Sms-coaching kan bidra till hälsosammare levnadsvanor. Det visar en studie där forskare vid Karlstads universitet studerat hur digitala tjänster kan komplettera fysiska möten och stärka en beteendeförändringsprocess tillsammans med Friskvården i Värmland.
Att ändra beteenden till mer hälsosamma levnadsvanor är inte enkelt. Ny forskning vid Centrum för tjänsteforskning, CTF, visar att personlig digital coaching via sms bidrar till att öka chanserna att lyckas. Studien är en del av den forskning som finansieras via DigitalWell Arena.
– Sms-coaching ökade klienternas förmåga att nå ett önskat målbeteende. Deras välmående och fysiska aktivitet ökade också, likaså förtroendet för sin hälsokonsulent, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid CTF, och fortsätter:
– För att tjänsten ska vara mest effektiv behöver den hjälpa till genom att påminna om och stötta klienterna i att finna tillfällen att utföra det önskade beteendet. Många klienter tycks ha blivit mer medvetna om sitt eget ansvar i en förändringsprocess, det ökade ansvarstagandet är viktigt för att upprätthålla det nya beteendet, och med några få undantag ville alla som deltagit i studien fortsätta att få sms-coachning.
Charlotte Bäckman, lektor i psykologi vid CTF, tror digitala tjänster behöver hitta ett användarvärde som passar den enskilde individen.
I studien medverkade hälsokonsulenter och klienter vid Friskvården i Värmland, en ideell förening vars mål är att bidra till bättre hälsa bland regionens invånare. En majoritet av klienterna har fått en remiss dit via hälso- och sjukvården eller sin arbetsgivare för att få hjälp att lära sig leva mer hälsosamt.
Hälsokonsulenterna skickade personliga sms för att påminna, motivera och uppmuntra en grupp klienter, mellan deras fysiska möten. Forskarna jämförde de klienter som fick coaching via sms och fysiska möten, med de som endast hade fysiska möten. Klienterna fick själva skatta sin hälsa och sitt mående. Forskarna tittade på förmågor, möjligheter och motivation till förändring hos klienterna.
– Det finns i dag en uppsjö av digitala hälsoappar utvecklade för att stödja beteendeförändringar, men få kan anpassas för att möta varje individs unika utmaningar och behov. Därför ville vi i den här studien undersöka om och hur individuell skräddarsydd sms-coachning kan stötta beteendeförändringar hos individer med olika utmaningar och behov, säger Charlotte Bäccman.
I viss mån tror hon att studien också bidra till att skapa generella insikter för utveckling av nya, digitala hälsotjänster.
– Det som blir viktigast ur ett tjänsteinnovationsperspektiv är ju att tjänstens värde för användaren måste vara fokus. Det behöver finnas ett sant användarvärde för en viss typ av användare och att det kanske sällan finns en ”one size fits all-lösning”. Det verkar dock som man kan samskapa hälsa på många olika sätt.
Från hälsokonsulenternas perspektiv har tjänsten gett ett mervärde till de vanliga hälsosamtalen, genom att både öka motivationen och skapa kontinuitet. Tjänsten gav också ett extra mervärde under pandemin, då klienter kunde få coachning trots restriktioner.
– Vi hade privilegiet att delta i den här studien och testa sms-coaching som en beteendeförändrande teknik. Det har gett oss värdefulla erfarenheter och ökad kunskap om en arbetsmetod som kan stärka friskvårdsprocessen i kommunikationen med våra klienter – stärka deras motivation och förmåga att ändra sina levnadsvanor. Vi har blivit inspirerade till att införa detta arbetssätt som en del av vår verksamhet, säger Per Hjalmarsson, verksamhetschef för Friskvården i Värmland.
Text: Linda Fridberg och Anders Milde
Sex svenska lärosäten planerar ett näringslivsfokuserat nationellt forskningsprogram inom cybersäkerhet. Programmet är riktat till företag som vill ta del av denna unika kompetensinvestering i cybersäkerhet. Är det ditt företag vi söker?
Cyberattacker mot svenska företag kostar miljardbelopp. Den snabba tekniska utvecklingen skapar både affärsmöjligheter och en växande hotbild. Därför planerar sex svenska lärosäten, med stöd av KK-stiftelsen, ett näringslivsfokuserat nationellt forskningsprogram inom cybersäkerhet.
