Jonas Matthing och Marie Granader leder Vinnväxtinitiativet DigitalWell Arena, med fokus på att stötta digital hälsoinnovation.
Sveriges regioner står inför historiskt stora ekonomiska underskott, och stora varsel annonseras inom hälso- och sjukvården, men inte ens i bättre ekonomiska tider räcker de personella resurserna för att klara våra samhällsutmaningar kopplat till hälsa på sikt.
Därför är vi hoppfulla över de resultat och effekter som DigitalWell Arenas arbete bidrar till inom: kvalitetssäkring, innovation genom upphandling, inkubation för startups, samt behovsdriven forskningsinfrastruktur.
Under året kom ett mycket efterlängtat besked om att vi beviljats finansiering för att, först ut i Sverige, testa kvalitetsramverk för hälsoapplikationer – ett område som är avgörande för att effektivisera kravställning och införande av digital teknik för hälsa.
Metodiken Demand Acceleration, där upphandling integreras i innovationsprocesser, lyftes av EU-kommissonen som en Best Practise för knowledge valorisation. Metodiken har även fått stor uppmärksamhet av FN-organet UNECE, och presenterats på flera konferenser. Den första upphandlingen med metodiken genomfördes 2022 i Karlstad kommun och tjänsten som utvecklades har på bara ett år skalats till elva nya, betalande kunder. Kommunen har själva varit drivande i utvecklingen av metodiken och uttrycker att DigitalWell Arena som miljö och plattform bidragit till att öka deras förmåga, från att vara en innovationsstödjare till en innovationsdrivare.
DigitalWell Arena introducerade under 2020/2021 en struktur för inkubation och acceleration för startups. Satsningen har över tid utvecklats till fristående verksamheter som under 2023 har knoppats av till en långsiktig ägare, Stiftelsen Inova. Ägarbytet bidrar till hållbara verksamheter med fokus på hälsa och interaktion med offentlig sektor – både regionalt, nationellt och internationellt.
Etableringen av en infrastruktur för digital hälsoinnovation bestående av sex forskargrupper vid Karlstad universitet har stärkt den tvärvetenskapliga forskningen och också bidragit till en ökad grad av både rådgivning och samverkan med offentlig sektor och bolag. Formeringen stärker den tillämpade forskningen och bidrar till både att utveckla evidensen som behövs för den nya digitala tekniken, men också för snabbare spridning av forskningsresultat.
DigitalWell Arenas tjänsteportfölj förstärks också ytterligare genom partnerskapet i konsortiet (HDS) Health Data Sweden – en digital Innovationshub. Syftet är att påskynda den digitala mognaden i samhället och förbättra användningen av hälsodata, för att bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård och bättre hälsa. De kostnadsfria tjänsterna som levereras via HDS riktar sig till små och medelstora företag samt till offentlig sektor i Sverige och Europa. Bara under 2023 har DigitalWell Arena levererat tjänster till ett värde av 3 miljoner inom områdena Demand Acceleration, kvalitetssäkring, samt inkubationsstöd.
Systemomställningen till ett nytt läge kopplat till våra utmaningar inom hälsa är ett långsiktigt arbete som vi behöver driva tillsammans. Årligen samverkar cirka 400 aktörer inom DigitalWell Arenas ekosystem. Det behöver vi fortsätta med även kommande fem år och hålla siktet inställt på att ta vara på hälsodata och den digitala teknik som bidrar till ett mer hållbart samhälle.
Tillsammans åstadkommer vi resultat för både Sverige och världen!
Fyra inspirerande siffror från DigitalWell Arena under 2023:
Skrolla gärna vidare för att läsa mer ingående om vad som hänt inom våra fyra prioriterade verksamhetsområden!
DigitalWell Arena har länge lyft behovet av gemensamma standarder för kvalitetssäkring av digitala hälsoapplikationer. Under 2023 initierades ett projekt för att ta dessa ambitioner vidare. Syftet är att i förlängningen införa enhetliga kvalitetskrav så att hälsotjänsterna kan användas säkert av både privatpersoner och den offentliga sektorn.
För närvarande finns det cirka 270 000 hälsotjänster tillgängliga för nedladdning inom EU, men bristen på enhetliga kvalitetskrav gör det svårt för användarna att avgöra vilka som är säkra och effektiva.
Det innebär utmaningar för den offentliga sektorn, både vid upphandling och rekommendation av dessa tjänster. Samtidigt skapar det även begränsningar för företagen, som inte kan överblicka vilka möjligheter deras tjänster har att nå en större marknad.
– Företagen saknar ofta specifikationer eller minimikrav att utveckla mot. Det innebär att de drar sig för att investera i en ny lösning. Dessutom är tröskeln för att komma i användning lika hög för en livsstilsapplikation för avslappning, eller stegräkning, som en medicinteknisk applikation som syftar till att övervaka, eller behandla en sjukdom, säger Marie Granander, Project Manager för DigitalWell Arena.
Under projektet kommer NordDEC, ett nordiskt kvalitetsramverk, att testas på tre svenska hälsotjänster. Företagen som deltar i denna satsning är Imagine Care, Probits, Everon. Målet är att främja kunskapsutbyte och öka förståelsen för hur nya digitala hälsotjänster kan göras mer tillgängliga genom att tillämpa överenskomna standarder.
Projektet för att skapa en enhetlig bedömning av hälsotjänster pågår till augusti 2024 och är ett samarbete mellan Hälso- och sjukvården i Region Värmland, Equalis, RISE, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Swedish Medtech, RISE, E-hälsoinstitutet och DigitalWell Arena.
En viktig del för att bidra till utvecklingen av hälsoapplikationer är också att öka den digitala mognaden inom offentlig sektor, bland annat genom utbildning. Under 2023 avslutades den andra upplagan av YH-utbildningen ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn”. Sammanlagt har de två utbildningsomgångarna lockat nästan 50 deltagare från 20 kommuner och två regioner. Deltagarna har kommit från en stor variation av verksamheter, från akutsjukvård till socialtjänst. Målsättningen är att kunna erbjuda nya utbildningsplatser under 2024.
