Håkan Anderskär, Xmentor Management, förändringskonsult, med mångårig erfarenhet av ämnet delar med sig av sina bästa tips.

En ny lösning får inte ut sin fulla potential om den inte nyttjas på bästa sätt. En felaktig användning kan till och med medföra att tjänsten, eller produkten blir värdelös. Ett optimalt användande kan däremot höja dess värde till nivåer som till och med överträffar förväntningarna. Ett lyckat införande av en produkt kan därför mycket väl vara den knivskarpa skillnaden mellan succé och misslyckande. Det är därför viktigt att fundera på införandet direkt i början av ett projekt.

Intressenterna

Först och främst måste samtliga intressenter identifieras vid ett införande. Intressenter kan delas in i tre olika kategorier: tekniken som ska användas för produkten, organisationen som produkten/tjänsten ska stödja, samt individen (användarna) som ska använda produkten. De har ingen inbördes rangordning utan är lika centrala allihop.
Viktigt att ställa frågor som:

• Vilka organisationer påverkas av ”produkten”. Det kan vara fler organisationer än den/de som initierat själva införandet, exempelvis verksamhetsenhet, utvecklingsenhet, IT-enhet.
• Vilka tekniska produkter påverkas, dvs införs eller nedmonteras i samband med införandet, exempelvis journal- eller ärendehanteringssystem, eller digitala stödssystem.
• Vilka individer/användare berörs, exempelvis sjuksköterska, systemförvaltare, verksamhetsansvarig.

Målstyrning

När intressenterna är identifierade krävs målstyrning per intressent för att kunna styra mot önskat slutläge. För varje intressent ska ett antal mål definieras. Det är ett otroligt viktigt steg i ett införandeprojekt. En vanlig iakttagelse är att man negligerar detta arbete eftersom många mål kan tyckas självklara.

Målnedbrytning görs sedan genom att för varje fas under projektet definiera vad som ska vara uppnått (delmål), per intressent. Delmålen varierar naturligtvis per projekt. Det kan exempelvis handla om att beskriva i vilken fas som produkten ska definieras, beskriva syftet med förändringen, bestämma vilka målgrupper som berörs, förbereda utbildningsinsatser (även på individnivå), definiera kommunikationskanaler, etc. Givetvis måste det också beslutas om mål vid driftstart liksom mål för när detaljerade migreringsplaner ska vara klara, t.ex. flytt av data från gammalt till nytt system, när ska förvaltningen vara förberedd så att det finns tydliga arbetsuppgifter och personal som ansvarar för dessa, etc.

När samtliga mål är definierade, nedbrytna per fas och verifierade med styrgruppen, är införandeprojektet i väldigt bra fas. Sedan är det ”bara” att planera och exekvera införandet!

Införandeplaneringen

Införandeprojektet måste sedan planeras lika seriöst och målmedvetet som utvecklingsprojektet av själva tjänsten, eller produkten. Det är tyvärr inte ovanligt att allt planeringsfokus läggs på utvecklingen. Införandet ska bara ”fixas till” när den ”svåra” utvecklingen är klar. I införandeplaneringen gäller det att definiera samtliga aktiviteter, samt planera vem som ska utföra dem och när aktiviteterna ska genomföras. Resultatet blir en bra plan för att exekvera införandet. Det är inte bara aktiviteter för att nå målen som är viktiga. Det behövs också aktiviteter för att verifiera att målen har uppnåtts.

Genomförandet

Sist, men inte minst, ska införandeprojektet genomföras med maximalt fokus. Den här fasen får naturligtvis inte heller prioriteras ned. Det är viktigt att införandeprojekt bemannas med kompetenta personer som kan avsätta den tid som krävs. Det ska inte hanteras med ”vänster hand”.

En viktig detalj är att tillsättta kvalitativa ”dashboards” för att kunna följa upp progressen för införandet, steg-för-steg. Uppföljningen kan medföra att de ursprungliga delmålen eller aktiviteterna modifieras.

När samtliga införandeaktiviteter är klara och verifierade är du färdig med ditt införandeprojekt!

Några avslutande tips:

Personligen är min erfarenhet att tydlighet och flexibiltet är A och O i ett lyckat införandeprojekt, många anser att det inte går att kombinera, men det är en förutsättning. För att…

…det är frusterande att arbeta med otydlighet, samtidigt som risken är stor att viktiga moment förbigås i ett otydligt införandeprojekt.

…flexibilitet, dvs det som innefattas av ”agil utveckling”, är modernt men också väldigt nödvändigt under ett införande. Dels kan man inte veta allt när första planen definieras och dels förändras världen hela tiden, inte minst förutsättningarna i ett införande-projekt. Våga ändra beslutade planer om förutsättningarna ändras eller om de första planerna blev felaktiga, men skapa inte otydlighet.

Det är otroligt centralt att balansen mellan tydlighet och flexibiltet hanteras varsamt, tydligheten får inte ske på bekostnad av flexibilitet eller vice versa!