Under upp till fem år deltar en nyanställd eller internrekryterad doktorand i ett forskningsprogram vars huvudsyfte är att rusta ditt företag att ta sig an utmaningarna inom cybersäkerhet. Studiedelen handlar om att kombinera universitetsstudier med forskning på plats i företagets verksamhet.
Huvuddelen – 80 procent – av programmet är praktiskt arbete som utförs i den egna verksamheten. Doktoranden ska fokusera helt på sitt företags utmaningar, med stöd av spetsforskare inom området från en rad svenska universitet.
Hela programmet samfinansieras av KK-stiftelsen och sex svenska lärosäten: Karlstad, Malmö, Blekinge, Skövde och Örebro, samt Försvarshögskolan. Det deltagande företaget erhåller ett lönekostnadsstöd på 1,4 miljoner kronor. Företaget står endast för resterande lönekostnad.
Hållpunkter: Ansökningsstopp 8 september 2021. Antagningsbesked december 2021. Programstart mars 2022.
Hör av dig till professor Simone Fischer-Hübner vid intuitionen för Matematik och Datavetenskap vid Karlstad universitet. Anmälan sker senast den 8 september, via epost: simone.fischer-huebner@kau.se
I satsningen fungerar DigitalWell Arena som en brygga mellan företag och akademi.
Swegon is the first company to test IoT technology at new school in Arvika, Sweden. The company’s aim is to create a healthy indoor environment, which could have a great impact on study results and wellbeing.
March 1st was the start date for the project “IoT for each and everyone”. By testing IoT technology the project aims to create societal benefits with healthier students, improved learning experiences and better quality of life. The school will become a platform for testing innovative products and services, and the collected data will thereafter be evaluated by researchers at Karlstad University.
In this initial phase, the work will be focused on the set-up of the project. However, one company is already onboard and ready to test their IoT- solutions at the school. Swegon, also a project partner, will be collecting data from air quality and temperature.
Carl-Ola Danielsson, R&D Manager at Swegon in Arvika, can see great possibilities with the project:
– We collect a great deal of data to control our indoor environment, but we also collect data that we think could be useful for other purposes, that we don’t utilise ourselves.
The data connected to Swegon’s core product could provide valuable insights towards student well-being and study results. Humidity and ventilation are factors that can affect how a virus could spread in a room, and temperature and air quality is of interest for the student’s ability to focus.
– When the concentration of carbon dioxide reaches 1000 ppm, the ability to focus drops about 10 to 15 percent, and too high heating in a room has similar effects, says Carl-Ola Danielsson.
Initially, Swegon is going to collect data from the old school, to be able to compare that data with data collected from the new school. Aside from air quality and temperature data, noise levels and movements could be of interest for the project.
Schools are an important segment for Swegon. Carl-Ola Danielsson is hopeful that, in addition to strengthening student’s health, the project could bring new ideas to their product portfolio. An example of this could be a visual display of the indoor environment, providing helpful information when problems occur.
– What we do at Swegon is very connected to how people feel and perform. This is our core business and why this project is so interesting for us, says Carl-Ola Danielsson.
Christian Persman, Project Manager of the new school, is looking forward to seeing how Swegon’s data could improve the school environment.
The ambition is to let more companies and entrepreneurs run IoT technology tests, with the aim to improve the student’s overall conditions at school.
– We are currently working on the structure to make this possible, but we are already welcoming companies to get in touch and express their interest, says Christian Persman.
Kan en robot hjälpa människor med sömnproblem? Det vill forskare vid Karlstads universitet ta reda på i en studie som inleds under våren.
Studien görs inom ramen för DigitalWell Arenas forskningssatsning, DigitalWell Research. Den robot som ingår i studien (Somnox) har funnits på marknaden ett par år och har utvecklats av ett holländskt bolag.
Sömnroboten ser ut som en bönformad kudde att krama om. Den ger ett lätt tryck mot magen och gör andningsljud, vilket tros kunna lugna ned andningstakten. Sömnroboten känner av användarens andningstakt, den börjar därefter röra sig i samma takt och saktar sedan ned andningstakten. Det tros kunna medverka till en fysiologisk nedvarvning och möjligen förkorta insomningstiden.
– Att påverka sin andning är ett vanligt inslag i olika psykologiska tekniker för att lugna ned eller balansera nervsystemet. Grundprincipen är således rimlig, men det finns ingen publicerad studie över effekterna, säger Annika Norell-Clarke, docent i psykologi och huvudansvarig för studien.