Den andra kullens ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn”. YH-utbildningen har arrangerats av Yrkeshögskolan i Arvika i samarbete med DigitalWell Arena, Arvika Näringslivscentrum, Arvika kommun, Karlstads kommun, Hammarö kommun och Region Värmland.
Med avstamp i Karlstad har DigitalWell Arena skapat en ny metod för att upphandla innovation i offentlig sektor. Under 2023 har Demand Acceleration-metodiken rullats ut på en internationell spelplan – samtidigt som en rad nya upphandlingsprocesser initierats.
2022 såg den allra första tjänst som skapats enligt metodiken för Demand Acceleration dagens ljus. I Karlstad hade vård- och omsorgsenheten länge letat efter ett bättre sätt att utbilda vårdpersonal i att möta kunder med kognitiv svikt, en samlingsdiagnos som bland annat omfattar demens.
Lösningen blev en helt ny VR-tjänst, där personalen i ett antal scenarion kan uppleva vardagens utmaningar ur kundernas perspektiv. Då ingen lösning fanns att tillgå på marknaden skapades en ny tjänst, där sju innovativa bolag upphandlades för samverka med kommunens egen verksamhet.
Demand Acceleration-metodiken innebär att upphandling integreras i innovationsprocesser. Flera olika företag upphandlas för att delta, där både företagens förmåga att skapa en lösning som möter verksamhetens behov och förmåga att sprida lösningen på marknaden bedöms. Företagen som bedöms ha potential fortsätter stegvis i processen. I Karlstads upphandling var det Viroteas lösning som gick hela vägen, sedan tjänsten implementerades har den sålts vidare till ytterligare 11 kommuner och vårdgivare.
Just skalbarheten är en bärande princip för Demand Acceleration, där bra lösningar enkelt ska kunna nå en större offentlig marknad. Under 2023 kan man dessutom säga att idén om skalbarhet även applicerats på metodiken som sådan.
Tre kommuner har under året initierat nya upphandlingar med stöd av Demand Acceleration, Hammarö, Helsingborg och Karlstad, som gör sin andra upphandling. I både Hammarös och Helsingborgs fall adresseras dessutom utmaningar utanför den direkta hälsosfären – hållbarhet och kommunal service. Helsingborg kan säga vara den aktör som hittills prövat metodiken i det mest utmanande sammanhanget, där ambitionen är att hitta nya metoder för att halvera koldioxidutsläppen från stadens offentliga konsumtion.
Tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset har DigitalWell Arena även utvecklat ett nyskapande format för innovationssprintar, särskilt anpassade för vårdens behov. Formatet bygger på principerna för Demand Acceleration. Först i tur för att testa det nya formatet står SABH, Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet.
Ett riktat projekt har dessutom genomförts där ett tiotal nya aktörer utbildats i att processleda upphandlingar, vilket minskar risken för flaskhalsar. Bland de innovationsmiljöer som deltog kan exempelvis nämnas Peak Innovation, Leap for Life, Linköping Science Park, Norrköping Science Park, Sahlgrenska Science Park och Borås Science Park.
Som ett led i att sprida kunskap om Demand Acceleration-metodiken har de första versionerna av en handbok skapats och publicerats inom DigitalWell Arena. Materialet lyder under en så kallad ”creative commons-licens”, vilket innebär att det är tillgängligt att använda och bygga vidare på.
Intresset för att med stöd av offentlig upphandling driva efterfrågan på innovativa lösningar som bidrar till att lösa samhällsutmaningar har inte stannat inom Sveriges gränser. DigitalWell Arena har vid ett antal tillfällen givits möjlighet att berätta om metodikens potential i olika internationella sammanhang, bland annat av UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa). EU har under året dessutom lyft Demand Acceleration som ett exempel på ”Best Practice” på sin Knowledge Valorisation Platform.
Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare i Karlstad kommun, berättar om sina erfarenheter kring Demand Acceleration för representanter från olika innovationsmiljöer och offentlig sektor.
Innovativa bolag är en katalysator för att kunna utveckla nya, digitala hälsoinnovationer som kan lösa samhällets utmaningar. En nyckelfråga för DigitalWell Arena är att bidra till att underlätta och utöka samarbetet mellan startups och offentlig sektor.
Under året har DigitalWell Arena på olika sätt stöttat drygt 40 bolag i att utveckla sina idéer och skala upp sin verksamhet. De senaste åren har en stor del av detta arbete kanaliserats till DigitalWell Ventures acceleratorprogram, som växt fram inom DigitalWell Arena. Acceleratorns fokus ligger på bolag som är redo att skala upp sina tjänster och produkter.
Initialt täckte DigitalWell Ventures samtidigt behov för bolag i tidigare faser, och 2022 lyftes denna verksamhet ut i ett separat inkubatorsprogram, DigitalWell Incubator. Verksamheten har blivit utsett av Vinnova som en av Sveriges excellenta inkubatorer, med stöd från Nationella inkubatorsprogrammet. En uttalad målsättning har varit att öka bolagens kunskaper för att göra affärer med offentlig sektor – vilket är en förutsättning för att digitala hälsoapplikationer ska nå en större marknad och bidra till bättre hälsa.
Under 2023 har inkubationsprogrammet återförenats med accelerationsprogrammet i DigitalWell Ventures regi. Båda verksamheterna ägs numer av Inova, en stiftelse som drivs av Region Värmland, Karlstads universitet och Karlstads kommun. Inovas uppdrag ligger i att stötta utvecklingsprojekt, forskningsanknytande verksamhet samt projekt som främjar länets utveckling. Inova förvaltar sedan tidigare dessutom Sting Bioeconomy, vilket innebär att stiftelsen nu förfogar över två spetsacceleratorer inom två av Region Värmlands prioriterade områden för smart specialisering: digital hälsoinnovation och bioekonomi.
Ur DigitalWell Arenas perspektiv innebär sammanslagningen att behovskedjan för startups inom digital hälsoinnovation hålls samman. Från tidig innovationssupport till innovatörer och bolag i tidiga faser (pre-inkubation), till marknadsvalidering mot offentlig sektor (inkubation) och insatser för att skala tjänsterna på marknaden och kapitalanskaffning (acceleration).