Lycka till!

Det fullkomligt gassar i Varberg idag, värmen är nästan överväldigande. Vanligare är dock att det blåser här. Mycket. Året runt. De flesta har lite bekymmer med blåsten men inte vi. Det är inget vi kan ändra så vi väljer att förhålla oss till den, skapa utifrån den och faktiskt har vi lärt oss att älska den. För sex år sedan valde vi att börja kitesurfa så det har vi sysslat med när vinden viner och de allra flesta ojar sig över frillan. Vi är fortfarande ganska kassa på det men det är icke desto mindre KUL!

Så, varför ett blogginlägg om kitesurf här hos DigitalWell Arena? Enkelt! Exemplet med kitesurfingen innehåller alla delar som den kommande utbildningen om Hållbar Innovation hösten 2020 innehåller som vi arrangerar tillsammans med Compare. En utbildning som leds av Anna Linton och Lovisa Jacobsson från We are Laja, två amatörmässiga kitesurfare från Varberg tillika processledare inom hållbar innovation och utveckling. Så till likheterna då: 

1. Hållbar innovation, liksom att välja att kitesurfa som Varbergare, handlar om att skapa utifrån förutsättningarna som råder inom organisationen och i omvärlden. Vi behöver verktyg för att kunna rigga team som är agila och som skapar utifrån en snabbt föränderlig omvärld. Det handlar om att dra nytta av förändringarna, ha verktyg för att upptäcka möjligheterna och snabbt testa idéer och teser.  

1. GLÄDJE. Innovation utan glädje existerar inte. Visst, innovation kan komma ur andra stämningar än glädje – som tristess till exempel. Genom att ha tråkigt kan du bli kreativ. Men visste du att det finns en likhet mellan tristess och glädje? Kan du gissa vilken? Frånvaro av stress. Yes – så enkelt (och lika svårt) är det. Kreativitet och problemlösning = innovation, kommer ur en stämning i kroppen där stress inte är närvarande. Och faktiskt – detta är en del av utbildningen Hållbar Innovation hösten 2020. Hur skapar vi processer där stress inte är närvarande? Det finns metoder för detta och de kommer du få lära dig – som individ för dig själv lika mycket som i en ledarroll. 

Mer om vad du faktiskt får ut av utbildningen och hur den är upplagd kan du hitta här. 

Vilka är vi då när vi inte kitesurfar? We are Laja är upplevelse- och innovationsbyrån som får människor att utveckla och utvecklas – tillsammans. Hållbarhet är kärnan i allt vi gör och med inspiration från Design Thinking skapar vi processer genom, och utbildningar om, vetenskapligt beprövade metoder och verktyg för utveckling och innovation. I över 15 år har vi arbetat i gränslandet mellan offentlig, privat och akademisk sektor. Vi har mött kulturutvecklare, destinationsutvecklare, företagare, entreprenörer, politiker, och tjänstemän såväl i Sverige som utomlands. Vi har mött passionerade människor som på riktigt brinner för det de verkar för. Människor som driver framåt av egen kraft och som har för vana att göra allt själva. ER vill vi skapa hållbar framtid tillsammans med! 

 PS! Kolla in vårt (hållbarhets)manifest som är vår värdegrund, vårt löfte, vår vision och allt annat än vår affärsidé: https://wearelaja.com/manifest 

Mer om We are Laja här

Compare-lunch: hållbar innovation

Varm välkommen att delta på Compare-lunch, fysiskt eller digitalt, den 11 september med We are Laja om Hållbar innovation.  

Utbildning Hållbar innovation

Utbildningen som startar den 8 oktober syftar till att ge deltagarna kunskap om Design Thinking och om att optimera interna arbetssätt för innovation. Den ska ge kompetens till att använda verktyg som leder innovationsarbetet mot nya möjligheter, med utgångspunkt i att skapa långsiktigt hållbara lösningar för såväl offentlig som privat sektor. 

Intervju I be digital-podden

Hållbar innovation & Design Thinking – floskler eller konkreta användbara verktyg? – intervju med Lovisa Jacobsson & Anna Linton från We Are Laja.  

Så lite jag visste när jag kom tillbaka till jobbet på Compare i slutet av januari 2020…
På mindre än tre månader har vi inom DigitalWell Arenas innovationsråd behandlat ansökningar från över 40 bolag. Där över 70 stödtjänster av olika slag har delats ut och genomförts av experter från närmare 20 olika organisationer.

Efter en lång föräldraledighet såg jag framför mig en intensiv vår. Jag hade fått ett nytt ansvarsområde – entreprenörskap, kommersialisering och uppskalning. Det var inom ett nytt stort initiativ, DigitalWell Arena, som hade startat under min bortavaro. 