I dagsläget lider cirka tio procent av befolkningen av insomni, det vill säga lång insomningstid, ofrivillig vakentid under natten, eller för tidigt uppvaknande. Långt fler upplever dock symptom och är missnöjda med sin sömn, utan att uppfylla diagnoskriterierna.
– Insomni hänger också ihop med ångest och depression. Värmland är den region i Sverige som förskriver mest antidepressiva och lugnande medel, så därför tycker vi det är extra viktigt med fokus och forskning på andra behandlingsalternativ, säger Siri Jakobsson Störe, doktorand och specialistpsykolog, som ansvarar för genomförandet av studien.
Efter en första mindre delstudie kommer sedan 32 personer ingå i en andra studie. De kommer bland annat att få lämna information om sitt hälsotillstånd och sin sömn, exempelvis hur lång tid det tar att somna och om man är ofrivilligt vaken under natten.
Deltagarna kommer att genomgå en screening för att säkerställa att de har den typen av problem som studien avser att undersöka. Alla deltagare i studien kommer att få genomgå behandling, ingen obehandlad kontrollgrupp finns.
Hur stort inflytande har äldre egentligen över sitt boende – och kan digitala verktyg öka deras självbestämmande? Det var huvudfrågan i en digital 5 day design sprint som genomfördes i förra veckan.
Samhällsutmaningen kring äldres boende är stor. I dagsläget har cirka 237 000 personer över 65 år hemtjänst, och allt fler äldre bor kvar hemma högre upp i åldrarna. Även om många äldre personer vill bo kvar hemma saknar de ofta information för att vara med i viktiga beslut som rör den egna tillvaron.
– När det gäller äldre personers möjlighet att vara delaktiga i den egna vården har Sverige sämre resultat än andra jämförbara länder. Det finns en risk att beslut fattas av andra personer, eller i ett sent skede när hälsan redan är väldigt försämrad. Vi är ute efter att fånga upp behov tidigt, långt innan man ställs inför att behöva flytta, säger Susanna Nordin, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan i Dalarna, och en av forskarna som fanns med under sprinten.
Huvudfrågan för sprinten löd: Hur kan en digital lösning utformas för att optimera självbestämmande och beslutsfattande kring äldre personers boendesituation? Frågeställningen och sprinten är en del det internationella forskningsprojektet Coordinate.
Under en intensiv vecka ledde Marika Martin, processledare i DigitalWell Arena, 20 deltagare fördelade i fyra olika grupper. Bland deltagarna fanns både företag, verksamma inom hemtjänst, intresseorganisationer – och givetvis även pensionärer.
– De var otroligt engagerade och vi såg tidigt hur grupperna byggde en bra sammanhållning med olika perspektiv, där man lärde av varandra, säger Marika Martin.
Inledningsvis fanns en diskussion kring vilka möjligheter de äldre verkligen har att fatta självständiga beslut om sitt boende. Den bottnar exempelvis i det faktum att många kommuner saknar platser i vård- och omsorgsboenden.
– Jag tror det öppnade upp för frågan om man verkligen kan bestämma själv. Fokus på hindren släppte under processen, och det blev också mindre fokus på tekniken och mer på behoven, säger Marika Martin.
Därefter vidtog en rask designprocess. Från den inledande behovsfasen till idégenerering, utveckling och prototypbyggande. Självständigt arbete varvades med gemensamma aktiviteter, där deltagarna via uppgifter, delmål och frågesessioner fick hjälp att ta sig framåt. Under sprinten fanns också möjlighet att testa digitala verktyg, som Miro och Figma.
I slutet av veckan fanns fyra prototyper redo att testas av en användargrupp. Från en social plattform där äldre kan mötas till en tjänst som ger vardagligt stöd för att bo kvar längre i hemmet. Flera av idéerna knöt också an till behovet av att ge en mer samlad bild av alternativ och möjligheter i boendefrågor.
Marika Martin är imponerad över både initiativkraften och resultatet. Sammanfattningsvis tycker hon att upplevelsen av sprinten var oerhört positiv:
– Sprinten skapade förutsättningarna för att kunna djupdyka in i en utmaning på måndag, till att testa koncept med användarna på fredag. Det är många värdefulla lärdomar och insikter på endast fem dagar, som säkerligen kommer att bidra mycket till det fortsatta arbetet.
