DigitalWell Arena är en del av en svensk satsning på att skapa en Europeisk Digital Innovationshubb (EDIH). Syftet är att påskynda användningen av digital teknik som kan förbättra människors hälsa.
Initiativet Health Data Sweden rymmer både spetsforskning om hälsodata och ett nationellt nätverk för tjänster och kunskapsöverföring till näringsliv och offentlig sektor.

Health Data Sweden är en nationell sammanslutning där DigitalWell Arena agerar tillsammans med 17 samarbetsparter, som utgörs av både universitet, regioner, innovationsmiljöer och forskningsinstitut. Målsättning är att stötta företag och offentlig sektor i att ge individen större kontroll över sin egen hälsa, och ökade möjligheter att påverka den i positiv riktning. Tillgång till hälsodata och möjlighet att förstå och kombinera denna data är alltmer det som driver innovation inom hälsosektorn. Health Data Sweden vill därför accelerera användningen av hälsodata för att bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård.

Health Data Sweden ser ett stort behov av att leverera tjänster som bidrar till att små- och medelstora företag i samverkan med offentlig sektor kan utveckla nya digitala hälso- och välfärdstjänster. Förutom att förbättra hälsan för individen kan dessa tjänster också bidra till att lösa stora demografiska samhällsutmaningar, för att göra vården mer tillgänglig och jämlik.

”Kan göra stor skillnad”

– DigitalWell Arena är en viktig del av Health Data Sweden, och vi bidrar framför allt med kunskap om test, tjänsteutveckling och integritet kring användning av hälsodata. Tillsammans kan alla 18 aktörer göra stor skillnad för företag, organisationer och människor i hela Europa, säger Magnus Bårdén, Managing Director i DigitalWell Arena.

Magnus Bårdén ser stora möjligheter för Health Data Sweden att bidra till att öka både företagens och offentlig sektors innovationskraft inom hälsa.

Sverige ligger långt framme inom både hälsoinnovation och användning av hälsodata, men innovationsprocessen försvåras av ett fragmenterat ägande av data. Det tydliggör behovet av ett ekosystem som omfattar alla större intressenter, där spetskunskap, dataåtkomst, testbäddar och tidig finansiering blir tillgängliga som tjänster för både offentlig sektor och små och medelstora företag i Sverige och EU.

Starkt nätverk för kunskapsöverföring

Spetsforskning om hälsodata med koppling till av EU utpekade nyckelteknologier (som AI, HPC och cybersäkerhet) är ett av Health Data Swedens styrkeområden. Det andra är ett ekosystem som via parternas nätverk, kompetens och tjänsteutbud kan föra kunskap vidare till offentlig sektor, näringsliv och medborgare.

Sammantaget levererar Health Data Swedens parter redan nu tjänster som årligen når fler än 800 företag. Ambitionen är att nästan fördubbla kapaciteten för tjänsteleveranser till företagen under den treåriga programperioden för EDIH. De 18 parternas geografiska indelning ger också en bred nationell täckning, kompletterat av ett stort internationellt samarbetsnätverk.

De Digitala Innovationshubbarna (EDIH) är en del av EU-programmet ”Digital”. Health Data Sweden är en sammanslagning av de två svenska kandidaterna inom digital hälsa, Health Data Sweden (HDS) och Health Innovation of Sweden (HIOS), som nu gemensamt har ansökt om att bli en Digital Innovationshubb. KTH har en koordinerande roll för ansökan.

Health Data Swedens 18 samarbetsparter:

Blekinge Digital Health (BDH), Bron Innovation (BI), DigitalWell Arena (DWA), eHealth Arena (eHA), EIT Digital, EIT Health, Future Position X (FPX), Karolinska Institutet (KI), KTH (koordinator), Leap for Life (LfL) Linnéuniversitetet (LNU), Livsmedicin (LM), Region Stockholm (RS), RISE, Stockholm Science City (SSCi), Stockholms universitet SU), STUNS Life Science, Uppsala universitet (UU).