– Vi är stolta över den startupmiljö vi har varit med att bygga upp, samtidigt är vårt oberoende gentemot bolag viktigt för en innovationsplattform som DigitalWell Arena. Därför passar det bra med Inova som en långsiktig ägare av dessa verksamheter, säger Jonas Matthing, Operations Manager för DigitalWell Arena.
De åtta bolagen i DigitalWell Ventures sjätte cohort firade ”examen” genom att pitcha inför investerare i Oslo på Demo Day i december.
De nya tjänster som utvecklas bidrar till större möjligheter för offentlig sektor att hitta nya lösningar för viktiga behov. Ett exempel är det värmländska bolaget Habbie, vars digitala tjänster för rehab och habilitering redan nyttjas av en handfull kommuner – från Eda i västra Värmland till Reykjavik på Island. Sammanlagt har bolag från åtta olika länder deltagit i DigitalWell Ventures acceleratorprogram, vilket också tydliggör de gränsöverskridande utmaningar som finns inom hälsa.
DigitalWell Arenas samlade ekosystem genererar också bättre förutsättningar för innovativa bolag att förverkliga sin potential, men också förstå behoven inom offentlig sektor. Under 2023 har det 30-tal bolag som hittills genomgått DigitalWell Ventures acceleratorprogram attraherat kapital till ett värde av 41 miljoner kronor. Under året har dessutom åtta helt nya tjänster skapats, samt ett antal prototyper som används av testanvändare.
En knäckfråga, som redan nämnts, är bolagens förmåga att förstå förutsättningarna för att göra affärer med offentlig sektor. DigitalWell Arena har därför i samarbete med DigitalWell Incubator under 2023 genomfört en förstudie som närmare undersöker vilket stöd det svenska inkubationssystemet i dagsläget erbjuder startups ur detta perspektiv. Det korta svaret är att många inkubatorer och acceleratorer saknar denna kompetens – vilket ytterst kan leda till att bolag avråds från att nischa sig mot offentliga kunder. Långa och otydliga beslutsvägar, kulturskillnader och svårigheter kring finansiering är några av de skäl som lyfts av inkubationssystemet som grund för problematiken.
DigitalWell Arena bidrar samtidigt redan på en rad sätt för att minska gapet mellan innovativa bolag och offentlig sektor. Exempelvis genom återkommande digitala mötesforum, såsom Innovationsbevakning för offentlig sektor, Innovationsforum och HealthTech 101, för att skapa kontaktytor mellan parterna.
Ytterligare åtgärder är satsningen på Demand Acceleration (se ovan) som möjliggör för offentlig sektor att upphandla innovation och i samarbete med flera bolag skapa helt nya tjänster. Även satsningen på en gemensam process för kvalitetssäkring gynnar både bolag och offentlig sektor – där tydliga ramar kan skapa en större marknad, i stället för att varje enskild kund gör en egen kravställning.
Behovsdriven forskning utgör ett av fyra prioriterade verksamhetsområden inom DigitalWell Arena. Basen för denna forskning finns vid Karlstads universitet – där sex forskargrupper samarbetar kring digital hälsoinnovation.
Satsningen vid Karlstads universitet går under namnet ”Arenaprojektet”, vars syfte är att öppna för både tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskargrupperna samt med externa aktörer. Arbetsformen för ”Arenaprojektet” diskuteras nu som en modell för hur Värmland kan organisera forskningen inom regionens övriga sex prioriterade områden för smart specialisering.
Under året har arbetet vid Karlstads universitet resulterat i ett 20-tal vetenskapliga publikationer och studier. Ett exempel är en studie som bedrivs av forskarna vid Omvårdnad kring hur en hälsoapplikation kan stötta kvinnor i slutskedet av graviditeten. En annan, som bedrivs vid avdelningen för Datavetenskap, undersöker hur 6G-teknik kan bidra till att förbättra kommunikationen vid akutvård.
Ett stort nationellt arbete, utanför DigitalWell Arenas direkta närhet, involverar också forskare vid Fou Välfärd Värmland. Pilotprojektet har skapat ett stort intresset hos kommuner för att rapportera in data som kan öka både tillförlitligheten och jämställdheten inom den sociala barn- och ungdomsvården. Datan kommer att analyseras av forskare, där resultatet sedan återförs till socialtjänsten för att ge direkt nytta i verksamheten, vilket är ett delvis nytt sätt för akademi och praktik att samarbeta inom socialtjänsten.
Forskargrupperna som ingår i ”Arenaprojektet” är:
Ett första test i verklig miljö av Geras Solutions digitala verktyg för demensutredning genomfördes i Torsby kommun i ett samarbete mellan Region Värmland och DigitalWell Arena under 2021. Nu tas arbetet vidare i en studie där sex värmländska vårdcentraler ingår.
Förutom vid Karlstads universitet finns flera andra viktiga förankringspunkter gentemot forskningen. DigitalWell Arena är exempelvis en av parterna i PREDEM, en nationell samverkan för tidig detektion och prevention av demens under ledning av Karolinska Institutet. Inom ramen för denna satsning har en klinisk forskningsstudie inletts vid sex vårdcentraler i Region Värmland. Syftet är att undersöka om ett digitalt verktyg för demensutredning kan fungera lika bra, eller bättre, som de kognitiva test som utförs med papper och penna.
Ytterligare en viktig forskningsmiljö återfinns i anslutning till Health Data Sweden (HDS) – en av EU:s digitala innovationshubbar. HDS koordineras av KTH och syfte är att öka både användningen och tillgängligheten av hälsodata. Under 2023 har även Karlstads universitet anslutit som en av innovationshubbens samarbetsparter.
Operations Manager jonas.matthing@compare.se
Project Manager marie.granander@compare.se
Hur ser behoven ut för digital hälsoinnovation? Vilka hinder finns och hur kan forskning och praktik tillsammans främja utvecklingen för att skapa bättre hälsa hos individer? Det var utgångspunkten för en workshop där offentlig sektor och näringsliv tillsammans inventerade behov kopplat till digital hälsoinnovation i Värmland.
