Den 7 maj arrangerades A-match i Karlstad, där tio startups fick möjlighet att pitcha sina affärsidéer inför ett stort antal investerare. Vårens event hade för första gången ett speciellt fokus på bolag med tjänster kopplade till hälsoinnovation.
A-Match arrangeras av Almi Värmland, där DigitalWell Arena är en av eventets samarbetspartners. Drygt hälften av de medverkande bolagen hade i denna upplaga av investerarforumet tjänster som på olika sätt adresserar utmaningar kopplade till hälsa. Flera av dem med en preventiv inriktning. Exempelvis Safety by Cilia, vars tekniska lösning integrerar överfallslarm i smycken och skapar automatiskt en inspelning som kan utgöra bevis vid brottsliga händelser.
Ett annat av bolagen har ett uttalat fokus på ökad global hälsa. Enaiblers AI-drivna lösning för mikroskopi digitaliserar och analyserar mikroskopiska prover, vilket skapar nya möjligheter för diagnostik i länder med bristande vårdresurser.
Stefan Skolglund, vd för DigitalWell Ventures och DigitalWell Incubator, tillsammans med Sandra Challma, vd för Cognes.
Två av A-matchbolagen hade också hämtats från DigitalWell Incubator. Cognes utvecklar ett verktyg för att upptäcka tidiga tecken på demenssjukdomar. Via en app för smartphones kan användare göra en ansiktsanalys med stöd av Machine Learning, för en första ”pre-screening”. Bolaget diskuterar just nu hur man kliniskt kan validera metoden med flera etablerade forskningsinstitut.
Det andra inkubatorsbolaget var MediQueue, som utvecklat en tjänst för att minska väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar. Via en virtuell kö kan patienten få en bedömning av sin prioritet, med hänsyn till sina symptom i relation till andra patienters. Genom att minskad belastning i väntrum frigörs även resurser för sjukhuspersonalen, samtidigt som risken för att infektioner sprids minskar.
Mohamed Kabbani, vd för MediQueue Solutions, under sin pitch för investerarna på A-match på Karlstads universitet.
MediQueues grundare och Vd, Mohamed Kabbani, är själv läkare vid Centralsjukhuset i Karlstad och tror att regionernas tuffa ekonomiska situation ökar intresset för digitala lösningar. Han ser också ett generellt behov av nya tjänster och system som underlättar vårdens administration, då fokus ofta riktas mer direkt mot patienten.
– Den teknik vi representerar kostar inte regionerna pengar, utan bidrar till att spara pengar. Vi har fått mycket positiv feedback från vården, utmaningen är att få den första kunden eftersom regionerna vill se resultat innan de investerar, säger Mohamed Kabbani.
Teatiana Siianko Eriksson är verksamhetsledare för DigitalWell Incubator och gläds över att A-match är ett av de forum som speciellt lyfter fram bolag inom digital hälsoinnovation. Tidiga investeringar är tillsammans med testmiljöer och samarbetspartners inom vården avgörande pusselbitar för att lyckas.
– Bolag i tidiga stadier upplever ofta en ständigt en moment-22-situation. De behöver investeringar för att växa och generera intäkter samtidigt som det är oerhört svårt att samla in kapital, eftersom investerare förväntar sig en snabb intäktsökning. Det är det ännu svårare för företag som arbetar med lösningar inom digital hälsa på grund av marknadens särdrag. Därför är A-match en ovärderlig plattform där företag kan presentera lovande, innovativa lösningar för investerare som förstår utmaningarna för hela bolagets resa, säger hon.
Bakom A-match står Almi Värmland, Almi Invest, DigitalWell Arena, Nordea, Sting Bioeconomy, Karlstads universitet, Paper Province, DigitalWell Ventures och Region Värmland.
Investerarforumets syfte är att skapa en arena där både regionala, nationella och internationella bolag och investerare kan mötas – med Värmland som bas.
Karolinska Universitetssjukhuset välkomnar, med stöd av Demand Acceleration-ramverket, företag att bidra till visionen för framtidens avancerade barnsjukvård i hemmet. Under våren undersöks hur den vården kan utvecklas och vad näringslivet har att erbjuda.
Genom ett nyskapande program för dialog mellan företag och Karolinska Universitetssjukhuset, Solution Enabler Program, undersöks möjligheter att utveckla vården i en pilot under våren 2024. I fokus är verksamheten SABH, sjukhusansluten avancerade barnsjukvård i hemmet.
SABH är en vårdform som är ett alternativ till slutenvård på Astrid Lindgrens Barnsjukhus där svårt sjuka barn som annars skulle ha varit inskrivna på sjukhus kan vårdas i hemmet. Barn i åldrarna 0-18 år med skilda diagnoser och omvårdnadsbehov remitteras från Stockholms barnsjukhus olika slutenvårdsavdelningar. SABH:s upptagningsområde är hela Region Stockholm och SABH är tillgängligt dygnet runt alla årets dagar.
Lina Svensberg gläds över samarbetet med Karolinska Universitetssjukhuset, som hon anser bidrar till att utveckla tillämpningen av Demand Acceleration-ramverket.
Demand Acceleration har skapats inom DigitalWell Arena och är ett ramverk för att integrera principerna för offentlig upphandling i innovationsprocesser. Lina Svensberg leder arbetet och tycker att samarbetet med Karolinska Universitetssjukhuset bidrar till att utveckla till metodiken.
– Det är väldigt roligt att se hur de har tagit grundprinciperna i Demand Acceleration-metodiken och vidareutvecklat arbetet till sitt eget. En utveckling som bygger på en innovationslogik där man krattar manegen för upphandlingar, men där det på förhand inte är klart vad, eller ens om något ska upphandlas, säger Lina Svensberg.
Hon tycker också att arbetet bidrar till att ytterligare förflytta tonvikten mot innovation i upphandlingsprocesser.
– Det är tydligt att de som är intresserade av Demand Acceleration-metodiken är aktörer i absolut framkant, vilket i högsta grad gäller Karolinska när det handlar om innovation.