I tidningarna skrevs om ett virus som orsakade lunginflammation i Kina, och på Compare var vi i full gång med att planera våren. Massor av resor, events och möten planerades in, för att samla input till DigitalWells Innovationssupport, som jag hade i uppdrag att forma. Tanken var att laborera med olika stödtjänster och processer under våren för att sedan ”gå live” efter sommaren. 

Sen kom mars. Vi funderade på om det verkligen var ansvarsfullt att arrangera en gruppresa till Oslo Big Data day en vecka senare, med tanke på viruset. Jag skulle föreläsa om ”Innovation through Collaboration” och hade börjat gruva mig för vad jag skulle prata om. Jag hade inte ens jobbat två månader i min nya roll, och kände mig osäker på om jag hade tillräckligt relevanta och aktuella exempel att berätta om. Men det blev ingen konferens. Vid datumet för eventet var gränsen till Norge redan stängd, för första gången sen andra världskriget.  Världen vändes upp-och-ner. Det började gå upp för oss, precis som för alla andra, att vi var på väg att uppleva något som, bara någon vecka tidigare, inte fanns i vår begreppsvärld. 

Hos Compare, precis som hos alla andra aktörer i det företagsstödjande systemet, så inleddes genast intensiva diskussioner kring hur vi på bästa sätt kunde stötta alla de företag och innovatörer som behövde vår hjälp. DigitalWell och DigitalWell Arena fick loss två miljoner ur projektbudget att använda till företagsstödjande aktiviteter i Coronakrisen, och det beslutades att den satsningen skulle drivas inom ramen för Innovationssupporten, som då behövde ”gå live” på stört. Vi fick en vecka på oss att göra ett jobb som var tänkt att ta flera månader. Skapa ett innovationsråd med representanter från universitetet, regionen, Karlstad kommun och Almi, som kunde behandla ansökningarna. Skapa ett nätverk av stödtjänstleverantörer, bygga en hemsida, ta fram ansökningskriterier och formulär, ta fram sekretessavtal och leverantörsavtal…

Alla inblandade inom och utanför Compare fick order om att lägga allt annat arbete åt sidan och kavla upp ärmarna!

En vecka senare släppte vi nyheten. Två miljoner till Innovationskraft i coronakrisen, och presenterade den nya hemsidan. Vi insåg snabbt att vi på många sätt satt i samma båt, både vi som arbetade med Innovationssupporten, de entreprenörer som sökte stöd från oss, och våra leverantörer av experttjänster. För startups är det vardagsmat att arbeta med att hitta en väg framåt under osäkra omständigheter, men nu, när hela världen var osäker, så gällde det plötsligt oss alla, oavsett typ av verksamhet. Ordet entreprenör kommer ifrån franskans entreprendre, som betyder att åta sig eller genomföra något, och vi behövde alla plocka fram våra inre entreprenörer och agera under närmast startup-liknande förhållanden.

Vi fick helt enkelt hjälpas åt. Entreprenörerna fick själva föreslå vilka stödtjänster de behövde. Leverantörerna av experttjänster fick fria händer att utforma sina egna stödtjänster. Ledamöterna i innovationsrådet fick sätta upp sina egna kriterier som de själva, var och en, tyckte att de behövde, för att kunna bedöma ansökningarna. Vi testade, utvärderade, skruvade och testade igen. Och allt i skarpt läge. 

På mindre än tre månader behandlade innovationsrådet ansökningar från över 40 bolag. Över 70 stödtjänster av olika slag delades ut, och genomfördes av experter från närmare 20 olika organisationer. Och jag fick vara med om ett tydligare exempel på entreprenörskap, och Innovation through collaboration än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Min förhoppning inför framtiden är att även när vi når det nya normala, en känsla av business as usual, post-corona, att vi fortfarande kan plocka fram det entreprenörskapet som finns inom oss alla, oavsett vilket typ av organisation vi verkar inom. Och ibland lägga allt annat åt sidan för att gemensamt skapa Innovation through collaboration.

DigitalWell Innovatiossupport

Att gå från att göra hjärtkompressioner till att planera evenemang är ett branschbyte som heter duga. Hur hittar en meningsfullhet i ett yrke som, av många, ses som hittepå? Vilken nytta gör evenemang egentligen?

För drygt fem år sedan ingick adrenalinkickar och att rädda livet på människans bästa vän i min vardag. Det var lätt att förklara vad jag arbetade med och nya bekantskaper bekräftade att jag spelade en viktig roll. Jag arbetade på akut- och intensivvårdsavdelningen på ett av Europas största djursjukhus. Mina arbetsuppgifter var minst sagt meningsfulla. 

Känslan av sammanhang och meningsfullhet kan motverka stress och höja livskvaliteten, enligt studier utförda med KASAM-modellen (källa 1, källa 2). Efter att ha kämpat med knän som inte höll för den tunga belastningen i djursjukvården var ett branschbyte oundvikligt, men var skulle jag hitta ett skrivbordsjobb som gick att jämföra med att rädda livet på människors fyrbenta livskamrater? 