5 day design sprint är ett samarbete mellan DigitalWell, Högskolan Dalarna, Region Dalarna och Dalarna Science Park. Den är också en del av forskningsprojektet Coordinate, som kommer att följa upp hur deltagarna upplevde arbetsmetoden.
I Digitalwell Arena finns ett uttalat fokus på att bidra till digital innovation som skapar bättre hälsa för alla. Men digitaliseringen riskerar också att ställa grupper utanför. -Det är lätt att tro att jämlikhet inom vården betyder att alla ska behandlas på samma sätt, säger Tara Mehrabi, lektor i genusvetenskap.
I Digitalwell Arenas ligger parallellt med transformationen till ett mer digitalt hälsosamhälle också ett uppdrag att bidra till målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Jämställdhet och minskad ojämlikhet är två av dessa mål. Initialt har forskarna vid Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet arbetat med att kartlägga vilken research som gjorts tidigare om hälsa kopplat till genus, kön, etnicitet och sexualitet.
Nu startar en pilotstudie som fokuserar på de utmaningar tre ofta förbisedda användargrupper kan möta i digitaliseringen av hälso- och sjukvården: Invandrarkvinnor, transpersoner och män från arbetarklassen. Syftet med studien är att skapa insikter som gör det möjligt att utveckla digitala lösningar som är mer inkluderande – oavsett en persons könsidentitet, klasstillhörighet eller etnisk identifiering.
Tara Mehrabi är tillsammans med forskarkollegan Sebastian Mohr ansvarig för studien. Hon tycker att det finns flera utmaningar att fundera kring kopplat till digitaliseringen.
– Det finns en risk att människor reduceras till siffror om vi lägger stor vikt vid teknologiska och digitala system, men inte lika mycket på sociokulturell kontext, personliga erfarenheter och behov. Risken är också att man missar viktig information kopplat till hälsa, individuella behov eller tillgång till vård om den personliga berättelsen försvinner, säger hon.
Tara Mehrabi understryker att digitaliseringen inte är en neutral process som minskar risken för diskriminering. Även om teknik kan bidra till att göra vården mer tillgänglig, exempelvis för människor i glesbygd, finns risken att andra grupper diskrimineras om sociokulturell kontext eller normer inte beaktas när nya tjänster designas och distribueras.
Exempelvis återkommer bland transpersoner ofta problem med diskriminering och barriärer i kontakten med vårdsystemet, eftersom kunskap saknas om deras kroppar och vårdbehov. Det handlar då om en strukturell diskriminering.
– En hälsorisk handlar om screening för cancer. Kommer en transsexuell man exempelvis kallas för en undersökning av livmodern efter en könsbekräftande behandling? Det är en relevant fråga i en kontext där sjukvårdssystem utgår från personnummer och digitala plattformar som är könskodade. Då kallas grupper baserat på binär information, som säger om du är kvinna eller man, säger Tara Mherabi.
På samma sätt finns även generella risker kopplade till en utökad digital hälsovård, anser Tara Mehrabi:
– Digitala lösningar ska gynna alla och öka möjligheten att själv ta kontroll över sin hälsa, det förutsätter teknikvana och att man är positivt inställd till teknik. Men det finns studier som visat att många som söker vård upplever digitala hälsotjänster som komplicerade, därför avstår man från att använda dem. Ålder är en faktor som skiljer ut grupper, och ser man till etnicitet så handlar det inte bara om språk. Kön är också en utskiljande faktor, eftersom pojkar är mer socialt tränade att intressera sig för teknik.
Tara Mehrabi tar också upp svenska studier om digitala vårdsystem som visar att etnicitet, kön och språk spelar en avgörande roll i användarnas upplevelse av vården. Studierna visar också att många därför avstår från att söka hjälp, på grund av att de upplever hinder eller diskriminering kopplat till språkbarriärer och kulturella skillnader i synen på hälsa.
Och även när större grupper tar till sig teknik finns fallgropar, exempelvis att inte ta hänsyn till individuella förutsättningar.
– Appar som stegräknare och kaloriräknare kan hjälpa många till en mer hälsosam livsstil, men det är också lätt att människor blir fixerade vid mätresultat som är generella och inte passar alla individer. Det kan till exempel öka risken för ätstörningar, säger Tara Mehrabi.