”Vi lär oss otroligt mycket varje dag i denna första omgång. Lärandeprotokoll är upprättade! Solution Enabler Program utvecklas as we go, med handfast stöd av Digital Well Arena. Vi hoppas att detta kan bli ett värdefullt verktyg för vårdverksamheter i deras arbete i gränslandet styrning, strategi och innovation”, säger Andreas Hager, innovationsledare, Karolinska Universitetssjukhuset
Vill ni vara med och forma en vision för framtidens sjukhusanslutna avancerade barnsjukvård i hemmet (SABH) för barn med medicinsk komplexitet? Genom ett nyskapande Solution Enabler Program för dialog undersöker Karolinska Universitetssjukhuset och Cirle of Life Science under våren hur SABH kan utvecklas och vad näringslivet har att erbjuda till stöd.
Samhället står inför stora utmaningar kopplade till hälsa. För att fler ska kunna leva ett hälsosammare liv behövs både innovativa, digitala hälsotjänster och arbetssätt. Utmärkelsen DigitalWell Award fokuserar på att synliggöra och premiera dessa lösningar. Missa inte chansen att nominera din favorit senast 10 april.
Det är många som arbetar hårt för att möjliggöra förändringar som kan bidra till ökad hälsa – med utmärkelsen DigitalWell Award vill DigitalWell Arena synliggöra inspirerande lösningar och initiativ.
– För att klara av våra stora utmaningar kopplat till hälsa behöver vi göra genomgripande systemförändringar, där spelar både digital teknik och nya arbetssätt en viktig roll. Men att bryta ny mark och gå först är inte alltid enkelt. DigitalWell Award är ett tillfälle att stötta och lyfta fram de goda krafter som vågar visa vägen. De som tilldelas utmärkelsen är viktiga representanter för ekosystemet kring digital hälsoinnovation, säger Marie Granander, Project Manager för DigitalWell Arena.
Marie Granander ser fram emot årets DigitalWell Award den 13 juni i Karlstad, då viktiga insatser för digital hälsoinnovation hyllas.
DigitalWell Award ger utöver uppmärksamhet och marknadsföring vinnarna en möjlighet att delta vid en erkänd konferens inom digital hälsa. Det skapar möjligheter både för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte omvärldsbevakning och ett breddat kontaktnät. 2023 års vinnare fick därför möjlighet att besöka EHIN – Norges största konferens kring E-hälsa.
För att bli nominerad till DigitalWell Award ska man ha en digital lösning eller ett initiativ inom någon av tävlingens fyra kategorier:
Du kan nominera kandidater inom både privat och offentlig sektor samt akademin. Från enskilda individer, till en avdelning ett bolag eller en verksamhet.
här kan du nominera din kandidat
Fram till den 10 april går det att nominera bidrag till utmärkelsen. Det kan vara både personer och organisationer som bidrar till framtidens hälsoinnovationer. Efter detta utser tävlingsarrangören DigitalWell Arena upp till fyra kandidater i varje tävlingskategori.
DigitalWell Award 2024 arrangeras i år för fjärde gången, och röstningen på de slutgiltiga kandidaterna i respektive kategori öppnar torsdag den 13 maj.
Vinnarna koras sedan efter en sammanslagning av poängen från arrangörens jury, tillika styrgrupp för DigitalWell Arena, och allmänhetens röster. Årets vinnare presenteras live den 13 juni på ett event i Karlstad.
Läs mer om digitalwell award
Jonas Matthing och Marie Granader leder Vinnväxtinitiativet DigitalWell Arena, med fokus på att stötta digital hälsoinnovation.
Sveriges regioner står inför historiskt stora ekonomiska underskott, och stora varsel annonseras inom hälso- och sjukvården, men inte ens i bättre ekonomiska tider räcker de personella resurserna för att klara våra samhällsutmaningar kopplat till hälsa på sikt.
Därför är vi hoppfulla över de resultat och effekter som DigitalWell Arenas arbete bidrar till inom: kvalitetssäkring, innovation genom upphandling, inkubation för startups, samt behovsdriven forskningsinfrastruktur.
Under året kom ett mycket efterlängtat besked om att vi beviljats finansiering för att, först ut i Sverige, testa kvalitetsramverk för hälsoapplikationer – ett område som är avgörande för att effektivisera kravställning och införande av digital teknik för hälsa.
Metodiken Demand Acceleration, där upphandling integreras i innovationsprocesser, lyftes av EU-kommissonen som en Best Practise för knowledge valorisation. Metodiken har även fått stor uppmärksamhet av FN-organet UNECE, och presenterats på flera konferenser. Den första upphandlingen med metodiken genomfördes 2022 i Karlstad kommun och tjänsten som utvecklades har på bara ett år skalats till elva nya, betalande kunder. Kommunen har själva varit drivande i utvecklingen av metodiken och uttrycker att DigitalWell Arena som miljö och plattform bidragit till att öka deras förmåga, från att vara en innovationsstödjare till en innovationsdrivare.
DigitalWell Arena introducerade under 2020/2021 en struktur för inkubation och acceleration för startups. Satsningen har över tid utvecklats till fristående verksamheter som under 2023 har knoppats av till en långsiktig ägare, Stiftelsen Inova. Ägarbytet bidrar till hållbara verksamheter med fokus på hälsa och interaktion med offentlig sektor – både regionalt, nationellt och internationellt.
Etableringen av en infrastruktur för digital hälsoinnovation bestående av sex forskargrupper vid Karlstad universitet har stärkt den tvärvetenskapliga forskningen och också bidragit till en ökad grad av både rådgivning och samverkan med offentlig sektor och bolag. Formeringen stärker den tillämpade forskningen och bidrar till både att utveckla evidensen som behövs för den nya digitala tekniken, men också för snabbare spridning av forskningsresultat.
DigitalWell Arenas tjänsteportfölj förstärks också ytterligare genom partnerskapet i konsortiet (HDS) Health Data Sweden – en digital Innovationshub. Syftet är att påskynda den digitala mognaden i samhället och förbättra användningen av hälsodata, för att bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård och bättre hälsa. De kostnadsfria tjänsterna som levereras via HDS riktar sig till små och medelstora företag samt till offentlig sektor i Sverige och Europa. Bara under 2023 har DigitalWell Arena levererat tjänster till ett värde av 3 miljoner inom områdena Demand Acceleration, kvalitetssäkring, samt inkubationsstöd.
Systemomställningen till ett nytt läge kopplat till våra utmaningar inom hälsa är ett långsiktigt arbete som vi behöver driva tillsammans. Årligen samverkar cirka 400 aktörer inom DigitalWell Arenas ekosystem. Det behöver vi fortsätta med även kommande fem år och hålla siktet inställt på att ta vara på hälsodata och den digitala teknik som bidrar till ett mer hållbart samhälle.
Tillsammans åstadkommer vi resultat för både Sverige och världen!
Fyra inspirerande siffror från DigitalWell Arena under 2023:
Skrolla gärna vidare för att läsa mer ingående om vad som hänt inom våra fyra prioriterade verksamhetsområden!
DigitalWell Arena har länge lyft behovet av gemensamma standarder för kvalitetssäkring av digitala hälsoapplikationer. Under 2023 initierades ett projekt för att ta dessa ambitioner vidare. Syftet är att i förlängningen införa enhetliga kvalitetskrav så att hälsotjänsterna kan användas säkert av både privatpersoner och den offentliga sektorn.
För närvarande finns det cirka 270 000 hälsotjänster tillgängliga för nedladdning inom EU, men bristen på enhetliga kvalitetskrav gör det svårt för användarna att avgöra vilka som är säkra och effektiva.
Det innebär utmaningar för den offentliga sektorn, både vid upphandling och rekommendation av dessa tjänster. Samtidigt skapar det även begränsningar för företagen, som inte kan överblicka vilka möjligheter deras tjänster har att nå en större marknad.
– Företagen saknar ofta specifikationer eller minimikrav att utveckla mot. Det innebär att de drar sig för att investera i en ny lösning. Dessutom är tröskeln för att komma i användning lika hög för en livsstilsapplikation för avslappning, eller stegräkning, som en medicinteknisk applikation som syftar till att övervaka, eller behandla en sjukdom, säger Marie Granander, Project Manager för DigitalWell Arena.
Under projektet kommer NordDEC, ett nordiskt kvalitetsramverk, att testas på tre svenska hälsotjänster. Företagen som deltar i denna satsning är Imagine Care, Probits, Everon. Målet är att främja kunskapsutbyte och öka förståelsen för hur nya digitala hälsotjänster kan göras mer tillgängliga genom att tillämpa överenskomna standarder.
Projektet för att skapa en enhetlig bedömning av hälsotjänster pågår till augusti 2024 och är ett samarbete mellan Hälso- och sjukvården i Region Värmland, Equalis, RISE, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Swedish Medtech, RISE, E-hälsoinstitutet och DigitalWell Arena.
En viktig del för att bidra till utvecklingen av hälsoapplikationer är också att öka den digitala mognaden inom offentlig sektor, bland annat genom utbildning. Under 2023 avslutades den andra upplagan av YH-utbildningen ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn”. Sammanlagt har de två utbildningsomgångarna lockat nästan 50 deltagare från 20 kommuner och två regioner. Deltagarna har kommit från en stor variation av verksamheter, från akutsjukvård till socialtjänst. Målsättningen är att kunna erbjuda nya utbildningsplatser under 2024.
Den andra kullens ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn”. YH-utbildningen har arrangerats av Yrkeshögskolan i Arvika i samarbete med DigitalWell Arena, Arvika Näringslivscentrum, Arvika kommun, Karlstads kommun, Hammarö kommun och Region Värmland.
Med avstamp i Karlstad har DigitalWell Arena skapat en ny metod för att upphandla innovation i offentlig sektor. Under 2023 har Demand Acceleration-metodiken rullats ut på en internationell spelplan – samtidigt som en rad nya upphandlingsprocesser initierats.
2022 såg den allra första tjänst som skapats enligt metodiken för Demand Acceleration dagens ljus. I Karlstad hade vård- och omsorgsenheten länge letat efter ett bättre sätt att utbilda vårdpersonal i att möta kunder med kognitiv svikt, en samlingsdiagnos som bland annat omfattar demens.
Lösningen blev en helt ny VR-tjänst, där personalen i ett antal scenarion kan uppleva vardagens utmaningar ur kundernas perspektiv. Då ingen lösning fanns att tillgå på marknaden skapades en ny tjänst, där sju innovativa bolag upphandlades för samverka med kommunens egen verksamhet.
Demand Acceleration-metodiken innebär att upphandling integreras i innovationsprocesser. Flera olika företag upphandlas för att delta, där både företagens förmåga att skapa en lösning som möter verksamhetens behov och förmåga att sprida lösningen på marknaden bedöms. Företagen som bedöms ha potential fortsätter stegvis i processen. I Karlstads upphandling var det Viroteas lösning som gick hela vägen, sedan tjänsten implementerades har den sålts vidare till ytterligare 11 kommuner och vårdgivare.
Just skalbarheten är en bärande princip för Demand Acceleration, där bra lösningar enkelt ska kunna nå en större offentlig marknad. Under 2023 kan man dessutom säga att idén om skalbarhet även applicerats på metodiken som sådan.
Tre kommuner har under året initierat nya upphandlingar med stöd av Demand Acceleration, Hammarö, Helsingborg och Karlstad, som gör sin andra upphandling. I både Hammarös och Helsingborgs fall adresseras dessutom utmaningar utanför den direkta hälsosfären – hållbarhet och kommunal service. Helsingborg kan säga vara den aktör som hittills prövat metodiken i det mest utmanande sammanhanget, där ambitionen är att hitta nya metoder för att halvera koldioxidutsläppen från stadens offentliga konsumtion.
Tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset har DigitalWell Arena även utvecklat ett nyskapande format för innovationssprintar, särskilt anpassade för vårdens behov. Formatet bygger på principerna för Demand Acceleration. Först i tur för att testa det nya formatet står SABH, Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet.
Ett riktat projekt har dessutom genomförts där ett tiotal nya aktörer utbildats i att processleda upphandlingar, vilket minskar risken för flaskhalsar. Bland de innovationsmiljöer som deltog kan exempelvis nämnas Peak Innovation, Leap for Life, Linköping Science Park, Norrköping Science Park, Sahlgrenska Science Park och Borås Science Park.
Som ett led i att sprida kunskap om Demand Acceleration-metodiken har de första versionerna av en handbok skapats och publicerats inom DigitalWell Arena. Materialet lyder under en så kallad ”creative commons-licens”, vilket innebär att det är tillgängligt att använda och bygga vidare på.
Intresset för att med stöd av offentlig upphandling driva efterfrågan på innovativa lösningar som bidrar till att lösa samhällsutmaningar har inte stannat inom Sveriges gränser. DigitalWell Arena har vid ett antal tillfällen givits möjlighet att berätta om metodikens potential i olika internationella sammanhang, bland annat av UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa). EU har under året dessutom lyft Demand Acceleration som ett exempel på ”Best Practice” på sin Knowledge Valorisation Platform.
Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare i Karlstad kommun, berättar om sina erfarenheter kring Demand Acceleration för representanter från olika innovationsmiljöer och offentlig sektor.
Innovativa bolag är en katalysator för att kunna utveckla nya, digitala hälsoinnovationer som kan lösa samhällets utmaningar. En nyckelfråga för DigitalWell Arena är att bidra till att underlätta och utöka samarbetet mellan startups och offentlig sektor.
Under året har DigitalWell Arena på olika sätt stöttat drygt 40 bolag i att utveckla sina idéer och skala upp sin verksamhet. De senaste åren har en stor del av detta arbete kanaliserats till DigitalWell Ventures acceleratorprogram, som växt fram inom DigitalWell Arena. Acceleratorns fokus ligger på bolag som är redo att skala upp sina tjänster och produkter.
Initialt täckte DigitalWell Ventures samtidigt behov för bolag i tidigare faser, och 2022 lyftes denna verksamhet ut i ett separat inkubatorsprogram, DigitalWell Incubator. Verksamheten har blivit utsett av Vinnova som en av Sveriges excellenta inkubatorer, med stöd från Nationella inkubatorsprogrammet. En uttalad målsättning har varit att öka bolagens kunskaper för att göra affärer med offentlig sektor – vilket är en förutsättning för att digitala hälsoapplikationer ska nå en större marknad och bidra till bättre hälsa.
Under 2023 har inkubationsprogrammet återförenats med accelerationsprogrammet i DigitalWell Ventures regi. Båda verksamheterna ägs numer av Inova, en stiftelse som drivs av Region Värmland, Karlstads universitet och Karlstads kommun. Inovas uppdrag ligger i att stötta utvecklingsprojekt, forskningsanknytande verksamhet samt projekt som främjar länets utveckling. Inova förvaltar sedan tidigare dessutom Sting Bioeconomy, vilket innebär att stiftelsen nu förfogar över två spetsacceleratorer inom två av Region Värmlands prioriterade områden för smart specialisering: digital hälsoinnovation och bioekonomi.
Ur DigitalWell Arenas perspektiv innebär sammanslagningen att behovskedjan för startups inom digital hälsoinnovation hålls samman. Från tidig innovationssupport till innovatörer och bolag i tidiga faser (pre-inkubation), till marknadsvalidering mot offentlig sektor (inkubation) och insatser för att skala tjänsterna på marknaden och kapitalanskaffning (acceleration).
– Vi är stolta över den startupmiljö vi har varit med att bygga upp, samtidigt är vårt oberoende gentemot bolag viktigt för en innovationsplattform som DigitalWell Arena. Därför passar det bra med Inova som en långsiktig ägare av dessa verksamheter, säger Jonas Matthing, Operations Manager för DigitalWell Arena.
De åtta bolagen i DigitalWell Ventures sjätte cohort firade ”examen” genom att pitcha inför investerare i Oslo på Demo Day i december.
De nya tjänster som utvecklas bidrar till större möjligheter för offentlig sektor att hitta nya lösningar för viktiga behov. Ett exempel är det värmländska bolaget Habbie, vars digitala tjänster för rehab och habilitering redan nyttjas av en handfull kommuner – från Eda i västra Värmland till Reykjavik på Island. Sammanlagt har bolag från åtta olika länder deltagit i DigitalWell Ventures acceleratorprogram, vilket också tydliggör de gränsöverskridande utmaningar som finns inom hälsa.
DigitalWell Arenas samlade ekosystem genererar också bättre förutsättningar för innovativa bolag att förverkliga sin potential, men också förstå behoven inom offentlig sektor. Under 2023 har det 30-tal bolag som hittills genomgått DigitalWell Ventures acceleratorprogram attraherat kapital till ett värde av 41 miljoner kronor. Under året har dessutom åtta helt nya tjänster skapats, samt ett antal prototyper som används av testanvändare.
En knäckfråga, som redan nämnts, är bolagens förmåga att förstå förutsättningarna för att göra affärer med offentlig sektor. DigitalWell Arena har därför i samarbete med DigitalWell Incubator under 2023 genomfört en förstudie som närmare undersöker vilket stöd det svenska inkubationssystemet i dagsläget erbjuder startups ur detta perspektiv. Det korta svaret är att många inkubatorer och acceleratorer saknar denna kompetens – vilket ytterst kan leda till att bolag avråds från att nischa sig mot offentliga kunder. Långa och otydliga beslutsvägar, kulturskillnader och svårigheter kring finansiering är några av de skäl som lyfts av inkubationssystemet som grund för problematiken.
DigitalWell Arena bidrar samtidigt redan på en rad sätt för att minska gapet mellan innovativa bolag och offentlig sektor. Exempelvis genom återkommande digitala mötesforum, såsom Innovationsbevakning för offentlig sektor, Innovationsforum och HealthTech 101, för att skapa kontaktytor mellan parterna.
Ytterligare åtgärder är satsningen på Demand Acceleration (se ovan) som möjliggör för offentlig sektor att upphandla innovation och i samarbete med flera bolag skapa helt nya tjänster. Även satsningen på en gemensam process för kvalitetssäkring gynnar både bolag och offentlig sektor – där tydliga ramar kan skapa en större marknad, i stället för att varje enskild kund gör en egen kravställning.
Behovsdriven forskning utgör ett av fyra prioriterade verksamhetsområden inom DigitalWell Arena. Basen för denna forskning finns vid Karlstads universitet – där sex forskargrupper samarbetar kring digital hälsoinnovation.
Satsningen vid Karlstads universitet går under namnet ”Arenaprojektet”, vars syfte är att öppna för både tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskargrupperna samt med externa aktörer. Arbetsformen för ”Arenaprojektet” diskuteras nu som en modell för hur Värmland kan organisera forskningen inom regionens övriga sex prioriterade områden för smart specialisering.
Under året har arbetet vid Karlstads universitet resulterat i ett 20-tal vetenskapliga publikationer och studier. Ett exempel är en studie som bedrivs av forskarna vid Omvårdnad kring hur en hälsoapplikation kan stötta kvinnor i slutskedet av graviditeten. En annan, som bedrivs vid avdelningen för Datavetenskap, undersöker hur 6G-teknik kan bidra till att förbättra kommunikationen vid akutvård.
Ett stort nationellt arbete, utanför DigitalWell Arenas direkta närhet, involverar också forskare vid Fou Välfärd Värmland. Pilotprojektet har skapat ett stort intresset hos kommuner för att rapportera in data som kan öka både tillförlitligheten och jämställdheten inom den sociala barn- och ungdomsvården. Datan kommer att analyseras av forskare, där resultatet sedan återförs till socialtjänsten för att ge direkt nytta i verksamheten, vilket är ett delvis nytt sätt för akademi och praktik att samarbeta inom socialtjänsten.
Forskargrupperna som ingår i ”Arenaprojektet” är:
Ett första test i verklig miljö av Geras Solutions digitala verktyg för demensutredning genomfördes i Torsby kommun i ett samarbete mellan Region Värmland och DigitalWell Arena under 2021. Nu tas arbetet vidare i en studie där sex värmländska vårdcentraler ingår.
Förutom vid Karlstads universitet finns flera andra viktiga förankringspunkter gentemot forskningen. DigitalWell Arena är exempelvis en av parterna i PREDEM, en nationell samverkan för tidig detektion och prevention av demens under ledning av Karolinska Institutet. Inom ramen för denna satsning har en klinisk forskningsstudie inletts vid sex vårdcentraler i Region Värmland. Syftet är att undersöka om ett digitalt verktyg för demensutredning kan fungera lika bra, eller bättre, som de kognitiva test som utförs med papper och penna.
Ytterligare en viktig forskningsmiljö återfinns i anslutning till Health Data Sweden (HDS) – en av EU:s digitala innovationshubbar. HDS koordineras av KTH och syfte är att öka både användningen och tillgängligheten av hälsodata. Under 2023 har även Karlstads universitet anslutit som en av innovationshubbens samarbetsparter.
Operations Manager jonas.matthing@compare.se
Project Manager marie.granander@compare.se
DigitalWell Arena leder ett projekt för att skapa kvalitetssäkrade digitala hälsoapplikationer. Syftet är att etablera enhetliga kvalitetskrav, så hälsoapplikationerna på ett säkert sätt kan användas av både privatpersoner och offentlig sektor. Det skulle samtidigt kunna skapa en betydlig större marknad för tjänsterna.
Bristen på överenskomna standarder för att utvärdera hälsoapplikationers kvalitet har resulterat i en osäkerhet både gällande deras pålitlighet och användning. Exempelvis avseende vad en applikation gör, om den håller vad tillverkaren lovar, hur den samlar data och förhåller sig till kvalitetsmått inom vård- och omsorg.
Det har skapat en ojämlik tillgång och användning av digitala hälsoverktyg i Sverige. Projektet syftar till att adressera denna problematik och bidra till att etablera ett ramverk för kvalitetssäkring, som både ökar tillgängligheten och kvaliteten i Sverige och Norden.
I dagsläget finns cirka 270 000 hälsoapplikationer att ladda ner inom EU, men bristen på enhetliga kvalitetskrav gör det svårt för användarna att urskilja vilka hälsoapplikationer som är säkra och har avsedd effekt. Det skapar samtidigt problem för offentlig sektor att både upphandla och rekommendera dessa hälsoapplikationer.
– De här apparna laddas ändå ner och används dagligen av många människor, utan att någon tar ansvar för kvalitetsaspekterna. Vår relation till appar har gjort att hälsa har blivit något människor kan konsumera helt fritt. Om man exempelvis jämför med fordonsindustrin skulle ingen acceptera säkerhetsriskerna med en bil som inte behövde testas av bilprovningen, säger Jonas Matthing, Innovation Manager på DigitalWell Arena.
Förutom ökad säkerhet för användarna menar Jonas Matthing att en etablerad standard för kvalitetssäkring också behövs för att skapa en större marknad för digitala hälsoapplikationer.
Under projektets gång kommer därför NordDEC, ett nordiskt kvalitetsramverk för bedömning, att testas på tre svenska hälsoapplikationer. Målet är att främja kunskapsutbyte och öka förståelsen för hur nya digitala verktyg för hälsa – oavsett användningsområde kan göras mer tillgängliga genom att tillämpa överenskomna standarder.
Projektet hämtar också in erfarenheter från bolag med intresse av att kunna visa att deras produkter är kvalitetssäkrade. Ett exempel är det danska företaget Selfback, som är specialiserade på individanpassad rådgivning om ryggsmärtor.
Selfback har genomgått processer för kvalitetssäkring i ett flertal andra länder för att kunna expandera till nya marknader, och tror att ett liknande ramverk för den nordiska marknaden skulle ha stor betydelse för att garantera både kvalitet och evidens.
– När vi möter företag uttrycker de ett behov av att förstå vilka krav och villkor som gäller för hälsoapplikationer, för att förstå hur de ska utveckla sina produkter och tjänster. Tröskeln för att komma i användning är lika hög för en livsstilsapplikation för avslappning, eller stegräkning, som en medicinteknisk applikation som syftar till att övervaka, eller behandla en sjukdom, säger Jonas Matthing.
Han menar att detta också får konsekvenser för bolagens möjligheter att sälja tjänsterna:
– I dagsläget saknar därmed företagen ofta specifikationer eller minimikrav att utveckla mot. Det innebär att de drar sig för att investera i en ny lösning, eftersom det råder osäkerhet kring om den kommer att kunna nå en större marknad, säger Jonas Matthing.
Projektet med att skapa en enhetlig bedömning av hälsoapplikationer pågår till och med augusti 2024. Projektet är ett samarbete mellan Hälso- och sjukvården i Region Värmland, Equalis, RISE, Kungliga tekniska högskolan (KTH), E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Swedish Medtech och DigitalWell Arena.
The interest in Demand Acceleration continues to grow internationally. After further collaboration and discussions within the UN network, there are now hopes that the procurement methodology could soon be tested beyond Sweden’s borders.
Jakob Lindvall is one of the team members behind the development of the Demand Acceleration methodology. During the fall, he has been working on creating an initial handbook, providing concrete guidance on how the methodology is utilized in public procurement.
Simultaneously, he has also showcased the ideology at various international networks. In November, he visited Geneva for the second time this year, attending a specialist panel convened by UNECE – the United Nations Economic Commission for Europe – to discuss innovation and competitiveness policies.
Putting policies into practice
In connection with the meeting, Jakob Lindvall participated in a think tank within the network ETIN (UNECE’s Network on Transformative Innovation). The network aims to make policies contribute to practical transformation, including meeting the UN’s global sustainability goals.
”It’s relatively easy to create policies, but significantly harder to scale them up and have broad implementation. To meet the sustainability goals, it’s not enough to experiment strategically; we must put our policies into practice,” says Jakob Lindvall.
He believes that the Demand Acceleration methodology is doubly interesting from this perspective. Firstly, because it enables using public procurement as a force to drive innovation and increased sustainability. Secondly, because the methodology is based on the premise that the new services developed must be scalable – meaning good solutions can spread faster within the public sector.
”Implicitly, the thoughts on scaling also apply to the Demand Acceleration methodology itself. It operates under a so-called Creative Commons license, enabling other actors to both use and develop the methodology,” Jakob Lindvall adds.
Jakob Lindvall’s presentation of Demand Acceleration during the ETIN network’s workshop in Geneva sparked significant interest. There are now hopes that the procurement methodology could secure its first international case, perhaps as early as 2024.
During the ETIN network’s workshop, the significant potential of public procurement to drive innovation was also highlighted. According to the World Bank, these procurements globally constitute between 13 and 15 percent of GDP annually. Just within the EU, it amounts to around 2.5 trillion Euros yearly, which is several times more than global investments in R&D.
”Despite most countries having an articulated strategy on public procurement, only a small portion of the funds are used to stimulate innovation. Instead, the public sector often buys ready-made products, even if they don’t contribute to increased sustainability or quickly become obsolete,” Jakob Lindvall notes.
Consequently, there is substantial interest in how the Demand Acceleration methodology can be used to better harness the power of public procurement. Not least in countries in Eastern Europe and the South Caucasus, which are very active within UNECE. There, Jakob Lindvall sees an even greater need to support the market for sustainable and innovative solutions.
”There are numerous country- and region-specific reports indicating the potential in increasing the demand for new innovative solutions by leveraging the purchasing power of the public sector. And the problem is that we won’t achieve the sustainability goals unless these countries catch up, but the same holds true within the EU,” Lindvall emphasizes.
As for how and in what way Demand Acceleration might be applied in an initial international case, Jakob Lindvall refrains from speculating. However, he is convinced that it’s not very far away.
”There’s significant interest from many countries, so I’d be surprised if we don’t see an initial international example within the coming year.”
Read more about how Demand Acceleration works
Intresset för Demand Acceleration fortsätter att växa internationellt. Efter ytterligare samverkan och diskussioner inom FN:s olika nätverk finns nu förhoppningar att upphandlingsmetodiken snart kan testas utanför Sveriges gränser.
Jakob Lindvall är en teammedlemmarna bakom utvecklingen av Demand Acceleration-metodiken. Under hösten har han bland annat arbetat med att skapa en första handbok, för att ge konkret vägledning i hur metodiken används i offentliga upphandlingar.
Samtidigt har han också vid flera tillfällen demonstrerat tankegodset i olika internationella nätverk. I november besökte han för andra gången i år Geneve, där UNECE – FN:s ekonomiska kommission för Europa – där en specialistpanel samlades för att diskutera innovations- och konkurrenspolicys.
I anslutning till mötet deltog Jakob Lindvall i en tankesmedja inom nätverket ETIN (UNECE:s nätverk för transformativ innovation). Nätverkets syfte är att få policys att bidra till transformation i praktiken, bland annat för att möta FN:s globala hålbarhetsmål.
– Det är relativt enkelt att skapa policys, men betydligt svårare att skala upp dem och få en bred tillämpning. För att möta hållbarhetsmålen räcker det inte att experimentera strategiskt, utan vi måste använda våra policys i praktiken, säger Jakob Lindvall.
Han anser att Demand Acceleration-metodiken ur detta perspektiv är dubbelt intressant. Dels för att den möjliggör att offentlig upphandling kan användas som en kraft för att driva innovation och ökad hållbarhet. Dels för att metodiken bygger på att de nya tjänster som utvecklas måste vara skalbara – vilket innebär att bra lösningar snabbare kan spridas inom offentlig sektor.
– Implicit gäller tankarna om skalningen även själva Demand Acceleration-metodiken. Den ligger under en så kallad creative commons-licens, vilket gör det möjligt för andra aktörer att både använda och utveckla metodiken, säger Jakob Lindvall.
Jakob Lindvalls presentation av Demand Acceleration under ETIN-nätverkets workshop i Geneve väckte stort intresse. Nu finns förhoppningar om att upphandlingsmetodiken kan få ett första internationellt case, kanske redan under 2024.
Under ETIN-nätverkets workshop belystes också den enorma potential offentlig upphandling har för att driva innovation. Enligt världsbanken så utgör dessa upphandlingar globalt årligen mellan 13 och 15 procent av BNP.
Bara inom EU innebär det cirka 25 biljoner kronor årligen, vilket är mångdubbelt mer än de globala satsningarna på R&D.
– Men trots att det flesta länder har en uttalad strategi kring offentliga upphandling så används bara en liten del av pengarna för att stimulera innovation. I stället köper offentlig sektor ofta färdiga produkter ”of the shelf”, även om de inte bidrar till ökad hållbarhet eller rent av snabbt blir obsoleta, säger Jakob Lindvall.
Intresset är därför stort kring hur Demand Acceleration-metodiken kan användas för att bättre nyttja kraften i offentliga upphandlingar. Inte minst i länder i Östeuropa och södra Kaukasus, som är mycket aktiva inom UNECE. Där ser Jakob Lindvall ännu större behov att stötta marknaden för hållbara och innovativa lösningar.
– Det finns en mängd lands-och regionspecifika rapporter som pekar på potentialen i att öka efterfrågan på nya innovativa lösningar, genom att använda inköpskraften från det offentliga. Och problemet är att vi inte klarar att nå hållbarhetsmålen om inte de här länderna följer med, men samma sak gäller förstås även inom EU.
Hur och på vilket sätt Demand Acceleration kan komma tillämpas i ett första internationellt case törs Jakob Lindvall inte spekulera i, men han är övertygad om att det inte är särskilt långt borta.
– Det finns ett stort intresse från många länder, så jag skulle bli förvånad om vi inte ser ett första internationellt exempel inom det kommande året.
Hur ser behoven ut för digital hälsoinnovation? Vilka hinder finns och hur kan forskning och praktik tillsammans främja utvecklingen för att skapa bättre hälsa hos individer? Det var utgångspunkten för en workshop där offentlig sektor och näringsliv tillsammans inventerade behov kopplat till digital hälsoinnovation i Värmland.
Det var andra året i rad som Karlstads universitet och DigitalWell Arena arrangerade en workshop på temat kring behov och utmaningar kopplat till digital hälsoinnovation i Värmland.
– Detta är en årlig aktivitet inom ramen för forskningsprojektet DHINO, Digital hälsoinnovation. Syftet är att identifiera vilka hinder, barriärer och problem som finns för utveckling och implementering av digitala hälsoinnovationer samt att identifiera möjliga samarbeten och arbetssätt. Nu ska vi sammanställa resultatet och sedan är målet att skapa aktiviteter som kretsar kring de utmaningar vi har identifierat, säger projektledaren Erik Wästlund, docent i psykologi på Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet.
Erik Wästlund, projektledare för Karlstads universitets forskning inom DigitalWell Arena, och Ida Lundblad, avdelningschef för Hållbar Utveckling vid Region Värmland.
Deltagarna fick diskutera och presentera utmaningar och möjligheter samt dela framtidsvisioner kopplat till tre områden som representerar det som forskningen kretsar kring inom DHINO:
Forskare kopplat till DHINO och DigitalWell Arena fick också presentera sina verksamheter och pitcha sin forskning och frågor där de söker aktörer att samverka med. En av dem var Anna Nordin, lektor på avdelningen för Omvårdnad.
– Vi forskar om hur man kan använda sig av digital teknik för att förbättra vården för patienter, anhöriga och personal. Våra styrkor är att vi har god kunskap om hur problem kan se ut och vi har gedigen kompetens kring forskningsmetoder. Vi vill samverka med företag som har teknisk kompetens, klinisk personal och beslutsfattare i vården, sa Anna Nordin.
Anna Nordin, lektor på avdelningen för Omvårdnad vid Karlstads universitet, var en av forskarna som deltog i workshoppen.
Bland de medverkande fanns Ida Lundblad, avdelningschef för Hållbar Utveckling vid Region Värmland. Hon var där för att bidra med kunskap och reflektion som workshopdeltagare.
– Vår avdelning är en del av regionledningskontoret och ett stöd till hela organisationen i frågor om mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet, innovation och utveckling. Digitalisering och digital hälsoinnovation är ständigt närvarande i utvecklingen av vår organisation. Som stödfunktion samarbetar vi därför med flera olika aktörer, däribland inom DigitalWell Arena, för att få bränsle till det arbetet. En utmaning för oss är att nå ut med information om möjligheten till vårt stöd i organisationen och att kunna vara en välfungerande länk mellan andra aktörer och mer verksamhetsnära chefer och deras verksamheter, sa Ida Lundblad.
Hon tog med sig både energi och nya idéer från gruppdiskussionerna i workshopen:
– Jag fick med mig tankar om fler personer från organisationen som jag ser skulle både ha god nytta av den inspiration som forskningspitcharna gav, och som själva skulle kunna bidra med ännu mer insikter kring hinder och möjligheter för att skapa innovation och utveckling inom offentlig sektor.
Workshopen ägde rum den 21 november på Karlstad Innovation Park. Medverkade organisationer var Region Värmland, Karlstad kommun, Karlstad El- och Stadsnät, Friskvården i Värmland, Compare/DigitalWell Arena och Karlstads universitet.
Från universitetet medverkade forskare från Centrum för tjänsteforskning (CTF), Datavetenskap, Omvårdnad, Centrum för genusforskning (CGF), Fou Välfärd Värmland samt rådgivare från Grants and Innovation Office (GIO).
Text och foto: Linda Fridberg, Centrum för tjänsteforskning (CTF
Hur kan Karlstad bli ett nationellt exempel på hur hälsodata kan göras mer tillgängliga – och bana väg för en bättre och mer personcentrerad vård och omsorg? Det var temat när ett stort antal aktörer samlades för en workshop arrangerad av Health Data Sweden.
I början av sommaren lanserades Health Data Sweden (HDS), en europeisk digital innovationshub (EDIH) med fokus på hälsodata. Syftet är att påskynda den digitala mognaden i samhället och förbättra användningen av hälsodata, för att bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård och bättre hälsa. Bland annat genom ett stort antal kostnadsfria tjänster som HDS 19 samarbetsparter erbjuder små och medelstora företag och offentlig sektor både i Sverige och Europa.
Karlstad vill spela en aktiv roll
I samband med HDS lansering räckte Karlstads kommun upp handen och erbjöd sig att spela en aktiv roll för att bidra till det nationella utvecklingsarbetet kring hälsodata. Inte minst genom att bana väg för hur behovsdriven innovation och välfärdsteknik kan användas utifrån ett personcentrerat perspektiv.
Marie Johansson, utvecklingschef på vård- och omsorgsförvaltningen, betonar att en central del ur Karlstads kommuns perspektiv handlar om att kunna göra hälsodata mer tillgänglig för individen.
– Att ha egen tillgång till all sin hälsodata, kunna förstå den och kunna tolka den är trygghetsskapande och gör att man på ett bättre sätt kan behärska sin situation på egen hand. Det är en mycket viktig del av Nära vård.
Samlade parter med bred kompetens
Nu har en första workshop arrangerats, som ett steg för att närmare utmejsla förutsättningarna. Workshopen samlade även representanter från Kils och Hammarös kommuner, Region Värmland, Inera, ADDA, Nordic Medtest och Karlstads universitet. Tack vare deltagarnas samlade kompetens kunde diskussioner och frågeställningar skära både genom det kommunala och regionala perspektivet till det nationella.
Marie Johansson, utvecklingschef för vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun, vill hitta nya sätt att tillgängliggöra hälsodata.
Bland annat gjordes en gemensam kartläggning av vad som idag hindrar ett mer datadrivet och personcentrerat förhållningssätt, som både kan ge en mer effektiv hälso- och sjukvård och bättre hälsa för individen. Från hur hälsodata fastnar i olika system till avsaknad av standarder för interoperabillitet och hur bra lösningar i samarbete med näringslivet kan skalas upp spridas inom hälsosektorn.
Risk att regelverk övertolkas
En fördjupad diskussion tog även sikte på inom vilka områden hävstångseffekterna för en förändring skulle vara störst. Flera deltagare efterlyste bland annat en ännu tydligare nationell styrning och en bättre samverkan mellan regioner och kommuner kring gemensamma tjänster.
Madelene Johanzon, områdeschef för öppenvården i Region Värmland, belyste samtidigt behovet av större mod för att tänka helt nytt, men även nyttja möjligheter som redan står till buds.
– Jag tror exempelvis att vi skulle kunna se över om vi ibland övertolkar de regulatoriska hinder vi upplever finns där. En annan möjlighet är att ännu bättre involvera våra lärosäten, där forskningen kan erbjuda en större frihet för olika tester, sa Madelene Johanzon.
Magnus Bårdén, vd för Compare, i samtal med Madelene Johanzon, områdeschef för öppenvården i Region Värmland.
Workshoppen arrangerades av Compare/DigitalWell Arena, som är en av Health Data Swedens 19 samarbetsparter. En ny workshop planeras nu för att ta diskussionen vidare kring de hinder och möjligheter som identifierats.
Vill skapa nationellt värde
Även om Karlstads och Värmlands roll som testarena fortsatt är under uppbyggnad underströk Erika Tanos, Innovation Manager på Compare, värdet av deras engagemang.
– Vi ser det här som början till ett långsiktigt samarbete med en spetskommun, där vi har möjlighet att fånga upp kommuners vård och omsorgsperspektiv, som annars lätt kan missas. Tillsammans med Karlstad och med stöd av HDS breda tjänsteutbud för att nyttiggöra hälsodata hoppas vi kunna åstadkomma något som blir värdefullt för omsorgssektorn i hela Sverige.
Demand Acceleration-metodiken lyfts nu fram av EU-kommissionen som en drivkraft för kunskapsnyttjande och innovation i offentlig sektor. Metodiken förenar innovation med offentlig upphandling, skapar nya samarbetsmöjligheter gentemot näringslivet och hanterar viktiga juridiska aspekter.
Sedan början av oktober återfinns Demand-Accceleration-metodiken som ett exempel på ”best practice” på EU:s Knowledge Valorisation Platform, som ska inspirera och sprida kunskap om nya policys och metoder.
Plattformens syfte är att koppla samman aktörer i Europa med ambitionen att omvandla forskningsresultat till hållbara produkter och lösningar för allmänhetens bästa. Det kan bland annat vara ekonomiska eller miljömässiga fördelar, sociala framsteg eller förbättrad policyutformning.
– Det känns både stimulerande och hedrande att vi lyfts fram i ett sådant forum, säger Lina Svensberg, Innovation Manager i DigitalWell Arena.
Sedan oktober är Demand Acceleration en metodik som lyfts fram på EU:s Knowledge Valorisation Platform. Här kan du läsa mer om andra metoder, etc, som lyfts fram som best practice.
Demand Acceleration-metodiken har utvecklats inom DigitalWell Arena med stöd av Vinnova och i nära samarbete med Karlstad kommun. Den förenar offentlig efterfrågan med nya tekniska lösningar och möjliggör för offentlig sektor att upphandla ett innovationsarbete, med syfte att möta verksamheternas utmaningar. I processen kan flera bolag delta för att i nära samarbete med verksamheten utveckla nya, digitala tjänster.
På det här sättet kan tjänster som saknas på marknaden utvecklas för att lösa viktiga behov. En central princip är att tjänsterna ska ha potential att lösa ett större behov, och kunna skalas upp. Den affärsmässiga bärigheten bidrar till att tjänsterna kan vidareutvecklas och leva vidare, vilket samtidigt gagnar den kund som initierat upphandlingen.
Lina Svensberg lyfter i denna kontext fram behovet av en ny typ av intermediär som en nyckelfaktor. Det vill säga aktörer inom innovationssystemet som kan processleda upphandlingarna.
– Det är en roll som är svår att ta för offentlig sektor, eftersom den fångar upp perspektiv kring affärsutveckling och skalbarhet. Det ligger inte i offentlig sektors uppdrag. En utmaning är samtidigt att många aktörer i innovationssfären har ett uppdrag att stötta ett visst segment, till exempel en region eller bransch. Därför finns ett behov av en intermediär som inte bevakar ett särintresse, utan som kan fungera som en oberoende brygga mellan offentlig sektor och näringslivet.
Jonas Matthing, Process Manager för DigitalWell Arena, och Lina Svensberg, Innovation Manager.
DigitalWell Arena har tagit denna intermediära roll i de första upphandlingar som genomförts, vilka har fokuserat på innovation inom digital hälsa och välfärd. Demand Accceleration-metodiken är dock generell och har visat sig vara relevant för en större målgrupp.
En handfull kommuner har redan inlett processer i syfte att använda sig av upphandlingsmetoden för att adressera utmaningar utanför den direkta hälsosfären, bland annat kopplat till klimatutmaningar och kommunal service. Exempelvis driver Helsingborg en process för att minska klimatavtrycket av stadens offentliga konsumtion, och Hammarö kommun söker efter en digital lösning som bättre tillgodoser medborgarnas informationsbehov.
– DigitalWell Arena gör det möjligt för organisationer att samarbeta kring utmaningar som kräver att vi samlar information ur många aspekter och upptäcker nya möjligheter. Man skulle kunna säga att vi är en lägereld där individer och information möts, vilket skapar nya insikter som olika aktörer kan använda kreativt. Demand Acceleration har uppstått som en effekt av detta sammanhang och är troligen intressant för många branscher och organisationer, säger Jonas Matthing, Process Manager för DigitalWell Arena.
En viktig aspekt kring tillämpbarheten inom EU är också att Demand Accceleration-metodiken på ett strukturerat sätt fångar upp viktiga juridiska upphandlingsaspekter.
– Lagen om offentlig upphandling fungerar på samma sätt inom hela EU, det gör att metodiken är direkt överförbar till andra EU-länder, säger Lina Svensberg.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