Under mitt sista år på universitetsutbildningen i media- och kommunikationsvetenskap ramlade jag över en tjänst som eventkoordinator på Stiftelsen Compare. Jag har länge varit aktiv inom kulturevenemang på fritiden, men hur skulle ett sådant ”hittepå-jobb” uppfylla den meningsfullhet jag måste ha för att trivas i ett arbete? Jag vill ju göra nytta. 

Nyckeln fanns i att lyfta blicken mot den organisation Compare är, och mot syftet med min tjänst. Vi arbetar för att öka tillväxten i Värmland, för att på lång sikt öka folkhälsan och för att digitalisering som verktyg ska nå sin fulla potential. Satsningarna vi deltar i är livsviktiga på flera sätt. 

Compares evenemang syftar till att öka kunskapen och tillgängligheten till digitala möjligheter – för alla. Vi skapar mötesplatser. Digitaliseringen är ett verktyg i att höja människors livskvalitet och genom DigitalWell Arena vill vi rädda livet på framtiden. För att vi vill, för att vi kan och för att vi måste. 

Eventkoordinator må låta som ett låtsasjobb som inte behövs, men med denna bakgrund är sanningen att jag känner minst lika stor meningsfullhet nu, som jag gjorde på djursjukhuset. Även om jag kan sakna adrenalinkickarna ibland. 

Kika in i eventkalendern

När jag drygt två år sedan sa att jag skulle börja jobba med en satsning med nära koppling till den offentliga sektorn, skakade en dåvarande kollega på huvudet. Därefter följde en inblick i hennes erfarenhet av detta och hur fyrkantigt och “trögrott” jag kunde räkna med att det skulle bli Jag tänkte inte så mycket mer på det, utan gick entusiastiskt vidare till att jobba på Compare med digitalisering av välfärdstjänster enligt plan.

Jag jobbar fortfarande på Compare idag. Mitt bord fylls dagligen med projekt och arbetsuppgifter som tillåter mig att vara kreativ, nytänkande och där jag får utveckla metoder som främjar effektivitet och skapar resultat. En innovationsfrämjande miljö, skulle jag vilja säga.

Innovation är sällan resultatet av en enda individs insats, och det är dessutom så mycket roligare att lösa problem tillsammans. Vi jobbar i team med kompetenser från olika bakgrunder och med erfarenheter som bidrar till att våra projekt kan få både djup och bredd.

Behöver jag tillägga att mina främsta samarbetspartners idag kommer från den offentliga sektorn…? Oftast kombinerar vi kompetenser från både offentlig sektor, näringsliv och akademin. Ett fantastiskt roligt sätt att arbeta på.

Vi möter så många entusiastiska, kompetenta och framåtdrivande individer som verkligen VILL framåt. De vill utveckla, innovera, förbättra morgondagens lösningar för att vi ska få ett bättre samhälle. De sitter med så mycket erfarenhet och så många värdefulla insikter som vi tillsammans har nytta av när vi tar fram nya lösningar. Och det är precis denna drivkraft som vi vill lyfta och uppmuntra. Som jag ser det, är det precis detta som är en av grundbultarna för att skapa förändring på lång sikt – oavsett om vi pratar privat eller offentlig sektor.

Hur jobbar vi då för att skapa förändring och uppmuntra till nytänkande?

I min roll som processledare inom DigitalWell/DigitalWell Arena handlar det mycket om att upptäcka det som behöver förbättras (eller uppfinnas!) och sedan leda teamet genom den process vi jobbar med. Här är det viktigt att vi verkligen inkluderar dem i vårt arbetssätt, och gör detta tillgängligt.

Vi analyserar och rotar i problembilden för att hitta kärnan. Därefter tar vi tillsammans fram lösningar och utvecklar tjänster för hälsosammare samhälle med individens behov i fokus.

Rent konkret innebär detta att vi ofta “utbildar” i att tänka i nya banor genom exempelvis workshops och sprintar. Vi kommer närmare användarna genom dialoger och intervjuer och vi agerar som en mötesplats för individer och organisationer som behöver nå varandra över verksamhetsgränserna. Och vi har design thinking som en bas när vi gör detta.

Det diskuteras mycket kring just tjänstedesign idag. Det blev väldigt populärt att lära sig det under 2018/19, men fortfarande tror jag att det finns en stor grupp människor som upplever metodiken för “fluffig” eller helt enkelt för långt från den trygghetszon som man är van att verka inom.

Vi applicerade nyligen tjänstedesign metodiken under en workshop för studenter på Karlstads universitet, där uppgiften var att skriva krav inför en upphandling av en digital tjänst för förebyggande av ohälsa på arbetsplats. Upphandling och Design thinking. En oväntad kombination? Ja, det var det för oss också, men även fantastiskt roligt att se möjligheterna för dessa metoder.