Just hänsyn till människors olikheter, den sociokulturella kontexten och normer om kroppar, hälsa och sjukdom är en viktig aspekt för att förstå begreppet jämlikhet inom vården, anser Tara Mehrabi.
– Det är lätt att tro att jämlikhet inom vården betyder att alla ska behandlas på samma sätt. Men det riskerar att ställa människor som redan står utanför ännu längre bort, som i fallet med transmännens ökade risk för vissa cancertyper.
Ett annan aspekt Tara Mehrabi tycker är intressant är det ”osynliga arbete” ett concept hon lånat från den feministiska forskaren Nelly Oudshoorn. Digitala hälsolösningar har ofta ett löfte om effektivitet och ökad tillgänglighet. Men även om de kan bidra till att minska arbetsbelastningen inom vården betyder det inte att de minskar den totala arbetsbördan. De kan istället förflytta ansvar och arbetsuppgifter från vårdpersonal till patienter eller från läkare till sköterskor.
Tara Mehrabi skrattar lite när intervjun börjar gå mot sitt slut och säger att hon förmodligen kommer att uppfattas som teknikfientlig. Tvärtom ser hon stora möjligheter med den digitala utvecklingen, inte minst eftersom mer tillgänglig information kan öka människors medvetenhet och ge större möjligheter att ta kontroll över sin egen hälsa.
Vilka förhoppningar har du på Digitalwell Arena?
– Att vi kan skapa ett system som också kan hantera kritik och använda den för att förbättra systemet. Att transformera sjukvården är ingen engångshändelse, som man löser med en studie, utan det kräver en ständig interaktion. Och jag hoppas att vi inte överdriver förväntningarna på att alla ska klara sig själva, utan att vi också har plats för sårbarhet och tycker att det är okej, säger Tara Mehrabi.
Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur IoT kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en en ny högstadieskola i Arvika kommun.
Fokus för projektet är hur IoT kan användas för att mäta barn och ungas hälsa i skolan. Mätningar som i dag görs med hjälp av samtal och enkäter.
– Vi ska sammanföra tekniska möjligheter som IoT medför med elevhälsans önskemål, samtidigt som vi bevakar integritetsfrågan. Målet är att försöka kartlägga vilka data det blivande systemet kan komma att leverera och hur detta kan hjälpa elevhälsan att skapa värde och välbefinnande för eleverna, säger projektledare Erik Wästlund, docent i psykologi.
Datavetenskap och omvårdnad vid Karlstads universitet är också involverade i projektet som genomförs i samverkan med Arvika kommun, DigitalWell Arena, Swegon, Serneke och Scaaler IoT Labs.
– Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och skolan är en bidragande faktor. I projektet kan CTF, och andra aktörer, testa hur IoT-teknik kan användas för att verifiera att elever vistas i en god fysisk och psykosocial skolmiljö samt underlätta för att sätta in åtgärder vid avvikande värden, säger Christian Persman, utvecklingsledare Arvika kommun.
Att mäta fysisk aktivitet och hälsa med hjälp av ny teknik är vanligt bland vuxna och har forskats en hel del inom, bland annat av CTF.
– Så ser det inte ut när det gäller att mäta hälsa kopplat till studiemiljö eller studieprestation. Här hoppas vi kunna vara med och bidra – både till en ökad samhällsnytta men också till den vetenskapliga litteraturen, säger Erik Wästlund.
– Det här projektet är ett resultat av CTF:s och Karlstads universitets arbete inom Akademin för smart specialisering och DigitalWell Arena där forskning, innovation och utbildning kopplas ihop i syfte att stärka värmländskt näringsliv och offentlig sektor, avslutar Erik Wästlund.
Författare: Linda Fridberg, Karlstads universitet
Läs mer om projektet: Ny skola testmiljö för teknik som ska förebygga ohälsa
Hur kan man göra digitala hälsotjänster mer inkluderande? Det vill Centrum för genusforskning titta närmare på i en studie för DigitalWell. Därför söker man nu deltagare från tre användargrupper som ofta förbises: Transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen.
Digitaliseringen kan skapa möjligheter för en mer inkluderande och jämlik hälso- och sjukvård. Samtidigt finns det flera studier som visar att digitalisering också kan öka hälsorelaterade ojämlikheter om inte hänsyn tas till sociala kategorier som genus, etnicitet och klass i innovationsprocesser.