European Digital Innovation Hubs (EDIH):

En del av EU-programmet ”Digital”. Programmets mål är att företag, medborgare och offentliga organisationer i större utsträckning ska använda sig av digital teknik. De satsningar som prioriteras ska anknyta till fyra nyckelområden: högpresterande datorer (HPC), Artificiell Intelligens, Cybersäkerhet och Avancerade digitala färdigheter. Genom att tillhandahålla teknisk expertis, nya arbetssätt och testmiljöer hjälper EDIH företag och offentlig sektor att förbättra produktionsprocesser, produkter och service med hjälp av digitala teknologier.

Utlysningen för att ansöka om att bli en EDIH delta stängde 22 februari, besked om vilka EDIH-ansökningar som beviljas finansiering väntas i maj. I Sverige finns sammanlagt 14 kandidater, men bara en handfull förväntas få EDIH-status. Health Data Sweden är Sveriges enda kandidat inom digital hälsa.

Läs mer på Tillväxtverkets webbplats

Compare erbjuder genom ”Level Up” ett digitalt kompetenslyft för 300 chefer inom vård, hälsa och omsorg. Syftet är att ge dem verktyg att driva digital transformation i sina verksamheter, som både höjer produktiviteten och leder till förbättrade tjänster.

Den digitala omställning Covid-19 har skapat inom vård- och omsorgssektorn har ökat trycket på förändrade arbetssätt och digitalisering. Enligt en rapport från PTS, Post- och telestyrelsen, har utvecklingen även satt fokus på de skilda förutsättningar som finns både mellan olika verksamheter och regioner, där de som redan innan pandemin låg längre fram i sin digitala omställning har klarat sig bättre.

Detta har också väckt frågor kring vilken digital kompetens som krävs för anställda i ledande roller inom vård- och omsorgssektorn. En höjd kompetens ska stärka chefernas ställning på arbetsmarknaden och tilltron till den egna förmågan inom digitalisering och innovation, vilket gör att de kan se nya möjligheter och bättre svara upp mot kraven på att driva en transformation.

– En viktig poäng med digitala verktyg och nya arbetsmetoder är att kunna frigöra resurser och erbjuda brukarna en bättre och mer individanpassad vård. En utbildning som ger konkret stöd för chefer i att driva den här utvecklingen behövs verkligen, säger Cecilia Kindahl, biträdande avdelningschef på äldreförvaltningen i Karlskrona kommun, och en del av utbildningens styrgrupp.

Baskompetens nödvändig för transformation

En nyckelfaktor är också att personalen kan hantera och utveckla digitala verktyg och arbetsmetoder i en snabbt föränderlig miljö, där operativa chefer har en viktig roll i att skapa förutsättningar. Enligt PTS krävs en viss baskompetens inom vård- och omsorgssektorn för att kunna nyttja digitaliseringens potential, enbart tillgång till digitala lösningar är inte tillräckligt. Förmågan till transformation är avgörande för att skapa en bättre produktivitet och förbättrade tjänster inom offentlig sektor.

Jenny Thalin, projektledare för Compares satsning ”Level Up”, tror att utbildningens individ- och modulanpassade upplägg ska ge kunskaper som kan omsättas direkt i verksamheten.

Compares satsning ”Level Up” finansieras av Europeiska socialfonden och extra tonvikt läggs på kvinnor, som kommer att få tillgång till 200 av de 300 utbildningsplatserna. Yrken som kräver gymnasieutbildning riskerar att bli automatiserade i nio gånger högre utsträckning, jämfört med yrken som kräver mer än tre års högskolestudier. Enligt SCB:s statistik är 85 procent av vård- och omsorgspersonalen som har en utbildning på gymnasienivå just kvinnor, vilka ofta är underrepresenterade i satsning inom teknik, digitalisering och innovation.

Modulbaserat lärande efter kunskapsnivå

De kompetenshöjande insatserna ska kunna anpassas efter deltagarnas kunskapsnivå. En grundläggande filosofi är att ökade breddkunskaper kring innovation och digitalisering också banar väg för mer spetsiga initiativ och bygger kapacitet för innovation.

– Det är viktigt att utbildningen erbjuder något för alla, eftersom vi ser att vi har olika kompetensnivåer när det gäller teknik och digitalisering. Genom att skapa ett koncept som bygger på moduler lämnar vi till deltagarna själva att välja de pusselbitar som passar bäst, säger Jenny Thalin, Innovation Manager på Compare.