I det enkla bor ofta det vackra, och tjänstedesign handlar ju egentligen om ett väldigt logiskt och enkelt tillvägagångssätt: Vi ser till att lösa rätt problem och när vi gör det, gör vi det med användarens behov i fokus. Hållbarhet är också en viktig aspekt i allt vi gör inom DigitalWell/DigitalWell Arena, och detta arbetssätt stämmer väl överens med de värderingarna.

Ibland kan vårt perspektiv och våra tillvägagångssätt skilja sig markant från de som vanligtvis används inom de verksamheter som vi samverkar med. En utmaning naturligtvis, men en fantastiskt rolig sådan.

Nyligen genomförde vi en workshop med 87 anställda på region Värmland för att nysta i vilka utmaningar de såg inom sin verksamhet. En annorlunda arbetsdag för dem, samtidigt som vi fick möjlighet att få en inblick i deras värld och deras behov på arbetsplatsen. Denna dag mynnade ut i två arbetsområden som vi kommer att fortsätta jobba med under våren.

Så, hade min fd kollega en poäng i det hon sa; är det trögrott och fyrkantigt att jobba med offentlig sektor?

Naturligtvis kan det ta längre tid i vissa sammanhang, dock är det inte det jag valt att lyfta här.

Nytänkandet och drivkraften som behövs för innovation sitter ju inte i ett system, en verksamhet eller i en process i sig, utan i människorna som jobbar inom dessa väggar. Och detta är en förutsättning för att vi tillsammans ska kunna utveckla, innovera och skapa lösningar för morgondagens hälsosamhälle.

Vill ni tänja lite på era tankesätt och se hur detta kan skapa nya möjligheter? Kontakta mig på marika.martin@compare.se

Tänk dig att det sitter en forskare som vill undersöka säkerheten för hälsoappar. Samtidigt som du själv sitter och funderar på om den där hälsoappen som du utvecklar är tillräckligt säker? Om ni två skulle mötas, så skulle ni båda kunna dra nytta av varandra.

För dig som är entreprenör eller del i ett större företag kan det vara utmanande och tidskrävande att hitta denna forskare. Forskaren själv får en hel del irrelevanta förfrågningar, så risken att hen missar den där perfekta matchen i allt brus av förfrågningar är tyvärr ganska hög. 

Kanske vet du som företagare redan vilken forskare som du ska vända dig till tack vare ditt etablerade nätverk. Att nätverka och bygga upp nätverk tar dock tid, och även om det har blivit ett buzzword, blir det nästan ett eget syfte i sig. Detta grundar sig i att skapa kännedom om vart just du ska vända dig för att komma framåt. Du kanske inte ser ett behov av att ta hjälp av en person idag men imorgon kanske du har ett annat behov. 

Så vad händer om du som företagare saknar en väsentlig del i ditt nätverk eller känner att det inte räcker till? Det kan handla om att få kontakt med offentlig verksamhet, forskare, hitta samarbetspartners i näringslivet eller möjligheten att nå framtida användare. Genom att skapa en öppen innovationsmiljö, finns möjligheten att hitta de där pusselbitarna som saknas i ditt nätverk. 

Att åstadkomma en öppen innovationsmiljö kan låta visionärt. Det blir betydligt mer konkret när vi skapar arbetsgrupper i den här miljön, såsom beredningsgruppen. Här träffas representanter från Region Dalarna, Region Värmland, Karlstads kommun och Karlstads universitet regelbundet för att diskutera idéer som företag och entreprenörer kommer in med till DigitalWell. 

Som processledare handlar skapandet av en öppen innovationsmiljö delvis om att bygga upp rutiner och kommunikationskanaler, så att det ska bli lättare att hitta den aktör som du som företagare ska kunna växa tillsammans med. På det sättet kan du som företagare docka in i det nätverk vi bygger upp och på så sätt komplettera ditt eget nätverk. 

Samtidigt innebär en öppen innovationsmiljö mer än bara ett strukturerat nätverk. Vi vill underlätta att ditt behov/idé lyfts vidare för att skapa samarbeten. En öppen innovationsmiljö kan även inkludera fysiska platser där nya idéer skapas eller befintliga produkter utvecklas tack vare att olika människor träffas och vågar prata öppet om möjligheter och behov. Dessutom vill vi även att du som vill bidra med nya, innovativa digitala hälsoprodukter och – tjänster ska ha möjligheten att testa, utveckla och verifiera din idé för att ta den framåt. 

Så sitter du eller ditt företag med en idé, våga prata om den, våga nätverka och våga sök dig till strukturella nätverk.  
Har du redan nu en idé som inkluderar digital teknik mot hälsa och är i behov av att nå forskare, få kontakt inom offentlig verksamhet, hitta samarbetspartners i näringslivet, eller är i behov av att nå framtida användare? 

Ta gärna kontakt med mig som processledare i DigitalWell. I väntan på att du hör av dig så bygger vi vidare på nätverket och att skapa en fysisk plats för kreativitet! 