– De är inte så mycket fokus på just de frågorna, utan mer på hur bra digitaliseringen kan vara för vår hälsa. Men det finns vissa problem kring förväntningarna om vem tjänsterna är till för, säger Sebastian Mohr, universitetslektor på Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet.
Därför kommer han tillsammans med forskarkollegan Tara Mehrabi att inom ramen för DigitalWell titta närmare på vilka utmaningar transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen kan möta i kontakterna med vården. Syftet med pilotstudien är att skapa insikter som gör det möjligt att utveckla digitala sjukvårdslösningar för mer mångfald och jämställdhet.
– Alla tre användargrupperna kan ha olika utmaningar i sina kontakter med vården. Det kan röra både frågor om identitet såväl som psykiska och fysiska hinder, säger Sebastian Mohr.
Det kan exempelvis handla om att transpersoner över huvud taget inte existerar i system som enbart ser män eller kvinnor, eller att interaktion med invandrarkvinnor påverkas av språkbarriärer eller stereotypa bilder som inte ser till individens kompetens. För män från arbetarklassen kan både tekniska tillkortakommanden och vilket förhållningssätt man har till sin egen hälsa innebära ett hinder.
– Det kan till exempel för arbetarklassmän vara svårt att prata om vissa saker. Man kanske har problem med en förstorad prostata och har svårt att kissa, men tar inte upp det. Och eftersom de inte säger något kanske vårdpersonalen inte heller tror att problemen är så stora, säger Sebastian Mohr.
Nu söker man personer från de tre användargrupperna som vill medverka i pilotstudien, som görs i två faser under våren. Den första är ett gruppsamtal med fem till sex personer inom respektive användargrupp. Frågorna handlar om vilka utmaningar man kan stöta på när man söker tillgång till vård, samt vilka digitala verktyg som används för att övervinna dessa utmaningar.
Den andra fasen baseras på individuella intervjuer, med syftet att få veta mer om hur deltagarna upplever att hälso- och sjukvården förändras genom digitala lösningar.
Det finns även möjligheter för entreprenörer och företag som utvecklar digitala hälsotjänster att delta. I pilotstudien kommer deltagarna att få testa digitala hälsoplattformar och ge feedback på vilka för- och nackdelar de tycker att de har.
– Det ger möjlighet att utveckla en tjänst som inkluderar fler användargrupper. Det är ett viktigt steg i varje innovationsprocess och gör att man för upp ögonen för de utmaningar som finns. Men det kan ju också finnas de som är intresserade av att utveckla en specifik tjänst för till exempel invandrarkvinnor eller transpersoner, säger Sebastian Mohr.
Är du intresserad av att delta i pilotstudien eller vill du veta mer? Här hittar du mer information och kontaktuppgifter
Vilka bestående effekter kommer coronakrisen få på våra beteenden? Det vill CTF, Centrum för tjänsteforskning, ta reda på i en ny studie. Syftet är att få djupare kunskap om vilka digitaliseringsåtgärder som är värda att satsa på för framtiden.
Erik Wästlund, docent i psykolog, är projektledare för CTF:s studie.
I enkätstudien ska forskare från CTF vid Karlstads universitet undersöka hur människors vanor och beteende förändras på grund av coronakrisen. Om nya vanor uppstår och vilka man vill fortsätta med även efter krisen, men även vilka gamla vanor som är omöjliga att upprätthålla med hjälp av digital teknik.
– Ny teknik gör det möjligt för oss behålla vanor som till exempel att fika med nära och kära, ha möten med kollegor och träffa en doktor – även om det sker digitalt via nätet. Allt är dock inte genomförbart med ny teknik, som till exempel att umgås med andra människor i fysiska miljöer, säger projektledare Erik Wästlund, docent i psykologi.
Coronakrisen ger enligt honom en möjlighet att via enkätstudien fånga upp människors beteenden och upplevelser i realtid. Syftet med studien är att få mer kunskap om utvecklingen av digitaliserade tjänster med användarens behov i fokus. Resultaten ska användas i fortsatt forskning kring digitalisering för att få ökad kunskap om vad som är värt att digitalisera. Kunskap som i sin tur kan komma näringsliv och offentlig sektor till nytta i sitt arbete med att utveckla digitala tjänster som möter användarens behov.
Hur stor påverkan tror för digitaliseringstakten i samhället tror du det faktum att många nu tvingats ställa om till mer digitala beteenden kommer att ha?
– Jag tror den rådande situationen kan ses som en accelerator för digitalisering. Plötsligt tvingas vi frångå tidigare vanor och föreställda sanningar, säger Erik Wästlund.
Finns det några vanor som du, redan innan studien är komplett, är ganska säker kommer att bli mer digitala när coronakrisen är över?
– Definitivt digitala möten. Vi kommer inte att åka tåg i flera timmar för ett entimmes möte bara för att sedan sätta oss på tåget och åka hem igen.
Enkätinsamlingen avslutades 28 april. Enligt Erik Wästlund kommer de första, preliminära resultaten från studien sannolikt att kunna presenteras innan sommaren.
Här hittar du mer information om studien.
Går det att förbättra prestandan i mobil datakommunikation genom att kombinera olika tekniker som wifi med 4G och 5G? Det vill Stefan Alfredsson ta reda på genom sin forskning vid Karlstads universitet.
Det är svårt att tänka sig en tillvaro utan mobiltelefon. Den är vår primära länk till sociala medier och myndigheter och ger oss konstant tillgång till underhållning, shopping och viktiga samhällstjänster. Dessutom utvecklas nu allt fler digitala hälsotjänster. Därför lär behovet av pålitliga trådlösa uppkopplingar knappast minska.
– Traditionellt förlitar sig våra uppkopplingar på enbart en förbindelse, berättar Alfredsson. Men hans forskning visar att det med anpassningar av mjukvaran går att kommunicera simultant i flera kanaler samtidigt för att öka stabilitet och kapacitet.
Stefan projektleder den del av Karlstad universitets insatser i projektet som handlar om datavetenskap.
– Utmaningarna är resursbrister inom hälsosektorn, längre vårdköer och en åldrande befolkning som kräver en annan typ av vård framöver. Vi tror att digitalisering är ett sätt att möta de här utmaningarna, eftersom det kan ge bättre effektivitet och resursanvändande. Ta till exempel personalbristen. Kan vi hitta sätt att effektivisera där så tror jag vi kan göra stora vinster. Det finns redan digitala doktorstjänster som gör att du slipper gå till vårdcentralen och smitta ner andra. Vi kan också tänka oss ett digitalt system i hemmet som automatiskt upptäcker ifall en person inte har rört sig på ett tag och tillkallar hjälp. Då är det viktigt att det finns en pålitlig uppkoppling med tillräcklig kapacitet för att överföra bild eller ljud, eller för att prata med någon i andra ändan, säger Stefan.
För att förstärka sin satsning mot digitalisering av hälsotjänster har Karlstads universitet inrättat tre doktorandtjänster, inom datakommunikation, datasäkerhet och mjukvaruutveckling.
– Det är områden vi tror är centrala inom en digitalisering. Det behövs pålitliga kommunikationslösningar. Ett annat viktig område är datasäkerhet och personlig integritet. När man hanterar hälsoinformation så är det oftast känslig personinformation. Därför undersöker vi vilka som får ta del av informationen och hur kan man göra det på ett integritetsvänligt sätt. Vi behöver också bra mjukvaror. Därför undersöker vi hur hälsosektorn arbetar med mjukvaruutveckling och mjukvaruarkitekturer och hur man kan säkerställa att det blir bra kvalitet, säger Stefan.
I framtiden tror Stefan att vi kommer ha mycket nytta av AI för att skapa en mer individuellt anpassad vård och för att skräddarsy exempelvis medicinering.
– Idag testar man vanligtvis läkemedel på en genomsnittsgrupp, sedan funkar kanske inte medicinen för personer som hamnar utanför det genomsnittliga spannet. Men om vi med hjälp av AI och machine learning kan följa upp alla faktorer som påverkar hur din behandling borde se ut, så kommer vi kunna erbjuda en bättre och mer individanpassad vård.
DigitalWell Arena ger Värmland möjligheter till utveckling.
– Stora aktörer som Region Värmland, Vinnova och Karlstads universitetet, tillsammans med näringslivet avsätter resurser för att de tycker det här är en viktig satsning för hela regionen. Det är ett kvitto på att vi har den kompetensen som krävs för att driva igenom det här, avslutar Stefan.
Läs mer om karlstads universitet här
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