Det var andra året i rad som Karlstads universitet och DigitalWell Arena arrangerade en workshop på temat kring behov och utmaningar kopplat till digital hälsoinnovation i Värmland.
– Detta är en årlig aktivitet inom ramen för forskningsprojektet DHINO, Digital hälsoinnovation. Syftet är att identifiera vilka hinder, barriärer och problem som finns för utveckling och implementering av digitala hälsoinnovationer samt att identifiera möjliga samarbeten och arbetssätt. Nu ska vi sammanställa resultatet och sedan är målet att skapa aktiviteter som kretsar kring de utmaningar vi har identifierat, säger projektledaren Erik Wästlund, docent i psykologi på Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet.
Erik Wästlund, projektledare för Karlstads universitets forskning inom DigitalWell Arena, och Ida Lundblad, avdelningschef för Hållbar Utveckling vid Region Värmland.
Deltagarna fick diskutera och presentera utmaningar och möjligheter samt dela framtidsvisioner kopplat till tre områden som representerar det som forskningen kretsar kring inom DHINO:
Forskare kopplat till DHINO och DigitalWell Arena fick också presentera sina verksamheter och pitcha sin forskning och frågor där de söker aktörer att samverka med. En av dem var Anna Nordin, lektor på avdelningen för Omvårdnad.
– Vi forskar om hur man kan använda sig av digital teknik för att förbättra vården för patienter, anhöriga och personal. Våra styrkor är att vi har god kunskap om hur problem kan se ut och vi har gedigen kompetens kring forskningsmetoder. Vi vill samverka med företag som har teknisk kompetens, klinisk personal och beslutsfattare i vården, sa Anna Nordin.
Anna Nordin, lektor på avdelningen för Omvårdnad vid Karlstads universitet, var en av forskarna som deltog i workshoppen.
Bland de medverkande fanns Ida Lundblad, avdelningschef för Hållbar Utveckling vid Region Värmland. Hon var där för att bidra med kunskap och reflektion som workshopdeltagare.
– Vår avdelning är en del av regionledningskontoret och ett stöd till hela organisationen i frågor om mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet, innovation och utveckling. Digitalisering och digital hälsoinnovation är ständigt närvarande i utvecklingen av vår organisation. Som stödfunktion samarbetar vi därför med flera olika aktörer, däribland inom DigitalWell Arena, för att få bränsle till det arbetet. En utmaning för oss är att nå ut med information om möjligheten till vårt stöd i organisationen och att kunna vara en välfungerande länk mellan andra aktörer och mer verksamhetsnära chefer och deras verksamheter, sa Ida Lundblad.
Hon tog med sig både energi och nya idéer från gruppdiskussionerna i workshopen:
– Jag fick med mig tankar om fler personer från organisationen som jag ser skulle både ha god nytta av den inspiration som forskningspitcharna gav, och som själva skulle kunna bidra med ännu mer insikter kring hinder och möjligheter för att skapa innovation och utveckling inom offentlig sektor.
Workshopen ägde rum den 21 november på Karlstad Innovation Park. Medverkade organisationer var Region Värmland, Karlstad kommun, Karlstad El- och Stadsnät, Friskvården i Värmland, Compare/DigitalWell Arena och Karlstads universitet.
Från universitetet medverkade forskare från Centrum för tjänsteforskning (CTF), Datavetenskap, Omvårdnad, Centrum för genusforskning (CGF), Fou Välfärd Värmland samt rådgivare från Grants and Innovation Office (GIO).
Text och foto: Linda Fridberg, Centrum för tjänsteforskning (CTF
Under tre dagar deltog DigitalWell Arena på Vitalis – Nordens ledande event om eHälsa och framtidens vård och omsorg. Den här gången med en fråga vara på mångas läppar: Hur kan vi kvalitetssäkra hälsoappar?
Frågor kopplade till just hälsoappar hade i årets upplaga av Vitalis ett eget tematiskt spår på, där bland andra Läkemedelsverket och e-hälsomyndigheten deltog.
Marie Granander och Mari Banck föreläste om hur DigitalWell Arena bygger stöd för validering, test och utbildning som ger trygghet och kunskap för digital hälsoinnovation.
– Vi driver på i den här frågan och jobbar för en lösning, och vi märker att det finns ett stort intresse, säger Marie Granander, projektledare för DigitalWell Arena.
Mari Banck och Marie Granander var två av föreläsarna på Vitalis spår om hälsoappar.
DigitalWell Arena står tillsammans med flera andra aktörer i startgroparna för att ta ett nationellt initiativ kring kvalitetssäkring av hälsoappar.
– Det har varit lite droppen som urholkar stenen, bara för något år sedan tror jag aldrig man hade satt ihop ett dedikerat spår kring hälsoappar på Vitalis. Men frågan om hur alla de här apparna ska kunna utvärderas återkommer hela tiden, säger Jonas Matthing.
Forskning har visat att bara en liten del av alla hälsoapparna uppfyller de krav som förväntas av hälsosystemet. Det kan utgöra en risk för användarna, avsaknaden av standarder innebär också att värdet av data som samlas in blir ytterst begränsad i hälso- och sjukvårdssystemet.
Med sig till Vitalis hade DigitalWell Arena också samarbetspartners från offentlig sektor, bland annat Arvika Näringslivscentrum och Karlstads kommun. Dessutom ett antal startups från DigitalWell Incubator: Call Knut, MedNote, Zappy, Probits, DigitalTolk och TNT.
Jonas Matthing och Marie Granader i vimlet vid DigitalWell Arenas monter på Vitalis, där också flera startups från DigitalWell Incubator fanns på plats.
Vad är egentligen efterfrågeacceleration? I den här filmen får du en bra sammanfattning hur metodiken kan ge offentlig upphandling möjlighet att driva innovation.
Medverkar gör bland andra Lina Svensberg, Innovation Manager på Compare och verksamhetsledare för DigitalWell GovTech Incubator, som lett arbetet. Vi möter även flera andra nyckelpersoner från Karlstads kommun – som i samarbete med Virotea skapat den allra första tjänst som utvecklats i efterfrågeacceleratorn.
På en högstadieskola i Arvika samlas nu data om lärandemiljön via IoT-teknik. Förhoppningen är att den ska ge upphov till både nya arbetsmetoder och tjänster som skapar en mer hälsosam skolmiljö.
Syftet med projektet ”IoT i skolan för var och en” är att tillämpningen av IoT-teknik ska kunna bidra till metoder för att stärka elevers hälsa, och därmed öka lärandet. Arvika kommun är huvudman för den tvååriga satsningen och i projektet deltar även DigitalWell Arena, Karlstads universitet, Swegon, Serneke och Scaaler IoT-Labs.
Efter en projektstart där pandemin gjorde byggnaden otillgänglig för test sitter nu ett antal sensorer på plats i Minnebergskolan. Just nu bidrar fyra företag (Sensative, Akkr8, Seven Twenty degrees och Swegon) till att samla in data om den fysiska skolmiljön. Det rör sig exempelvis om luftkvalitet, temperatur och vilka lokaler som är tomma eller upptagna.
– Vi samlar på oss en massa data för att kunna styra vårt inomhusklimat på ett bra sätt. Men vi samlar också på oss data som vi tror som andra kan ha nytta av, men som vi inte riktigt vet hur vi ska använda, säger Carl-Ola Danielsson, utvecklingschef på Swegon i Arvika.
Datan har i en del fall en direkt koppling till hälsa, men genom att kombinera olika typer av data skulle man också kunna få helt nya insikter. Exempelvis hur luftkvalitet eller buller påverkar elevernas studieresultat. I ett första steg är projektets mål att skapa en gemensam plattform för olika aktörer som ger erfarenheter att bygga vidare på. På sikt är förhoppningen att den data som samlas in ska ge skolan nya insikter för det hälsofrämjande arbetet, samtidigt som den också kan utgöra en grund för entreprenörer att utveckla nya tjänster.
Carl-Ola Danielsson, Swegon, i samtal med Erik Wästlund, CTF, som koordinerar forskningen i projektet. I bakgrunden en av de sensorer som nu samlar data om i skolan.
En bild från den SuperWISE som är installerad på Minnebergsskolan. Swegon mäter temperaturer och närvaro i alla salar och vissa utvalda salar är även kompletterade med luftkvalitetsgivare, vilket ger info om CO2 och volatila organiska föreningar. All data samlas i molnet och kan hämtas ut genom ett API som en grund för den som vill bygga applikationer.
Parallellt med att företag bjudits in till testmiljön genomför forskare på CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, enkätundersökningar med både skolpersonal och elever. Svaren ska bidra till att ge en djupare förståelse kring vad som kännetecknar en bra och hälsosam skolmiljö, som är anpassad för lärande.
En utmaning som skolledningen redan identifierat handlar exempelvis om trängsel. Här skulle data kunna vara en del i att utveckla nya metoder och arbetssätt för att förbättra arbets- och studiemiljön.
– Det handlar om hur elever rör sig i byggnaderna, när de kommer till matsalen och var och när det uppstår trängsel? Just trängsel kan också vara en källa till potentiella konflikter och stress, säger Christian Persman, projektledare för IoT-projektet och utvecklingsledare för Arvikas skolor.
Andreas Svensson, en av arkitekterna bakom Minnebergskolan, samspråkar med projektledarna Christian Persman och Marika Martin.
Projektet ”IoT i skolan för var och en” finansieras av Vinnova och pågår under hela 2022. Företag som är intresserade av att testa IoT-teknik i skolan är fortsatt välkomna att höra av sig. Här hittar du mer information.
HealthGoing är en startup som förmedlar kvalitetssäkrad information och rådgivning om kost, hälsa och träning. Via DigitalWell Innovationssupport har bolaget nu kvalitetssäkrat sin digitala plattform – och inlett en helt ny satsning på friskvård i arbetslivet.
Idén till HealthGoing föddes när grundaren Felicia Provender studerade idrottsvetenskap på Karlstads universitet. Myter, felaktigheter och konsumenters utmaningar att bedöma tillförlitligheten i olika råd om hälsa triggade hennes intresse för att sänka tröskeln till pålitlig hälsoinformation. Resultatet blev HealthGoing, vars koncept bygger på att leverera kvalitetssäkrad information om kost, träning och hälsa.
Företagets digitala plattform erbjuder kunskap, inspiration och konkret vägledning. Den senare kategorin består av matchningstjänsten och bokningssystemet ”Professionals”, där konsumenter kan köpa tjänster direkt eller ”matchas” med rådgivare som har kvalitetssäkrats av HealthGoing.
– Vi vill lyfta fram seriösa rådgivare som kan ge vägledning inom djungeln av hälsoinformation. HealthGoing är den aktör som gör en seriös granskning av dessa, så att konsumenterna ska slippa, säger Felicia Provender.
Hon berättar att ett ämne som just nu trendar är antiinflammatorisk kost, där vetenskapen hittills inte ger något övertygande stöd. Dock finns det företag som livnär sig i nischer som dessa, och säljer produkter och böcker kring påståenden som saknar evidens.
Genom sitt samarbete kan Jeanette Köster (Preactly) och Felicia Provender (HealthGoing) erbjuda ett gemensamt friskvårdspaket för företagskunder. Båda de värmländska startupbolagen har dessutom fått stöd av DigitalWell Innovationssupport.
HealthGoing har tidigare riktat sig mot privatpersoner och rådgivare men öppnar nu i samarbete med en annan värmländsk startup, Preactly, upp för företagskunder som vill få hälsostöd. Preactlys digitala HR- och hälsoverktyg bygger på forskningsbaserade frågemoduler som ger medarbetare insikter och kunskap. Tjänsten ser hälsofrågan i ett helhetsperspektiv och utgår från att orsaken till ohälsa i arbetslivet ofta är komplex och inte enbart beror på faktorer direkt kopplade till jobbet.
Tillsammans erbjuder Preactly och HealthGoing ett modernt friskvårdspaket. Med hjälp av Preactlys digitala verktyg får medarbetarna inledningsvis genomföra pedagogiskt utformade livsstilstester, som ger varje anställd insikt över sin situation. På gruppnivå ges sedan en kunskapshöjande utbildning inom fysisk hälsa och livsstilsval. Avslutningsvis erbjuds varje anställd personligt stöd i form av individuell konsultation med en hälsorådgivare ansluten till HealthGoing. Allt sker online, vilket möjliggör för organisationer att prioritera friskvårdsarbetet även för personal som arbetar på distans.
Enligt Jeanette Köster, VD för Preactly, skapar erbjudandet möjligheter att nå målgrupper som friskvårdsbidraget annars riskerar att missa:
– Risken finns att det mest blir en löneförmån för de som ändå tränar, att det läggs pengar på gymkort som inte används och att de som mest skulle behöva en livsstilsförändring inte når dit.
Både HealthGoing och Preactly har fått stöd via DigitalWell Innovationssupport. Exempelvis har HealthGoing nyligen fått sin digitala plattform genomlyst av Nordic Medtest, för att säkerställa både säkerhets- och funktionsaspekter. Det har bland annat resulterat att innehåll ska flyttas till svenska servrar och ett fördjupat arbete för att garantera att alla aspekter av GDPR tillgodoses.
– Nordic Medtest gick igenom och testade allting väldigt grundligt, även sådant som jag kanske inte tänkt att en användare skulle göra på plattformen. För oss som en seriös aktör är det viktigt att tjänsten känns hållbar hela vägen. Det ger en kvalitetsstämpel som många startups i vår fas annars inte får möjlighet till, säger Felicia Provender.
DigitalWell Arena är en del av en svensk satsning på att skapa en Europeisk Digital Innovationshubb (EDIH). Syftet är att påskynda användningen av digital teknik som kan förbättra människors hälsa. Initiativet Health Data Sweden rymmer både spetsforskning om hälsodata och ett nationellt nätverk för tjänster och kunskapsöverföring till näringsliv och offentlig sektor.
Health Data Sweden är en nationell sammanslutning där DigitalWell Arena agerar tillsammans med 17 samarbetsparter, som utgörs av både universitet, regioner, innovationsmiljöer och forskningsinstitut. Målsättning är att stötta företag och offentlig sektor i att ge individen större kontroll över sin egen hälsa, och ökade möjligheter att påverka den i positiv riktning. Tillgång till hälsodata och möjlighet att förstå och kombinera denna data är alltmer det som driver innovation inom hälsosektorn. Health Data Sweden vill därför accelerera användningen av hälsodata för att bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård.
Health Data Sweden ser ett stort behov av att leverera tjänster som bidrar till att små- och medelstora företag i samverkan med offentlig sektor kan utveckla nya digitala hälso- och välfärdstjänster. Förutom att förbättra hälsan för individen kan dessa tjänster också bidra till att lösa stora demografiska samhällsutmaningar, för att göra vården mer tillgänglig och jämlik.
– DigitalWell Arena är en viktig del av Health Data Sweden, och vi bidrar framför allt med kunskap om test, tjänsteutveckling och integritet kring användning av hälsodata. Tillsammans kan alla 18 aktörer göra stor skillnad för företag, organisationer och människor i hela Europa, säger Magnus Bårdén, Managing Director i DigitalWell Arena.
Magnus Bårdén ser stora möjligheter för Health Data Sweden att bidra till att öka både företagens och offentlig sektors innovationskraft inom hälsa.
Sverige ligger långt framme inom både hälsoinnovation och användning av hälsodata, men innovationsprocessen försvåras av ett fragmenterat ägande av data. Det tydliggör behovet av ett ekosystem som omfattar alla större intressenter, där spetskunskap, dataåtkomst, testbäddar och tidig finansiering blir tillgängliga som tjänster för både offentlig sektor och små och medelstora företag i Sverige och EU.
Spetsforskning om hälsodata med koppling till av EU utpekade nyckelteknologier (som AI, HPC och cybersäkerhet) är ett av Health Data Swedens styrkeområden. Det andra är ett ekosystem som via parternas nätverk, kompetens och tjänsteutbud kan föra kunskap vidare till offentlig sektor, näringsliv och medborgare.
Sammantaget levererar Health Data Swedens parter redan nu tjänster som årligen når fler än 800 företag. Ambitionen är att nästan fördubbla kapaciteten för tjänsteleveranser till företagen under den treåriga programperioden för EDIH. De 18 parternas geografiska indelning ger också en bred nationell täckning, kompletterat av ett stort internationellt samarbetsnätverk.
De Digitala Innovationshubbarna (EDIH) är en del av EU-programmet ”Digital”. Health Data Sweden är en sammanslagning av de två svenska kandidaterna inom digital hälsa, Health Data Sweden (HDS) och Health Innovation of Sweden (HIOS), som nu gemensamt har ansökt om att bli en Digital Innovationshubb. KTH har en koordinerande roll för ansökan.
Blekinge Digital Health (BDH), Bron Innovation (BI), DigitalWell Arena (DWA), eHealth Arena (eHA), EIT Digital, EIT Health, Future Position X (FPX), Karolinska Institutet (KI), KTH (koordinator), Leap for Life (LfL) Linnéuniversitetet (LNU), Livsmedicin (LM), Region Stockholm (RS), RISE, Stockholm Science City (SSCi), Stockholms universitet SU), STUNS Life Science, Uppsala universitet (UU).
En del av EU-programmet ”Digital”. Programmets mål är att företag, medborgare och offentliga organisationer i större utsträckning ska använda sig av digital teknik. De satsningar som prioriteras ska anknyta till fyra nyckelområden: högpresterande datorer (HPC), Artificiell Intelligens, Cybersäkerhet och Avancerade digitala färdigheter. Genom att tillhandahålla teknisk expertis, nya arbetssätt och testmiljöer hjälper EDIH företag och offentlig sektor att förbättra produktionsprocesser, produkter och service med hjälp av digitala teknologier.
Utlysningen för att ansöka om att bli en EDIH delta stängde 22 februari, besked om vilka EDIH-ansökningar som beviljas finansiering väntas i maj. I Sverige finns sammanlagt 14 kandidater, men bara en handfull förväntas få EDIH-status. Health Data Sweden är Sveriges enda kandidat inom digital hälsa.
Läs mer på Tillväxtverkets webbplats
Compare erbjuder genom ”Level Up” ett digitalt kompetenslyft för 300 chefer inom vård, hälsa och omsorg. Syftet är att ge dem verktyg att driva digital transformation i sina verksamheter, som både höjer produktiviteten och leder till förbättrade tjänster.
Den digitala omställning Covid-19 har skapat inom vård- och omsorgssektorn har ökat trycket på förändrade arbetssätt och digitalisering. Enligt en rapport från PTS, Post- och telestyrelsen, har utvecklingen även satt fokus på de skilda förutsättningar som finns både mellan olika verksamheter och regioner, där de som redan innan pandemin låg längre fram i sin digitala omställning har klarat sig bättre.
Detta har också väckt frågor kring vilken digital kompetens som krävs för anställda i ledande roller inom vård- och omsorgssektorn. En höjd kompetens ska stärka chefernas ställning på arbetsmarknaden och tilltron till den egna förmågan inom digitalisering och innovation, vilket gör att de kan se nya möjligheter och bättre svara upp mot kraven på att driva en transformation.
– En viktig poäng med digitala verktyg och nya arbetsmetoder är att kunna frigöra resurser och erbjuda brukarna en bättre och mer individanpassad vård. En utbildning som ger konkret stöd för chefer i att driva den här utvecklingen behövs verkligen, säger Cecilia Kindahl, biträdande avdelningschef på äldreförvaltningen i Karlskrona kommun, och en del av utbildningens styrgrupp.
En nyckelfaktor är också att personalen kan hantera och utveckla digitala verktyg och arbetsmetoder i en snabbt föränderlig miljö, där operativa chefer har en viktig roll i att skapa förutsättningar. Enligt PTS krävs en viss baskompetens inom vård- och omsorgssektorn för att kunna nyttja digitaliseringens potential, enbart tillgång till digitala lösningar är inte tillräckligt. Förmågan till transformation är avgörande för att skapa en bättre produktivitet och förbättrade tjänster inom offentlig sektor.
Jenny Thalin, projektledare för Compares satsning ”Level Up”, tror att utbildningens individ- och modulanpassade upplägg ska ge kunskaper som kan omsättas direkt i verksamheten.
Compares satsning ”Level Up” finansieras av Europeiska socialfonden och extra tonvikt läggs på kvinnor, som kommer att få tillgång till 200 av de 300 utbildningsplatserna. Yrken som kräver gymnasieutbildning riskerar att bli automatiserade i nio gånger högre utsträckning, jämfört med yrken som kräver mer än tre års högskolestudier. Enligt SCB:s statistik är 85 procent av vård- och omsorgspersonalen som har en utbildning på gymnasienivå just kvinnor, vilka ofta är underrepresenterade i satsning inom teknik, digitalisering och innovation.
De kompetenshöjande insatserna ska kunna anpassas efter deltagarnas kunskapsnivå. En grundläggande filosofi är att ökade breddkunskaper kring innovation och digitalisering också banar väg för mer spetsiga initiativ och bygger kapacitet för innovation.
– Det är viktigt att utbildningen erbjuder något för alla, eftersom vi ser att vi har olika kompetensnivåer när det gäller teknik och digitalisering. Genom att skapa ett koncept som bygger på moduler lämnar vi till deltagarna själva att välja de pusselbitar som passar bäst, säger Jenny Thalin, Innovation Manager på Compare.
Utbildningsinsatserna kommer att påbörjas under hösten 2022 i digitalt format. Upplägget är baserat på ett flexibelt schema som är möjligt att förena med ordinarie arbete. Det skapar också möjlighet för deltagarna att omsätta sina nya kunskaper i praktiken, så att de kommer till direkt nytta i verksamheten. Genom en modern lärandeplattform kommer utbildningen också att skapa förutsättningar för nätverksbyggande mellan deltagarna, som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och fördjupat lärande.
Under våren pågår en analysfas för att samla kunskap om det nationella behovet i vård- och omsorgssektorn, där bland andra Health Innovation of Sweden (HIOS) är en samarbetspart. HIOS är en digital innovationshubb vars roll är att stödja utveckling, implementering, utbildning och skapa förtroende för nya digitala hälsotjänster. Nätverket består av universitet, regionala innovationshubbar och det nationella forskningsinstitutet RISE.
PREDEM är en femårig, nationell satsning på precisionsdiagnostik och behandling av demenssjukdomar. DigitalWell Arena har en viktig roll i att skapa testmiljöer för att digitala verktyg som möjliggör en tidigare upptäckt av symptom ska kunna nå ut i primärvården.
Innovationsmiljön PREDEM koordineras av Karolinska Institutet. Målsättningen är att motverka utvecklingen av demenssjukdomar genom att införa nya metoder för tidig upptäckt, träffsäker diagnostik samt individanpassad prevention och behandling. Visionen är att alla personer som riskerar att drabbas av demenssjukdom erbjuds bästa möjliga förebyggande insats och behandling utifrån sina individuella förutsättningar.
Det handlar dels om att validera och utveckla nya biomarkörer för precisionsdiagnostik, dels om test och implementering av digitala verktyg för tidig upptäckt.
DigitalWell Arena har nyligen genomfört ett test i verklig miljö tillsammans med Geras Solutions, som också är en av aktörerna i PREDEM. Geras Solutions digitala plattform stöttar demensutredningar och har använts parallellt med den ordinarie verksamheten på Torsbys och Likenäs vårdcentraler.
Nu blir DigitalWell Arenas uppgift inom PREDEM att identifiera verkliga miljöer där test av digitala tjänster inom området kan utvecklas och skalas upp.
– Möjligheten att testa är ett viktigt steg för att skapa trygghet i användningen av digitala tjänster. Därför är vi glada att få vara med i detta viktiga arbete för att utveckla vårdens processer för tidig upptäckt av kognitiv svikt, vilket är avgörande för individens hälsa, säger Marie Granander, Innovation Manager på DigitalWell Arena.
Rickard Forsman, vd på Geras Solutions, anser att de gemensamma insatser som görs i PREDEM blir avgörande för framtidens vård.
Ett nästa steg blir också att erbjuda en större grupp patienter digital screening i samband med vanliga hälsokontroller, för ännu tidigare upptäckt av tecken på demens. Baserat på data från pilotstudien görs sedan en utvärdering av effekterna av digitalt stödd demensutredning i primärvården. Den utgör sedan en grund för hur digitala verktyg kan skalas upp för en effektiv användning på ett större antal vårdcentraler.
Demenssjukdomar utgör en stor samhällsutmaning. Cirka 150 000 svenskar har i dag en demensdiagnos och de kommande 30 åren väntas antalet fördubblas. En förutsättning för prevention är tidig upptäckt av symptom. Idag initieras demensutredningar ofta i ett för sent skede, och här kan digitala verktyg både bidra till kortare utredningstider och en mer jämlik vård i hela landet.
– Vi ser att behoven är enorma för stöd med tidigare diagnoser och insatser. PREDEM- projektet kommer bli avgörande för de insatser som kommer att ingå i framtidens vård och tillsammans med samhällets olika aktörer kommer det ha stor effekt för individen och dennes familj, men också för de betydande samhällsekonomiska kostnader som demenssjukdomar medför, säger Rickard Forsman, vd, på Geras Solutions.
Hur kan användare bidra till att utveckla en app från grunden – i verklig miljö? En ny studie ger vägledning om ett digitalt verktyg kan hjälpa besökare på Centralsjukhuset i Karlstad att hitta rätt. Studien har samtidigt banat väg för flera andra tester i verklig miljö inom DigitalWell Arena.
Studien är en del av DigitalWell Research och innovationscaset ”Att hitta rätt”. Grunden är Region Värmlands frågeställning om en digital tjänst kan vara ett komplement till befintlig skyltning, och underlätta för besökare att orientera sig på Centralsjukhuset i Karlstad. Sedan tidigare finns en känd problematik kring detta, som både kan leda till ökad stress bland besökarna eller att de till och med uteblir från vårdbesök.
Studien har genomförts av Malin Wik, doktorand i informatik, och Linda Bergkvist, lektor i informatik, vid Karlstads universitet. Totalt medverkade 36 deltagare, med en spridning i ålder från 20 till 88 år. Deltagarna har guidats mot olika destinationer på sjukhuset av en testledare via en surfplatta. Genom surfplattans kamera har deltagarna kunnat visa för designern var i byggnaden de befunnit sig. Deltagarna har också via headset haft kontakt med designern, som under tiden ställt frågor om upplevelsen och prototypen.
Syftet med testerna är att undersöka hur användare kan involveras i samskapande av en mobil applikation. Det har gjorts genom att prototypa en app, som från början var ett tomt skal, där deltagarna själva får komma med förslag kring funktionalitet och design. Det webbaserade verktyget som har använts kallas Ozlab och är utvecklat vid Karlstads universitet.
– När man testar en befintlig prototyp med användare blir det lätt på designerns planhalva. Det är lätt för användaren att bli färgad när hon har något framför sig att tycka till om. Den här metodiken öppnar för fler idéer, säger Malin Wik.
Tack vare att testerna gjordes i verklig miljö i sjukhuset kunde flera viktiga aspekter fångas upp, dessutom har redan kända problem kunnat verifieras i studien.
– Det handlar exempelvis om öppna platser utan tydliga riktmärken, fyrvägskorsningar eller skyltning som plötsligt upphör. Det kunde vi se tack vare att testerna gjordes i användningsmiljön, säger Linda Bergkvist.
Malin Wik, Linda Bergkvist och Mari Banck i en av Centralsjukhusets vägkorsningar, en av de platser där besökare ofta har svårt att orientera sig.
Återkommande synpunkter från deltagarna var vikten av att symboler, färgkoder och andra signalsystem i appen stämmer överens med verkligheten. En annan generell synpunkt var behovet av att få direkt feedback i appen, som visar om användaren är på rätt väg.
Tidiga insikter kan generellt vara avgörande för om en ny digital tjänst överhuvudtaget löser ett behov. I studien framförde exempelvis flera deltagare att de hade önskemål om en tjänst med ungefärlig samma funktionalitet och design som de existerande tjänsterna, GPS och Google Maps.
– Det är självklart jättebra att få information om användarnas behov innan man lagt ner en massa pengar på att utveckla en prototyp eller ny tjänst, både för det privata eller när det handlar om att använda skattemedel, säger Malin Wik.
Huvudfrågan för studien var om co-design av en smartphone-applikation kan bedrivas i användarmiljön. Svaret på den frågan blev ett definitivt, ja. En majoritet av deltagarna i studien har också ställt sig positiva till en app.
Förutom svar kring co-design och behovsbilden för en digital tjänst har studien också banat väg för andra tester. Centralsjukhuset var den första verkliga testmiljö som öppnades för DigitalWell Arena, därefter har flera andra tester i verklig miljö kunnat genomföras.
– Studien har både varit en ögonöppnare och en dörröppnare. Vi har lärt oss jättemycket om hur vi gör tester i offentlig verksamhet trygga, när vi jobbar tillsammans med patienter och besökare, säger Mari Banck, utvecklingsledare på Region Värmland.
Nu hoppas hon att insikterna om behovsbilden komma Regionen Värmland till nytta för att lösa grundproblemet – att få besökarna att hitta rätt på Centralsjukhuset.
– Vi har en fortsatt resa att göra och är inte vana att involvera användare i sådana här tester, så det ska bli väldigt spännande att se vad det leder till.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