Utbildningsinsatserna kommer att påbörjas under hösten 2022 i digitalt format. Upplägget är baserat på ett flexibelt schema som är möjligt att förena med ordinarie arbete. Det skapar också möjlighet för deltagarna att omsätta sina nya kunskaper i praktiken, så att de kommer till direkt nytta i verksamheten. Genom en modern lärandeplattform kommer utbildningen också att skapa förutsättningar för nätverksbyggande mellan deltagarna, som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och fördjupat lärande.  

HIOS stöd i nationell behovsanalys

Under våren pågår en analysfas för att samla kunskap om det nationella behovet i vård- och omsorgssektorn, där bland andra Health Innovation of Sweden (HIOS) är en samarbetspart. HIOS är en digital innovationshubb vars roll är att stödja utveckling, implementering, utbildning och skapa förtroende för nya digitala hälsotjänster. Nätverket består av universitet, regionala innovationshubbar och det nationella forskningsinstitutet RISE.

Innovationsmiljön PREDEM koordineras av Karolinska Institutet. Målsättningen är att motverka utvecklingen av demenssjukdomar genom att införa nya metoder för tidig upptäckt, träffsäker diagnostik samt individanpassad prevention och behandling. Visionen är att alla personer som riskerar att drabbas av demenssjukdom erbjuds bästa möjliga förebyggande insats och behandling utifrån sina individuella förutsättningar.

Det handlar dels om att validera och utveckla nya biomarkörer för precisionsdiagnostik, dels om test och implementering av digitala verktyg för tidig upptäckt.

DigitalWell Arena har nyligen genomfört ett test i verklig miljö tillsammans med Geras Solutions, som också är en av aktörerna i PREDEM. Geras Solutions digitala plattform stöttar demensutredningar och har använts parallellt med den ordinarie verksamheten på Torsbys och Likenäs vårdcentraler.

Nyckelroll för att tjänsterna ska nå ut i vården

Nu blir DigitalWell Arenas uppgift inom PREDEM att identifiera verkliga miljöer där test av digitala tjänster inom området kan utvecklas och skalas upp.

– Möjligheten att testa är ett viktigt steg för att skapa trygghet i användningen av digitala tjänster. Därför är vi glada att få vara med i detta viktiga arbete för att utveckla vårdens processer för tidig upptäckt av kognitiv svikt, vilket är avgörande för individens hälsa, säger Marie Granander, Innovation Manager på DigitalWell Arena.

Rickard Forsman, vd på Geras Solutions, anser att de gemensamma insatser som görs i PREDEM blir avgörande för framtidens vård. 

Ett nästa steg blir också att erbjuda en större grupp patienter digital screening i samband med vanliga hälsokontroller, för ännu tidigare upptäckt av tecken på demens. Baserat på data från pilotstudien görs sedan en utvärdering av effekterna av digitalt stödd demensutredning i primärvården. Den utgör sedan en grund för hur digitala verktyg kan skalas upp för en effektiv användning på ett större antal vårdcentraler.

Stor ökning av demensdiagnoser

Demenssjukdomar utgör en stor samhällsutmaning. Cirka 150 000 svenskar har i dag en demensdiagnos och de kommande 30 åren väntas antalet fördubblas. En förutsättning för prevention är tidig upptäckt av symptom. Idag initieras demensutredningar ofta i ett för sent skede, och här kan digitala verktyg både bidra till kortare utredningstider och en mer jämlik vård i hela landet.

– Vi ser att behoven är enorma för stöd med tidigare diagnoser och insatser. PREDEM- projektet kommer bli avgörande för de insatser som kommer att ingå i framtidens vård och tillsammans med samhällets olika aktörer kommer det ha stor effekt för individen och dennes familj, men också för de betydande samhällsekonomiska kostnader som demenssjukdomar medför, säger Rickard Forsman, vd, på Geras Solutions.

Fakta: Del av nationell Vinnova-satsning

Hur kan användare bidra till att utveckla en app från grunden – i verklig miljö? En ny studie ger vägledning om ett digitalt verktyg kan hjälpa besökare på Centralsjukhuset i Karlstad att hitta rätt.
Studien har samtidigt banat väg för flera andra tester i verklig miljö inom DigitalWell Arena.

Studien är en del av DigitalWell Research och innovationscaset ”Att hitta rätt”. Grunden är Region Värmlands frågeställning om en digital tjänst kan vara ett komplement till befintlig skyltning, och underlätta för besökare att orientera sig på Centralsjukhuset i Karlstad. Sedan tidigare finns en känd problematik kring detta, som både kan leda till ökad stress bland besökarna eller att de till och med uteblir från vårdbesök.

Studien har genomförts av Malin Wik, doktorand i informatik, och Linda Bergkvist, lektor i informatik, vid Karlstads universitet. Totalt medverkade 36 deltagare, med en spridning i ålder från 20 till 88 år. Deltagarna har guidats mot olika destinationer på sjukhuset av en testledare via en surfplatta. Genom surfplattans kamera har deltagarna kunnat visa för designern var i byggnaden de befunnit sig.  Deltagarna har också via headset haft kontakt med designern, som under tiden ställt frågor om upplevelsen och prototypen.

Användarna formar innehållet

Syftet med  testerna är att undersöka hur användare kan involveras i samskapande av en mobil applikation. Det har gjorts genom att prototypa en app, som från början var ett tomt skal, där deltagarna själva får komma med förslag kring funktionalitet och design. Det webbaserade verktyget som har använts kallas Ozlab och är utvecklat vid Karlstads universitet.

– När man testar en befintlig prototyp med användare blir det lätt på designerns planhalva. Det är lätt för användaren att bli färgad när hon har något framför sig att tycka till om. Den här metodiken öppnar för fler idéer, säger Malin Wik.

Tack vare att testerna gjordes i verklig miljö i sjukhuset kunde flera viktiga aspekter fångas upp, dessutom har redan kända problem kunnat verifieras i studien.

– Det handlar exempelvis om öppna platser utan tydliga riktmärken, fyrvägskorsningar eller skyltning som plötsligt upphör. Det kunde vi se tack vare att testerna gjordes i användningsmiljön, säger Linda Bergkvist.

Malin Wik, Linda Bergkvist och Mari Banck i en av Centralsjukhusets vägkorsningar, en av de platser där besökare ofta har svårt att orientera sig.

Återkommande synpunkter från deltagarna var vikten av att symboler, färgkoder och andra signalsystem i appen stämmer överens med verkligheten. En annan generell synpunkt var behovet av att få direkt feedback i appen, som visar om användaren är på rätt väg.

Tidiga insikter kan generellt vara avgörande för om en ny digital tjänst överhuvudtaget löser ett behov. I studien framförde exempelvis flera deltagare att de hade önskemål om en tjänst med ungefärlig samma funktionalitet och design som de existerande tjänsterna, GPS och Google Maps.

– Det är självklart jättebra att få information om användarnas behov innan man lagt ner en massa pengar på att utveckla en prototyp eller ny tjänst, både för det privata eller när det handlar om att använda skattemedel, säger Malin Wik.

Huvudfrågan för studien var om co-design av en smartphone-applikation kan bedrivas i användarmiljön. Svaret på den frågan blev ett definitivt, ja. En majoritet av deltagarna i studien har också ställt sig positiva till en app.

Har banat väg för andra tester

Förutom svar kring co-design och behovsbilden för en digital tjänst har studien också banat väg för andra tester. Centralsjukhuset var den första verkliga testmiljö som öppnades för DigitalWell Arena, därefter har flera andra tester i verklig miljö kunnat genomföras.

– Studien har både varit en ögonöppnare och en dörröppnare. Vi har lärt oss jättemycket om hur vi gör tester i offentlig verksamhet trygga, när vi jobbar tillsammans med patienter och besökare, säger Mari Banck, utvecklingsledare på Region Värmland.

Nu hoppas hon att insikterna om behovsbilden komma Regionen Värmland till nytta för att lösa grundproblemet – att få besökarna att hitta rätt på Centralsjukhuset.

– Vi har en fortsatt resa att göra och är inte vana att involvera användare i sådana här tester, så det ska bli väldigt spännande att se vad det leder till.