/Malthe Vesström, processledare i DigitalWell 

Malthe Vesström

Junior Process Leader Innovation

+46 (0)72 530 36 88
malthe.vesstrom@compare.se

Läs mer om digitalwell

Det regionala EU-projektet DigitalWell är ett samarbete mellan Compare, Karlstads kommun, Region Värmland, Karlstads universitet, Landstinget i Dalarna, Region Dalarna, Friskvården i Värmland, Almi samt Tieto. Projektet pågår mellan 2017 – 2019. 

Resan mot ett hälsosammare Värmland

Ett Värmland med hög livskvalitet kan innebära att fler bolag väljer att etablera sig i regionen. Ett Värmland med hög livskvalitet kan innebära ett minskat behov av hälso- och sjukvård. Ett Värmland med hög livskvalitet kan innebära att fler aktörer utvecklar tjänster med invånaren i fokus.  

I en tid där allt går snabbare än någonsin förr, känns det viktigt för oss på Effect Management att vara med och sätta samverkan, tillväxt och hälsa i fokus och blicka framåt mot ett hälsosammare Värmland tillsammans med DigitalWell Arena. 

Av Effects klientuppdrag är ungefär hälften för aktörer inom offentlig sektor. Karaktären på uppdragen kan vara strategiskt stöd, utredningar, utveckling av ledningsarbete och utveckling av aktivt medarbetarskap. En stor del av uppdragen är inom hälso- & sjukvårdssektorn. Genom dessa uppdrag har vi på nära håll sett de utmaningar som hälso- och sjukvården idag har.  

Precis som i vår egen verksamhet tror vi på samskapande och värdeskapande lösningar på faktiska behov. Att göra saker tillsammans skapar värde. Inom ramen för DigitalWell Arena är målsättningen att vara med och bidra till framtidens hållbara hälsosektor genom att stödja såväl offentliga organisationer, akademi och privata aktörer i ett förnyat och förädlat arbetssätt i gränssnittet gentemot olika intressentgrupper samt för att skapa arenor för samverkan och utvecklings-/genomförande kraft för innovationer. 

Effect har många erfarna och etablerade konsulter med lång erfarenhet från ledande poster inom offentlig sektor. Vi har också många års erfarenhet av att arbeta med samverkansprojekt mellan akademi, offentlig och privat sektor. Vi är aktiva inom flera utvecklingsprojekt inom akademin med stark koppling till verkanskraft, samt besitter ett stort nätverk inom spetsforskning. 

Vi på Effect ser fram emot att bidra med vår kompetens och erfarenhet som rådgivande aktör, att facilitera fram och stödja implementering av innovationsinitiativ samt att arbeta med nya arbetssätt, medarbetarskaps- och ledarskapsperspektiv på innovation inom hälsosektorn. 

Så – låt oss påbörja resan mot att göra skillnad, och mot ett hälsosammare Värmland!

Petra Lundgren, Effect Management

Läs mer om varför Effect Mangement valt att vara med i DigitalWell Arena här.

Så skapade vi en analog innovationstunnel

Hur visar man gemene hen hur DigitalWell fungerar, när det till stor del består av processer och metoder? Vi ville, och behövde, konkretisera projektet.

Vi spånade inför vårt deltagande på Mitt Europa, dit vi blivit inbjudna av Karlstads kommun för att visa vårt EU-finansierade projekt DigitalWell. Mitt Europa syftar till att visa vad EU-finansieringen gör på lokal nivå, och vi skulle stå tillsammans med ett flertal aktörer i ett centralt köpcentrum i Karlstad.

”Om man låter folk få prova en workshop fast i miniformat då?” Det var startskottet. Vi bollade fram och tillbaka, sa lite på skoj att man skulle gå genom en tunnel. Då kan man bara röra sig framåt och därmed ta med även tankarna framåt. En tunnel. Vad är egentligen mer konkret än något man kan ta på och bokstavligen gå genom?

Idéerna flödade efter det. Vi landade i vad som några veckor senare blev verklighet: vår innovationstunnel. Vi kontaktade Karlstad Makers för att få hjälp att göra skissen till verklighet. De hoppade på med stort engagemang och tillförde egna idéer till utformningen.

Den 9 maj stod vi där, i köpcentret, med vår tunnel. Ljusslingor i form av små glödlampor symboliserade de idéer vi hoppades skulle födas i tunneln och ett skirt vitt tyg utgjorde tak för att ge en öppen känsla. En av delarna i DigitalWell är att skapa en öppen innovationsmiljö, man skulle kunna säga att tunneln blev en konkretiserad miniversion av den miljön.

Under dagen kom nyfikna besökare, allt från spelintresserade ungdomar till diskussionsglada pensionärer, fram och provade tunneln. Det visade sig snart att man får plats fler än man tror i en knappt fyra kvadratmeter stor tunnel.

