare till våra startups, och vi har ju i princip agerat som en startup, säger Lina Svensberg.

Samverkan, data och tjänstedesign är exempel på vad Service Convention Sweden 2020 handlar om. Kongressen samlar offentlig sektor, akademi och näringsliv för att fokusera på hur vi kan lösa viktiga samhällsutmaningar med hjälp av nya digitala lösningar, affärsmodeller och arbetssätt.

Detta är den femte upplagan av Service Convention Sweden. DigitalWell Arena är nya medarrangörer och ser fram emot årets kongress.

-Att samla aktörer från offentlig sektor, akademi och näringsliv för att samarbeta kring hur vi kan skapa nya digitala hälsotjänster är kärnan i vårt arbete och också ett stort fokus under konferensen. Det är självklart för oss att vara med och stimulera innovation kring våra komplexa samhällsutmaningar, säger Magnus Bårdén, managing director för DigitalWell Arena.

Som deltagare kommer du bland annat lyssna till: Mona Lindström, Buurtzorg Sverige, om hur det är att arbeta i en organisation helt utan chefer, Angela Yong, SMHI och DIGG om innovationsplattformar för att främja öppen och datadriven innovation och Martin Güll, Helsingborgs Stad, om kraften i en hel stad av potentiella intraprenörer.

– Vi lever i en utmanande och föränderlig tid där vi ständigt behöver anpassa oss och ställa om – något som alla fått erfara under rådande pandemi. Frågan är hur vi tillsammans kan hitta lösningar och hjälpa varandra att tänka om och tänka nytt? Detta är utgångspunkten för årets konferens, säger Per Kristensson, professor och föreståndare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

Användaren i fokus

Enligt Per Hanning, utvecklingsledare för digital transformation på Region Värmland, handlar det också om att ha rätt utgångspunkt:

– För att lyckas bättre med att utveckla framtidens välfärdstjänster måste man utgå från användaren, det vill säga kunden, patientens eller medborgarens perspektiv.

Ann Otto Nemes, utvecklingsdirektör, Karlstads kommun, anser att Service Convention 2020 bidrar till att synliggöra den spetsforskning som finns i Karlstad.

-Tjänsteforskning är ett spetsområde för Karlstad och Karlstads universitet och det känns viktigt att kunna vara med och bidra till att sätta Karlstad på kartan inom dessa frågor i ett nationellt perspektiv.

Service Convention Sweden 2020 arrangeras mellan 25 och 26 november och är en digital kongress. Arrangörer är CTF, Compare, DigitalWell Arena, Region Värmland, Karlstad kommun och Karlstad Congress Culture Centre.

Fullständigt program och länk till anmälan hittar du här.