Den allra första upphandlingen i DigitalWell Arenas efterfrågeaccelerator är i hamn. För Karlstads kommun innebär det att man får tillgång till ett nytt, virtuellt utbildningsverktyg som kan öka personalens förståelse vid utmanande situationer i vården.
Till slut var det Viroteas koncept som bäst motsvarade vård- och omsorgsenhetens behov. Syftet med upphandlingen är att skapa en ny, digital tjänst som ökar vårdpersonalens förståelse för kognitiv svikt inom LSS och äldreomsorgen. Kognitiv svikt är ett samlingsbegrepp för symptombilder som innebär en sänkning av den kognitiva förmågan, där exempelvis demens ingår.
– Den stora skillnaden blir att personalen slipper föreställa sig det vi pratar om, utan får en verklig och mer konkret upplevelse. Vi har fått med det vi önskat, och det är en typ av upplevelse man får gåshud av, säger Maria Andersson, kognitionsombud i Karlstads kommun, som tillsammans med kollegan Magdalena Swierczek representerat verksamhetens behov i upphandlingen.
De anser att Viroteas digitala tjänst också ger möjlighet att skapa en mer likvärdig kunskapsnivå.
– Den här tjänsten innebär att vi kan jobba metodbaserat och inte personstyrt, det måste fungera likvärdigt oavsett vilken person som kommer till arbetsplatsen, säger Magdalena Swierczek.
Magdalena Swierczek och Maria Andersson tror att den nya tjänsten kommer att öka förståelsen för kundernas behov.
Viroteas tjänst visualiserar genom VR (Virtual Reality) olika vardagssituationer där det kan vara svårt att förstå kundernas perspektiv. Den virtuella upplevelsen påverkar personalen både genom syn och hörselintryck. Exempelvis via en inre röst, vardagsljud som tilltar i styrka eller att synfältet färgas eller blir suddigt. Sammantaget skapas en upplevelse som både desorienterar och ger en känsla av obehag.
De filmscenarion som visas följs av en pedagogisk del som utformats av vård- och omsorgsenheten, där personalen får kunskap om hur man på bästa sätt bemöter kunden. Det handlar exempelvis om att hantera situationer kopplade till vanföreställningar, tidsuppfattning eller där en viss miljö skapar utmaningar.
– Den här upplevelsen ska bidra till stark empati, ökad förståelse och ett bättre bemötande – kompletterat med den pedagogiska kunskapen, säger Ivan Perlesi, vd på Virotea, som understryker att det inte exakt går att veta hur kunderna upplever verkligheten.
Han har själv mångårig erfarenhet av att jobba inom LSS, och vet att det kan vara svårt att avläsa kunderna utan en djupare förståelse.
– Det kan handla om småsaker där du tror att du gör rätt, men ändå får en tallrik i huvudet. Jag hade aldrig sett det här behovet om jag inte hade jobbat inom LSS, de filmscenarion vi visar har jag upplevt dagligen.
Virotea har tidigare skapat VR-tjänster som bidrar till en meningsfull vardag för kunderna, exempelvis guidade rundvandringar. Ivan Perlesi tycker att det gett viktiga insikter även för den nya tjänsten.
Initialt upphandlades sju bolag för att delta innovationsprocessen. Bolagen har därefter fått möta representanter från vård- och omsorgsenheten och teamet runt efterfrågeacceleratorn för att närmare presentera sina konceptförslag. Tre bolag valdes sedan ut för att fortsätta utvecklingsarbetet, innan det slutgiltiga valet föll på Viroteas koncept.
En förutsättning för de upphandlingar som kan bli aktuella för DigitalWell Arenas efterfrågeaccelerator är att en det finns en marknadspotential kopplat till behovet. Det innebär att de tjänster och produkter som utvecklas behöver vara skalbara och kan spridas till fler kunder. Företagen har därför fått stöd från DigitalWell GovTech Incubator, bland annat med att utveckla sina affärsmodeller och knyta kontakt med andra kommuner för att lära känna marknaden.
Syftet är att både gynna företagen, som får en större marknad, och den första kunden i offentlig sektor, som inte ensam behöver bära utvecklingskostnaden. Redan nu har flera andra kunder visat intresse för Viroteas tjänst, som kommer att finnas tillgänglig i höst.
– Tjänsten hade definitivt blivit dyrare om vi hade utvecklat den exklusivt för Karlstads kommun. I en vanlig upphandling är frågan oftast vad kostar det och vad vi kan leverera. I det här fallet visste ingen från dag ett exakt vad det skulle bli, utan det har vi utvecklat tillsammans med kommunen. Det minimerar risken att man köper något som i slutändan inte alls blir det man tänkt sig, säger Ivan Perlesi.
Han ser samtidigt ett stort värde bara i att delta processen, och Virotea skulle ha fortsatt utvecklingen tjänsten även om de inte fått det slutliga avtalet. Det faktum att samtliga bolag som deltagit i innovationsprocessen har fått en viss ersättning tycker Ivan Perlesi också har stor betydelse.
– Pengarna visar ett tecken på engagemang, att beställaren är seriös och att det inte bara handlar om en inspirationsprocess.
Together with Kjell-Håkan Närfelt, Chief Strategy Advisor at Vinnova, Lina Svensberg, Innovation Manager at DigitalWell Arena and Compare Foundation, today spoke at a conference arranged by The United Nations Economic Commission for Europe (UNECE).
The policy dialogue targeted possibilities for innovation-enhancing procurement, and how this can help UNECE-members in Eastern Europe and South Caucasus (EESC).
“Mission driven innovation is about gathering the strength of the whole society. Public sector plays an instrumental part, but this also requires well-functioning processes that allows for public sector to drive innovation with a scalability perspective”, says Lina Svensberg.
The Sub-regional Innovation Policy Outlook (IPO) 2020, show that EESC countries do not invest more in R&D as there is a lack of market demand for innovative products and services. As public procurement budgets frequently exceed 10 per cent of GDP, EESC governments could use innovation-enhancing procurement, as a tool to drive demand for innovation, while achieving policy goals for sustainable development.
Kjell-Håkan Närfelt and Lina Svensberg shared their ideas on how public procurement can be a driver of innovation.
Kjell-Håkan Närfelt and Lina Svensberg shared some of their theses on how public procurement can drive innovation. Ideas that have recently been developed, finetuned and tested in practice in a project (DigitalWell Demand Accelerator) with the city of Karlstad where several companies have been procured to take part in an innovative process.
“The learnings and findings in this co-creation process are transparent and can be used to the benefit of all parties involved. Another important part of our process is that the services and products developed in Demand Accelerator should have the capacity to scale. It is not about creating a service for a single customer in the public sector, it is about creating a larger market”, says Lina Svensberg.
Sms-coaching kan bidra till hälsosammare levnadsvanor. Det visar en studie där forskare vid Karlstads universitet studerat hur digitala tjänster kan komplettera fysiska möten och stärka en beteendeförändringsprocess tillsammans med Friskvården i Värmland.
Att ändra beteenden till mer hälsosamma levnadsvanor är inte enkelt. Ny forskning vid Centrum för tjänsteforskning, CTF, visar att personlig digital coaching via sms bidrar till att öka chanserna att lyckas. Studien är en del av den forskning som finansieras via DigitalWell Arena.
– Sms-coaching ökade klienternas förmåga att nå ett önskat målbeteende. Deras välmående och fysiska aktivitet ökade också, likaså förtroendet för sin hälsokonsulent, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid CTF, och fortsätter:
– För att tjänsten ska vara mest effektiv behöver den hjälpa till genom att påminna om och stötta klienterna i att finna tillfällen att utföra det önskade beteendet. Många klienter tycks ha blivit mer medvetna om sitt eget ansvar i en förändringsprocess, det ökade ansvarstagandet är viktigt för att upprätthålla det nya beteendet, och med några få undantag ville alla som deltagit i studien fortsätta att få sms-coachning.
Charlotte Bäckman, lektor i psykologi vid CTF, tror digitala tjänster behöver hitta ett användarvärde som passar den enskilde individen.
I studien medverkade hälsokonsulenter och klienter vid Friskvården i Värmland, en ideell förening vars mål är att bidra till bättre hälsa bland regionens invånare. En majoritet av klienterna har fått en remiss dit via hälso- och sjukvården eller sin arbetsgivare för att få hjälp att lära sig leva mer hälsosamt.
Hälsokonsulenterna skickade personliga sms för att påminna, motivera och uppmuntra en grupp klienter, mellan deras fysiska möten. Forskarna jämförde de klienter som fick coaching via sms och fysiska möten, med de som endast hade fysiska möten. Klienterna fick själva skatta sin hälsa och sitt mående. Forskarna tittade på förmågor, möjligheter och motivation till förändring hos klienterna.
– Det finns i dag en uppsjö av digitala hälsoappar utvecklade för att stödja beteendeförändringar, men få kan anpassas för att möta varje individs unika utmaningar och behov. Därför ville vi i den här studien undersöka om och hur individuell skräddarsydd sms-coachning kan stötta beteendeförändringar hos individer med olika utmaningar och behov, säger Charlotte Bäccman.
I viss mån tror hon att studien också bidra till att skapa generella insikter för utveckling av nya, digitala hälsotjänster.
– Det som blir viktigast ur ett tjänsteinnovationsperspektiv är ju att tjänstens värde för användaren måste vara fokus. Det behöver finnas ett sant användarvärde för en viss typ av användare och att det kanske sällan finns en ”one size fits all-lösning”. Det verkar dock som man kan samskapa hälsa på många olika sätt.
Från hälsokonsulenternas perspektiv har tjänsten gett ett mervärde till de vanliga hälsosamtalen, genom att både öka motivationen och skapa kontinuitet. Tjänsten gav också ett extra mervärde under pandemin, då klienter kunde få coachning trots restriktioner.
– Vi hade privilegiet att delta i den här studien och testa sms-coaching som en beteendeförändrande teknik. Det har gett oss värdefulla erfarenheter och ökad kunskap om en arbetsmetod som kan stärka friskvårdsprocessen i kommunikationen med våra klienter – stärka deras motivation och förmåga att ändra sina levnadsvanor. Vi har blivit inspirerade till att införa detta arbetssätt som en del av vår verksamhet, säger Per Hjalmarsson, verksamhetschef för Friskvården i Värmland.
Text: Linda Fridberg och Anders Milde
För andra året lyfte DigitalWell Awards fram digitala hälsoinnovationer som kan bidra till en bättre och mer hälsosam värld. Ur det perspektivet fanns bara vinnare bland de 16 nominerade initiativen.
DigitalWell Award har skapats av Compare och DigitalWell Arena i syfte att lyfta fram de personer och initiativ som bidrar till framtidens hälsoinnovationer. Totalt hade i år ett 30-tal kandidater nominerats – och under gårdagskvällen samlades de 16 finalisterna i orangeriet på Olssons Bazar i Karlstad för att invänta juryns och publikens val.
Närmare 700 röster inkom och till slut kunde fyra vinnare utses i lika många kategorier. Samtliga har dessutom på ett konkret sätt bidragit till att utveckla DigitalWell Arenas ekosystem och skapat nya möjligheter för andra.
Per Danielsson, Regionjurist i Region Värmland: Innovationsförmåga genom samarbete
Hans expertis har bäddat för en helt ny typ av innovativ upphandling, som ger offentlig sektor nya verktyg för att skapa digitala hälso- och välfärdstjänster i samarbete med näringslivet.
Therese Sundström, Innothr: Individens delaktighet
Som skapar ett verktyg som ska ge ökad trygghet och självständighet för barn med diabetes typ 1 och personerna i deras närhet.
Care to Translate: Data & Digital Teknik
En översättnings-app som bäddar för ökad förståelse i vården, oavsett språk.
Magnus Lindström, Nordic Medtest: Tjänsteutveckling och kommersialisering
Deras expertis kring test och validering av digitala hälsoinnovationer bidrar till en trygghet som i förlängningen ökar möjligheterna för tjänsterna att kunna testas i verklig miljö.
Vinnande team för hälsoinnovation: Per Danielsson, Magnus Lindström, Mari Banck (utvecklingsledare på Region Värmland som mottog utmärkelsen för Care to Translate), Therese Sundström och Marie Granander.
Mest känslosam var innovatören Therese Sundström, vars dotter utgjort inspiration till den digitala tjänst som nu skapas för att stötta både barn och familjer som lever med diabetes.
– Först och främst vill jag tacka Ellinor, som är anledningen till att det här görs överhuvudtaget. Det visar också att självupplevd frustration är något man kan vända till något stort som gör nytta för många. Jag vill också tackas Sticky Beat, som är mycket mer än en vanlig leverantör, och DigitalWell Arena, som lyfter alla de här viktiga initiativen, sa Therese Sundström.
Förutom ära och uppskattning bjuds vinnarna också en väg mot utökad kunskap – då DigitalWell Arena erbjuder plats på en gemensam resa till en konferens inom digital hälsa under 2022/2023.
Marie Granander, projektledare för DigitalWell Arena, gladdes med alla de innovativa pionjärer som lyfts fram i nomineringsprocessen. Deras initiativ kan dessutom ge stora vinster för hela samhället.
– Det krävs mod och stort engagemang för att driva innovationsfrågor inom hälsoområdet, samtidigt som potentialen att åstadkomma effekt som gör skillnad på riktigt är stor.
Ett 30-tal personer har blivit nominerade i DigitalWell Award 2022. Alla har de en sak gemensamt – de bidrar till viktiga hälsoinnovationer för Sverige. Nu har det blivit dags att rösta fram vinnarna som presenteras på ett event i Karlstad den 1 juni.
DigitalWell Award startades 2021 av Compare och DigitalWell Arena i syfte att lyfta fram de personer och initiativ som bidrar till framtidens hälsoinnovationer.
Det krävs mod och stort engagemang för att driva innovationsfrågor inom hälsoområdet, samtidigt som potentialen att åstadkomma effekt som gör skillnad på riktigt är stor. Därför vill vi lyfta, uppmärksamma och fira dessa personer genom DigitalWell Award
Bland de nominerade 2022 finns de som bidrar till en mer jämlik vård i Sverige, verktyg som räddar liv och som hjälper äldre att använda digitala verktyg, bland många fler. De har blivit nominerade inom någon av de fyra kategorierna utifrån fokusområden inom DigitalWell Arena:
Utifrån de nomineringar som kommit in har DigitalWell Arenas Core-team utsett fyra kandidater i varje kategori. Nytt för i år är att det är öppet för alla som vill att delta i en omröstning för att kora vinnarna tillsammans med en extern jury som består av representanter från nationella innovationsorganisationer. Vinnarna presenteras den 1 juni på ett event i Karlstad där totalpoängen, från jury och omröstning, avgör vilka som blir de slutliga vinnarna i DigitalWell Award 2022.
Rösta här Läs mer om Digitalwell award 2022
På en högstadieskola i Arvika samlas nu data om lärandemiljön via IoT-teknik. Förhoppningen är att den ska ge upphov till både nya arbetsmetoder och tjänster som skapar en mer hälsosam skolmiljö.
Syftet med projektet ”IoT i skolan för var och en” är att tillämpningen av IoT-teknik ska kunna bidra till metoder för att stärka elevers hälsa, och därmed öka lärandet. Arvika kommun är huvudman för den tvååriga satsningen och i projektet deltar även DigitalWell Arena, Karlstads universitet, Swegon, Serneke och Scaaler IoT-Labs.
Efter en projektstart där pandemin gjorde byggnaden otillgänglig för test sitter nu ett antal sensorer på plats i Minnebergskolan. Just nu bidrar fyra företag (Sensative, Akkr8, Seven Twenty degrees och Swegon) till att samla in data om den fysiska skolmiljön. Det rör sig exempelvis om luftkvalitet, temperatur och vilka lokaler som är tomma eller upptagna.
– Vi samlar på oss en massa data för att kunna styra vårt inomhusklimat på ett bra sätt. Men vi samlar också på oss data som vi tror som andra kan ha nytta av, men som vi inte riktigt vet hur vi ska använda, säger Carl-Ola Danielsson, utvecklingschef på Swegon i Arvika.
Datan har i en del fall en direkt koppling till hälsa, men genom att kombinera olika typer av data skulle man också kunna få helt nya insikter. Exempelvis hur luftkvalitet eller buller påverkar elevernas studieresultat. I ett första steg är projektets mål att skapa en gemensam plattform för olika aktörer som ger erfarenheter att bygga vidare på. På sikt är förhoppningen att den data som samlas in ska ge skolan nya insikter för det hälsofrämjande arbetet, samtidigt som den också kan utgöra en grund för entreprenörer att utveckla nya tjänster.
Carl-Ola Danielsson, Swegon, i samtal med Erik Wästlund, CTF, som koordinerar forskningen i projektet. I bakgrunden en av de sensorer som nu samlar data om i skolan.
En bild från den SuperWISE som är installerad på Minnebergsskolan. Swegon mäter temperaturer och närvaro i alla salar och vissa utvalda salar är även kompletterade med luftkvalitetsgivare, vilket ger info om CO2 och volatila organiska föreningar. All data samlas i molnet och kan hämtas ut genom ett API som en grund för den som vill bygga applikationer.
Parallellt med att företag bjudits in till testmiljön genomför forskare på CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, enkätundersökningar med både skolpersonal och elever. Svaren ska bidra till att ge en djupare förståelse kring vad som kännetecknar en bra och hälsosam skolmiljö, som är anpassad för lärande.
En utmaning som skolledningen redan identifierat handlar exempelvis om trängsel. Här skulle data kunna vara en del i att utveckla nya metoder och arbetssätt för att förbättra arbets- och studiemiljön.
– Det handlar om hur elever rör sig i byggnaderna, när de kommer till matsalen och var och när det uppstår trängsel? Just trängsel kan också vara en källa till potentiella konflikter och stress, säger Christian Persman, projektledare för IoT-projektet och utvecklingsledare för Arvikas skolor.
Andreas Svensson, en av arkitekterna bakom Minnebergskolan, samspråkar med projektledarna Christian Persman och Marika Martin.
Projektet ”IoT i skolan för var och en” finansieras av Vinnova och pågår under hela 2022. Företag som är intresserade av att testa IoT-teknik i skolan är fortsatt välkomna att höra av sig. Här hittar du mer information.
I det senaste avsnittet av GovTech Swedens webb-tv magasin möter Liza-Maria Norlin Lina Svensberg och Ann-Sophie Gustafsson, som berättar mer om DigitalWell Arenas efterfågeaccelerator.
I programmet ges bland annat en djupare förklaring till idéerna bakom konceptet. Utgångspunkten är att en del av de enorma summor som läggs på offentlig upphandling kan bli en pådrivande kraft för offentlig sektor och företag att tillsammans kan utveckla nya, digitala hälsotjänster.
I programmet ges en grundlig genomgång av den allra första upphandlingen i efterfrågeacceleratorn. Inom kort kommer Karlstads kommun att presentera det bolag och den digitala lösning som man kommer att jobba vidare med för att öka förståelsen för kognitiv svikt i vården.
Under resans gång har inte mindre än sju bolag upphandlats och deltagit i innovationsprocessen – vilket på många sätt ritar om kartan för hur offentlig upphandling kan se ut.
– Det är en utmaning att säga att vi inte bara köper det ni har i eran korg, utan vi vill vara med och ta fram nya tjänster. Det är ett helt nytt sätt att angripa den här utmaningen på, och det leder också till nya processer för upphandling och innovation”, säger Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare välfärdsteknik och digitalisering i Karlstads kommun.
Här kan du ta del av intervjun i sin helhet:
https://www.youtube.com/watch?v=RYNDLnEm1Is
DigitalWell Ventures accelerator startup Masano Health is the first Swedish caregiver to offer digital rehab as a complete solution. Their unique concept has also been given the opportunity to influence the health care system by Swedish Innovation authority Vinnova.
When Corona struck, Masano Health saw an opportunity to develop a holistic digitalized rehab solution, based on their expertise in the field. Their rehab solution is provided through a digital platform and meet the same requirements as traditional rehab treatments and is also influenced by recent scientific studies. Even though some digital rehab services are available in the health care system, they are used as a complement to traditional, non-digital rehab, not as a digital holistic treatment This makes Masano´s concept unique.
– We have made a digital concept from scratch. Digital rehab is our tool, not an additional service, says Susanna Freiholtz, CEO and co-founder of Masano Health.
Now Masano is a driving force influencing the healthcare system. Swedish innovation authority Vinnova have granted them funds to test their platform on patients diagnosed with ME/CFS, a neurological disease characterized by fatigue and disabilities. Together with Region Västerbotten, Masano is making an “innovation implementation” of a digital rehab clinic to address the regional needs. The project is monitored by Umeå University. The goal is to offer a more accessible, efficient, and equal rehab solution. The findings and learnings of using Masano´s platform is also to be shared within the healthcare system for the benefit of patients with similar conditions.
– The initial tests with end users have been very valuable and well recived by the patients. This work has also resulted in new insights for the service content and design, says Susanna Freiholtz.
She is convinced that digital rehab is an important alternative to traditional, non-digital rehab. Not only is it much cheaper, but it is also offering patients increased flexibility and equality, making rehab more accessible. Today in Sweden, there is no caregiver north of Stockholm offering rehab for ME/CFS.
– These patients often suffer from fatigue, and after a long trip they might even lack the strength take part in a rehab program. This is a stigma for many neurological diseases. During the pandemic, more patients diagnosed with Parkinson have taken part in a rehab program than ever before, due to the rehab services being offered digitally, says Susanna Freiholtz.
Anna H Nordström and Susanna Freiholtz talk about a new way of rehab, where the digital method offers a more holistic treatment chain for patients.
The unique niche of Masano Health sparked the interest of the DigitalWell Ventures team, and they were offered a place in the accelerator. Masano’s platform collects data about the patients’ progress, which allows automated and AI based feedback. Chat and online video meetings as a standard also make their therapists and team more available, and there are online group sessions offering a community to the patients.
Co-founder Anna H Nordström is a chief physician in rehab medicine. She believes that Masano’s digital platform marks a paradigm shift, since sharing health data with their patients, the patients can become more active and able to monitor their own rehab.
– The strong digitalization trend pushes more responsibilities towards the patients, but then we are also obliged to give them tools that allows them to take responsibility, says Anna H Nordström.
In her opinion, the main benefit for the patients is the stronger relationships and increased support that Masano offers, compared to traditional rehab.
– It’s very common that patients are given the same rehab program year after year – a program that they might not even follow. Masano provides much better tools to follow up and adjust the rehab programs. And if the rehab is successful this means that the consumption of care will drop. We can also use our online material again and again and that will really impact the costs for the health care system.
Despite the team behind Masano being a team with lots of experience within both rehab and the public sector, they highly value the support DigitalWell Ventures has offered, when bringing a new concept to market.
– When I left my old job in a rehab clinic, I promised myself never to work with public procurement again but working with innovation in the public sector is actually ten times harder. The support of DigitalWell Ventures is invaluable in that sense, says Susanna Freiholtz.
HealthGoing är en startup som förmedlar kvalitetssäkrad information och rådgivning om kost, hälsa och träning. Via DigitalWell Innovationssupport har bolaget nu kvalitetssäkrat sin digitala plattform – och inlett en helt ny satsning på friskvård i arbetslivet.
Idén till HealthGoing föddes när grundaren Felicia Provender studerade idrottsvetenskap på Karlstads universitet. Myter, felaktigheter och konsumenters utmaningar att bedöma tillförlitligheten i olika råd om hälsa triggade hennes intresse för att sänka tröskeln till pålitlig hälsoinformation. Resultatet blev HealthGoing, vars koncept bygger på att leverera kvalitetssäkrad information om kost, träning och hälsa.
Företagets digitala plattform erbjuder kunskap, inspiration och konkret vägledning. Den senare kategorin består av matchningstjänsten och bokningssystemet ”Professionals”, där konsumenter kan köpa tjänster direkt eller ”matchas” med rådgivare som har kvalitetssäkrats av HealthGoing.
– Vi vill lyfta fram seriösa rådgivare som kan ge vägledning inom djungeln av hälsoinformation. HealthGoing är den aktör som gör en seriös granskning av dessa, så att konsumenterna ska slippa, säger Felicia Provender.
Hon berättar att ett ämne som just nu trendar är antiinflammatorisk kost, där vetenskapen hittills inte ger något övertygande stöd. Dock finns det företag som livnär sig i nischer som dessa, och säljer produkter och böcker kring påståenden som saknar evidens.
Genom sitt samarbete kan Jeanette Köster (Preactly) och Felicia Provender (HealthGoing) erbjuda ett gemensamt friskvårdspaket för företagskunder. Båda de värmländska startupbolagen har dessutom fått stöd av DigitalWell Innovationssupport.
HealthGoing har tidigare riktat sig mot privatpersoner och rådgivare men öppnar nu i samarbete med en annan värmländsk startup, Preactly, upp för företagskunder som vill få hälsostöd. Preactlys digitala HR- och hälsoverktyg bygger på forskningsbaserade frågemoduler som ger medarbetare insikter och kunskap. Tjänsten ser hälsofrågan i ett helhetsperspektiv och utgår från att orsaken till ohälsa i arbetslivet ofta är komplex och inte enbart beror på faktorer direkt kopplade till jobbet.
Tillsammans erbjuder Preactly och HealthGoing ett modernt friskvårdspaket. Med hjälp av Preactlys digitala verktyg får medarbetarna inledningsvis genomföra pedagogiskt utformade livsstilstester, som ger varje anställd insikt över sin situation. På gruppnivå ges sedan en kunskapshöjande utbildning inom fysisk hälsa och livsstilsval. Avslutningsvis erbjuds varje anställd personligt stöd i form av individuell konsultation med en hälsorådgivare ansluten till HealthGoing. Allt sker online, vilket möjliggör för organisationer att prioritera friskvårdsarbetet även för personal som arbetar på distans.
Enligt Jeanette Köster, VD för Preactly, skapar erbjudandet möjligheter att nå målgrupper som friskvårdsbidraget annars riskerar att missa:
– Risken finns att det mest blir en löneförmån för de som ändå tränar, att det läggs pengar på gymkort som inte används och att de som mest skulle behöva en livsstilsförändring inte når dit.
Både HealthGoing och Preactly har fått stöd via DigitalWell Innovationssupport. Exempelvis har HealthGoing nyligen fått sin digitala plattform genomlyst av Nordic Medtest, för att säkerställa både säkerhets- och funktionsaspekter. Det har bland annat resulterat att innehåll ska flyttas till svenska servrar och ett fördjupat arbete för att garantera att alla aspekter av GDPR tillgodoses.
– Nordic Medtest gick igenom och testade allting väldigt grundligt, även sådant som jag kanske inte tänkt att en användare skulle göra på plattformen. För oss som en seriös aktör är det viktigt att tjänsten känns hållbar hela vägen. Det ger en kvalitetsstämpel som många startups i vår fas annars inte får möjlighet till, säger Felicia Provender.
AI är kanske den teknologi som ger störst hopp om en effektivare och mer individbaserad vård. Samtidigt rymmer de etiska aspekterna stora utmaningar. Båda perspektiven var i högsta grad närvarande när DigitalWell Arena stod som värd för ämnet på en av Norges största AI-konferenser.
AIM North 2022 är ett av Norges största AI-event. Konferensen är en av få som har ett pentahelix-perspektiv, vilket innebär att man samlar både offentlig sektor, akademi, näringsliv, investerare och civilsamhälle.
DigitalWell Arena stod under AIM North 2022 värd för en Break Out-session som fokuserade på AI inom hälso- och sjukvården. Talarna täckte in en mängd olika aspekter kring hur AI redan nu kan bidra inom vården, men också vilka utmaningar som behöver övervinnas för att dra nytta av teknologin på ett etiskt och hållbart sätt.
Den talare som kanske gjort störst avtryck under den senaste tiden är Arnoldo Frigessi, professor i statistik vid på Oslos universitet. Under pandemin har han varit en centralgestalt i Norges kamp mot Covid-19. Arnold Frigessi har varit med och utvecklat statistiska prediktionsmodeller som kan förutspå utvecklingen av smittspridning tre veckor framåt i tiden. Under pandemin har algoritmen/modellen utvecklats att bli alltmer precis och träffsäker, vilket inneburit att sjukvården bättre har kunnat anpassa sin kapacitet och samtidigt gett myndigheter möjlighet att fatta mer välgrundade beslut kring skyddsåtgärder.
Marie Granander tillsammans med Robert Jenssen på AIM North.
Ytterligare en forskare knuten till Oslo Universitet, Ishita Barua, gav också en prognos inom vilka områden vi kan ha störst hopp om att AI kan bidra till en bättre vård. Det handlar om förbättrade arbetsflöden, kliniskt beslutsstöd, utveckling av nya läkemedel och monitorering. Under förra året fanns cirka 130 algoritmer som har godkänts för användning inom sjukvården, för att nå längre lyfte Ishita Barua behovet av att ännu bättre kunna hantera utmaningar rörande etiska frågeställningar och risker kopplade till brister i algoritmerna.
Robert Jenssen, direktör för SFI Visual Intelligence, tryckte inom detta område på behovet av en XAI – Explainable AI – för att göra teknologin transparent. Han illustrerade bland annat problematiken med ett exempel på hur en AI tränats att identifiera hästar på bild, där det visade sig att fotografens namn var mest avgörande för tolkningen. En likande utmaning uppstod när en AI visade sig tolka från vilket sjukhus röntgenbilder hade skickats, snarare än att göra en medicinsk bedömning.
Marie Granander, Process Manager på DigitalWell Arena, modererade föreläsningarna och tyckte dagen bjöd många intressanta perspektiv:
– AI, Big Data, Machine Learning och andra framtidsinriktade teknologier kommer att ha en avgörande betydelse för hur vi klarar av framtidens välfärd. Precisionsdata som bättre kan diagnostisera varje individs behov har stora förutsättningar att förbättra vården, samtidigt som automatiserade flöden och beslutsstöd kan ge effektiviseringar. Den etiska aspekten är dock en nyckel för att vi ska kunna införa ny teknik, där förståelsen och förtroendet har central betydelse, säger Marie Granander.
Här hittar du mer information om talarna
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