Vad gjorde man i tunneln då, var är innovationen? Vi utformade två olika problembeskrivningar, gällande ensamhet och långa telefonköer i vården. De var lätta att relatera till för alla slags människor och vi kunde enkelt leda dem längs innovationsflödet. Genom hela flödet uppmuntrades deltagarna att skriva upp sina idéer på tunnelns vägg.

”Ni jobbar med digitalisering? Men tunneln är ju analog?” kommenterade en deltagare. Att digitaliseringen utvecklas och går framåt innebär inte att den är svaret på allt. Den kan lika gärna fungera som ett hjälpmedel för att öka något som inte är digitalt, till exempel medmänsklig kontakt. Vi kan förmodligen inte stoppa digitaliseringen och den för med sig oräkneliga möjligheter, men i slutändan är vi människor som eftersträvar det mänskliga. Det gör det ännu roligare att komma ut och prata med människor och försöka konkretisera något abstrakt. Den här gången blev det med hjälp av en tunnel, vem vet vad det blir nästa gång.

Vill du också prova vår innovationstunnel? Den följer med oss till Värmland 2029 med ett helt nytt koncept inuti, speciellt utformat för företag intresserade av digitaliseringens möjligheter.

/Sandra Dalåsen, Eventkoordinator Compare

Läs mer om digitalwell

Det regionala EU-projektet DigitalWell är ett samarbete mellan Compare, Karlstads kommun, Region Värmland, Karlstads universitet, Landstinget i Dalarna, Region Dalarna, Friskvården i Värmland, Almi samt Tieto. Projektet pågår mellan 2017 – 2019. 

”Min utredning”

Med hjälp av en innovativ lösning har IUS innovation tillsammans med Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) Västmanland utvecklat en app som ska hjälpa barn och ungdomar under utredning för exempelvis ADHD eller Aspergers Syndrom.

Tillsammans med psykologer, socionomer och läkare från BUP i Region Västmanland har IUS innovation utvecklat appen ”Min utredning” för att hjälpa barn, ungdomar och deras vårdnadshavare att förstå och samtidigt följa med i vad som händer när man genomför en utredning på BUP. Appen har skapats med ett lättförståeligt gränssnitt och en lekfull design för att låta barnens perspektiv vara i fokus. 

– En utredning kan upplevas läskig och krånglig, men det behöver den inte vara, säger Kristina Björkman, konceptutvecklare hos IUS innovation för Min utredning.

I skapandet av appen Min utredning låg fokus på att göra en utredningsprocess tydligare, som annars kan vara svår att greppa, för de som ska gå igenom den.

– Både BUP och vi på IUS tyckte att det var viktigt att appen kändes lekfull och rolig. Därför byggde vi in en del spelkänsla i utformningen, särskilt i de delar av appen som direkt riktar sig till barn och ungdomar, säger Kristina.

Utgått från barnets perspektiv
Spelinfluenserna tar sig uttryck till exempel genom sättet som barnet skapar sin egen avatar; där barnet får välja vilket hår, ansikte och kläder som avataren ska ha. Att själv få utforma sin karaktär är inte bara menat som en lustfylld del i spelet utan tillåter användaren att relatera till sin karaktär och dess resa. Avataren vandrar längs med stigen och visar var i processen barnet befinner sig just nu. Genom att klicka på en etapp som syns längs stigen får barnet upp detaljerad information i form av bild, text och röst. Även helheten med spelets utseende och ljudbild är inspirerat av spel. Samtidigt var det viktigt att fokusera på att appen i första hand inte skulle bli ett spel utan förmedla sitt syfte och hålla sig inom sin budget.

– Trots att vi haft små medel att tillgå för denna utveckling har vi tillsammans lyckats åstadkomma ett resultat som vi tror ska ge ett bra stöd för barn och föräldrar som är med om en utredning på BUP, säger Marie Frey, verksamhetsutvecklare på BUP Västmanland. Och förklarar att IUS innovation har fått dem att tänka utifrån barnets perspektiv, både utifrån hur processen visualiseras och hur den beskrivs, t ex vilket språk som används. Ord och begrepp som en utredare använder kan vara svåra att förstå för ett barn.

Fick senast idag en rapport om att appen använts av en 7-årig kille som skulle göra en utredning, och fått mycket hjälp av appen. Han hade kommit peppad till besöket för tester! Nu ser vi fram emot att fortsätta använda appen som just testas skarpt av representanter från målgruppen som också får tycka till. Nästa steg i vidareutveckling av appen är att bygga ut med fler funktioner och rätta till saker utifrån den feedback som kommer fram genom testerna.

IUS innovation

Idag finns vi på orterna Göteborg, Skövde och Oslo med spetskompetens inom tekniska innovationer, beteendeförändring och att applicera spelmekanismer i sammanhang som normalt inte förknippas med spel.

Värmland är en spännande och innovativ region där IUS passar mycket väl in. Där görs stora satsningar inom området sjukvård och hälsa genom bland annat satsningen DigitalWell Arena. Vi ser ett ökat intresse för gamification och spelutveckling från både universitet och näringsliv i Värmland. De här områdena är vår hemmaplan och vi tror att vi med våra erfarenheter och kompetenser skulle kunna bidra med något positivt för regionen  

Läs mer om IUS innovation här 

 Har du en briljant idé? Då kan vi förvandla den till en häftig upplevelse. Vi brinner för innovationer som skapar engagemang och samtidigt förenklar och effektiviserar våra liv och arbeten. Är det något som behöver förenklas, bli roligare eller är det kanske någon eller några som behöver förändras? I vilket fall så lever vi på IUS efter övertygelsen att om du skapar engagemang så får du tillbaka engagemang. Tar du fram effektiva arbetsredskap eller -processer blir du effektivare. Vi finns i Göteborg, Skövde, Oslo och i Silicon Valley. Så nu är frågan. Vad behöver DU hjälp med?

Svensk vård är fantastisk. I ett internationellt perspektiv är håller den hög kvalitet, det vill säga, den hjälper en patient med de problem denne har. Den är också, jämförelsemässigt sett, kostnadseffektiv. Vårdens stora problem är tillgänglighet. I Sverige får vi vänta alldeles för länge på att få hjälp och alla som bor i Sverige har någon gång suckat när de suttit alltför länge i ett väntrum eller fått en kallelse till en tid vi inte kan. Därtill står nu vården inför en gigantisk utmaning, de skatteintäkter som just nu finansierar vården kommer inte räcka om bara några år.

Så vad gör vården? Jo, de gör massor. Flitiga vårdledare engagerar sig en mängd initiativ. De handlar om alltifrån att vara än mer kostnadseffektiv, till att finna nya lösningar som bättre tillhandahåller vård för människor som behöver det. Detta är jättebra satsningar och de behövs. Vi måste stötta vår viktiga vårdpersonal och ge dem alla de resurser som de kan få.

Men en sak ser vi inte lika mycket av. När jag studerar vården ser jag för få initiativ som handlar om hur man via digitala lösningar kan bemyndiga människor att ta hand om sin egen hälsa. Personer som lär sig använda nya tekniska lösningar, alltifrån appar till robotar och andra innovationer, kan hjälpa människor att ta hand om sin egen hälsa på ett sätt så att vårdbehoven totalt sett minskar. Sådana åtgärder, digitaliserad prevention, har potential att radikalt minska trycket på vår vårdapparat.

På samma sätt kan digitala lösningar av olika slag hjälpa till med rehabilitering. På så sätt kan antalet återbesök minska och människor med som tidigare haft vårdbehov snabbare komma tillbaka till full hälsa. Här kan digital teknik stödja tidigare patienter med påminnelser om rehabilitering och stöd för att leva ett hälsosamt liv. Även här med resultatet att kraftigt reducera trycket på vårdapparaten.

Ett problem i sammanhanget är att den digitala tekniken inte är tillräckligt utvecklad. Utifrån ett kundperspektiv har det tyvärr varit alldeles för lätt att köpa teknik men svårt att köpa lösningar.

Digitalisering skulle kunna förbättra vården på det sätt jag ovan pekar på. En rapport från konsultföretaget McKinsey visar att Sverige kan spara 180 miljarder på att digitalisera vården. Men den viktigaste poängen med digitalisering missas lätt – nämligen att den skall ske i syfte att anpassa vård till individers behov och stödja deras processer så att de när hälsa. Målet med digitalisering är inte mer teknik utan bättre hälsa. Blicken behöver riktas utåt mot patienterna och inte inåt mot organisationen eller tekniken i sig.

Vad behöver då ske för att vården ska kunna hantera sina tillgänglighetsproblem och IT-företagen ta fram lösningar som stödjer detta? Jo, det handlar om att vi behöver utgå från användaren. Detta är inget lätt. Mängder av forskning visar att alltför många organisationer hellre ser till sitt eget bästa och ovan nämnda McKinsey-rapport är bara ännu ett exempel på detta (de fokuserar på sparade pengar inte bättre hälsa). Även vården, som ju de senaste åren talat en hel del om patientcentrering, behöver bli bättre. Bara ordet patient, som ju handlar om någon som tålmodigt väntar, rimmar ju illa med en organisation som önskar öka sin tillgänglighet.

Inom ramen för Digital Well Arena är målsättningen att genomföra forskning som har till målsättning att underlätta för vårdtagare att använda digital teknik som underlättar prevention och rehabilitering. På detta sätt minskar vi trycket på vården. Vi skapar också möjligheter för IT-företagen att utveckla lösningar som utgår från användares behov för att de ska kunna nå det värdeskapande målet hälsa. Digitala lösningar som stöttar människors möjligheter att stanna eller återvända till hälsa – det är ett viktigt mål för forskningen inom Digital Well Arena.

/Per Kristensson, professor och föreståndare för Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet