Arbetet med att utveckla ett digitalt verktyg till konceptet Föda utan rädsla fortskrider i DigitalWell Arena. Nu har en behovsbild tagits fram, där en viktig insikt har varit betydelsen av att stötta och involvera partnern i god tid innan förlossningen.

Processen med att ta fram ett digitalt verktyg baserad på entreprenören Susanna Helis koncept Föda utan rädsla inleddes i början av året. Nu har en behovsbild skapats, baserat på de insikter som framkommit från fokusgrupp och intervjuer med gravida kvinnor, partners och nyblivna mammor. En gruppintervju har även genomförts med barnmorskor på förlossningen på Centralsjukhuset i Karlstad.

Helena Troedsson, processledare för Föda utan rädsla, tillsammans med den fokusgrupp som varit med och tagit fram en behovsbild.

Fokus kommer att ligga på hur ett digitalt verktyg kan hjälpa användarna att känna sig omhändertagna och förberedda på de känslomässiga utmaningar som en förlossning innebär. Det finns ett stort behov i målgruppen att få tydlig information, men även bekräftelse och känslomässigt stöd, som sträcker sig även efter förlossningen.

Digitalt verktyg ger visuella möjligheter

Dessutom har behovet att stötta och tydliggöra partnerns roll blivit en viktig pusselbit när behovsbilden klarnat.

– Betydelsen av partnern har visat sig vara otroligt central i det här arbetet; de ska kunna känna delaktighet och få konkreta verktyg för att bättre kunna stötta den födande i förlossningsrummet, säger Marika Martin, process development designer på Compare.

Förutom behovet att involvera partnern blir möjligheten att jobba mer visuellt något som skiljer ut det digitala verktyget från det material som redan finns tillgängligt i Föda utan rädsla-konceptet.

– Det digitala verktyget öppnar möjligheten att utveckla och använda materialet som finns på ett mer interaktivt sätt, säger Marika Martin.

Söker medverkande till användartest

När behovsbilden är etablerad börjar det mer kreativa arbetet med att utveckla det digitala verktyget. Bland annat ska ett koncept designas och en prototyp byggas. Därefter väntar användartester, och är man intresserad av att delta går det bra att höra av sig. Här hittar du mer information.

Vem som ska utveckla det digitala verktyget mot slutanvändarna är ännu inte bestämt, så här finns en öppning för entreprenörer och företag som är intresserade av att delta.

För mer information:

Helena Troedsson, Region Värmland,
processledare för Föda utan rädsla
helena.troedsson@regionvarmland.se

I går invigdes DigitalWell Innovation Hub. Det innebär att det finns en fysisk samlingsplats för alla som vill utveckla framtidens digitala hälsotjänster.
– Har ni idéer som kan förbättra eller förändra samhället är det hit ni ska komma, sa Lina Svensberg, processledare på Digitalwell Arena.

Magnus Bårdén, Ann Otto Nemes, Henrik Svensson och Håkan Spjuth klippte den symboliska avspärrningstejpen. Nu har DigitalWell Innovation Hub öppnat!

EU-projektet DigitalWell är inne på sitt tredje år och verksamheten är redan i full gång. Projektet bidrar till samarbeten där näringsliv, akademin, det offentliga och civilsamhället tillsammans utvecklar digitala tjänster för att lösa utmaningar inom välfärden. Digitalwell är också en del av den större Vinnväxt-satsningen Digitalwell Arena, med ett uttalat fokus på digitala lösningar som ökar människors egenförmåga till ett hälsosammare liv.
Förhoppningen är att den nya lokalen – DigitalWell Innovation Hub i Karlstad Innovation Park – ska göra det arbetet ännu mer konkret och bli ett nav för spännande möten, innovation och utveckling.

– Det här är en stor dag som vi har planerat länge. Vi står inför stora samhällsutmaningar i den här regionen, och hälsa är en av dem. De här utmaningarna måste vi lösa tillsammans, sa Magnus Bårdén, vd på Compare och processledare för Digitalwell Arena.

Han fick hjälp att klippa bandet till Innovation Hub av Ann Otto Nemes, utvecklingschef i Karlstad kommun, Henrik Svensson, utvecklingschef i Region Värmland och Håkan Spjuth, avdelningschef för fakulteten för centrala stödfunktioner på Karlstads universitet.

Tar hit regionledningen

Samtliga betonade, precis som Magnus Bårdén, vikten av samarbete för att lyckas.

– Dagens utmaningar är samägda utmaningar som vi inte klarar att lösa själva. Jag hoppas att invigningen av den här lokalen kan bli ett startskott för det samarbetet, sa Ann Otto Nemes.

För att manifestera både den symboliska och praktiska betydelsen av Innovation Hub lovade Henrik Svensson att regionledningsmöten kommer att hållas här. Och Håkan Spjuth hoppas att mötesplatsen både kan ge universitetets forskare nya samhällsutmaningar att angripa och bli ett nav för att involvera studenter.

– Vi sysslar med lokalproducerad forskning med global impact, men det bygger på att vi samverkar med samhället utanför, sa Erik Wästlund, docent i psykologi på CTF och en av de forskare som sedan länge är involverad i DigitalWell.

Lina Svensberg ska hjälpa företagare och entreprenörer att få den uppbackning de behöver.

Invigningens kanske mest inlevelsefyllda tal hölls av Lina Svensberg, processledare på Digitalwell Arena. Hon jobbar med de företag som ska driva fram digitala innovationer som ökar möjligheterna för människor att påverka sin egen hälsa. Framförallt pratade Lina Svensberg om det verktyg – innovationssupporten – som är redo att tas i drift. Huvudbudskapet var att det ska bidra till att vackra ord också blir till handling, som sipprar ner i verksamheten och stöttar entreprenörer i att förverkliga sina idéer.

– Det hjälper inte om Karlstads universitet är världsledande i sin forskning om inte entreprenörerna vet om det och får tillgång till den kunskapen, sa Lina Svensberg, som ett exempel på hur Innovation Hub kan bli en bro mellan olika samarbetsparter.

Rum som kan öppna nya dörrar

En av de entreprenörer Lina Svensberg tycker visar prov på ett sådant samhällsengagemang hubben söker är Marie Niljung, som förlorade båda sina föräldrar i självmord. Nu jobbar hon för att skapa en ”digital följeslagare” av en bok som hindrar andra människor från att göra samma sak.

– Att ge en bok till en 17-åring med dyslexi är ingen bra idé, säger Marie Niljung.

Vad hoppas du att en plats som DigitalWell Innovation Hub kan göra för dig som entreprenör?

– Hjälpa mig att öppna andra dörrar, exempelvis till Region Värmland, eller till universitet som kan koppla på forskning eller hjälp med att hitta finansiering.  

Låt dig inspireras av innehållet – eller skapa innehåll som inspirerar andra

Digitalwell Arena förstärker sin organisation på flera olika plan. Livia Holm tar plats i styrgruppen och dessutom har ett nytt advisory board skapats för att agera bollplank och lyfta kritiska frågeställningar.

Livia Holm, policy- och utvecklingschef för den digitala vårdcentralen KRY, blir den sista pusselbiten för att göra Digitalwell Arenas styrgrupp komplett. Faktum är att platsen har varit vakant en tid, eftersom man varit ute efter att fånga upp vissa spetsegenskaper. Egenskaper man nu anser sig ha hittat hos Livia Holm.

– Ville ha en kompetent person från näringslivet med ett nationellt perspektiv och som är en del av den utmaning vi står inför; att skapa framtidens hälsotjänster, säger Magnus Bårdén, innovationsledare på Digitalwell Arena.

Livia Holm ser fram emot sitt nya uppdrag, inte minst då hon tycker att en samlande kraft för entreprenörer som riktar sig mot hälsosektorn är viktig, inte minst i kontakten med offentliga aktörer.

– Du kan ha en otroligt bra tjänst eller produkt, men du får ett problem om verksamheten inte får förutsättningar att skalas upp. Det som attraherar med Digitalwell Arena är att det är ett försök att skapa ett ekosystem där man kan utveckla de här tjänsterna för uppskalning, säger Livia Holm.

Marie Grannander, Lina Svenberg, Cecilia Karlsson, Livia Holm och Magnus Bårdén.

Även Digitalwell Arenas basorganisation förstärks med två nya namn. Marie Grannander, som närmast kommer från en roll som digitaliseringsstrateg i Eda kommun, kommer att axla en koordinerande roll för processledningen. Lina Svensberg, sedan tidigare aktiv inom Digitalwell, kommer att ansvara för arbetsområdet om entreprenörskap, kommersialisering och uppskalning.

Granskande funktion

På strukturnivå har dessutom ett nytt advisory board skapats. Gruppen består av personer med spetskunskaper från både akademin, näringslivet och det offentliga. Huvuduppgiften blir att agera bollplank till styrgruppen och de olika arbetsgrupperna – med mandat att ta upp för satsningen kritiska frågeställningar.

– Vi tror att vi blir bättre tillsammans, att vi kompletterar och stärker varandra. Men vi hoppas också att ni kan hjälpa till att granska, eftersom vi springer på väldigt många olika bollar i den här satsningen, sa Cecilia Karlsson, processledare för Digitalwell Arena, när advisory board samlades till ett första möte.

Där fick gruppmedlemmarna chansen att lufta sina funderingar om Digitalwell Arena. En återkommande tanke var att även om satsningen sträcker sig många år framåt i tiden behövs även ett mer kortsiktigt fokus.

– Det får inte bara blir att vi lackar om karossen, vi måste hitta ner till det som faktiskt driver verksamheten. Det behöver också få effekter här och nu, och det handlar inte om att säga upp vårdpersonal utan att få deras tid att räcka till, säger Mikael Borén, IT-chef för Region Värmland.

Fokus på preventiva insatser

En annan viktig pusselbit, som flera påtalade, är vikten av att hälso- och sjukvården måste bli mer preventiv.

– Där är vi i behov av en succé, där vi kan visa på en förflyttning. Sådana resultat finns till exempel inom specialistvården, där man gör kontinuerliga framsteg, men när det gäller hur vi organiserar vården, vilket det i stor utsträckning handlar om när vi pratar prevention, så saknar vi ofta stora, tydliga framsteg, sa Jonas Matthing, doktor i företagsekonomi, RISE.

Magnus Bårdén och Cecilia Karlsson framför Arenans nyskapade advisory board, som samlades till ett första möte i början av februari.

Slutligen fick den nya grupperingen en dragning av Henrik Ahlén, e-hälsostrateg på CGI, som jobbar med en förstudie kring hur Digitalwell Arena kan jobba med datainfrastruktur. Även här anses en möjlig huvudinriktning vara hur insamling av data och screening kan hjälpa till att korta tiderna för att ställa diagnoser och identifiera riskgrupper. Det skulle exempelvis kunna ske genom att involvera delvis nya aktörer i vårdkedjan, som tandvården, socialtjänsten och skolan.

Digitalwell Arena blir en av tre nya samarbetsparter i Be Digitals utökade satsning. Arbetet är inriktat på digital utveckling av företag inom hälsosektorn och besöksnäringen på den värmländska landsbygden.

Satsningen på Be Digital har pågått under två år och riktar sig mot små och medelstora företag. Det framgångsrika arbetet har resulterat i att Be Digital-konceptet nu i nationell konkurrens fått medel från Tillväxtverket. Den utökade satsningen är nischad mot en delvis ny målgrupp inom besöksnäringen och hälsosektorn.

Syftet med den utvidgade satsningen på Be Digital är att skapa bättre förutsättningar, konkurrenskraft och hållbarhet för företag på landsbygden genom digital affärsutveckling. Be Digitals metodik innehåller en guidning i företagets hela digitala resa, test av företagets digitala mognad, matchning mot leverantörer och samarbetspartners, inspiration och nätverk. Företagen ska genom insatserna uppnå en större förståelse för hur digitalisering är en del av företagets hela verksamhetsutveckling.


Magnus Bårdén, innovationsledare och vd på Compare, ser spännande möjligheter när Digitalwell Arena samarbetar med Be Digital.

– Vi hoppas att vi genom det här samarbetet kan hjälpa företag som jobbar med hälsotjänster på flera sätt. Dels kan digital verksamhetsutveckling göra att man når fler och nya användare, dels kan satsningen skapa möjligheter till att helt nya tjänster. Den kombinationen känns väldigt spännande ur Digitalwell Arenas perspektiv, säger Magnus Bårdén, innovationsledare och VD för Compare.

Compare står bakom både Be Digital och Digitalwell Arena. Samarbetspartners och delfinansiärer i den utökade Be Digital-satsningen är förutom Compare Almi Värmland och Visit Värmland.

Ambitionen är att under året erbjuda mellan 25 och 50 företag digital rådgivning.

– Rådgivningen är öppen för alla landsbygdsföretag i Värmland, utom de i Karlstad kommun, men primärt för företag inom besöksnäring och hälsosektorn. Vi är övertygade om att företagens förmåga att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter är central för deras överlevnad och utveckling, säger Stefan Skoglund, digital affärsutvecklare på Compare och ansvarig för Be Digital.

I Digitalwell Arena utvecklas nu en digital tjänst för att hjälpa gravida till en tryggare förlossning. Innehållet baseras på metodiken från succéboken Föda utan rädsla.
Caset är det första som drivs från grunden i Digitalwell Arena.

FUR, Föda utan rädsla, är ett koncept som skapats av entreprenören Susanna Heli. Den första upplagan av hennes bok, som vänder sig till gravida och stödpersoner, kom för drygt tio år sedan och har nu sålt i över 50 000 exemplar.

Nu pågår ett samarbete med att utveckla innehållet till en digital tjänst. Förutom Susanna Heli och Digitalwell Arena ingår Region Värmlands förlossningsvård.

– Metoden och innehållet så väletablerat att den inte är beroende av mig som person längre. Därför vill jag med stöd av Digitalwell Arena gå vidare med digitalisering och konceptualisering av metoden, den kunskapen har inte jag, säger Susanna Heli.

– Drivkraften är att utveckla framtidens sjukvård. Det känns fantastiskt att få vara med och göra det.

Susanna Heli är redo att ta sitt koncept vidare i digital tappning.

Cecilia Karlsson, processledare i Digitalwell Arena, tror att tjänsten kan möta behoven hos en målgrupp som är digitalt mottaglig, samt ett utvecklingsbehov från verksamheten. Dessutom tycker hon att caset matchar Digitalwell Arenas modell:

– Det innehåller alla fyra byggstenar som ett innovationscase i Digitalwell Arena ska ha. Det fokuserar på ett användardrivet behov, en analog metod som mycket väl kan bli ett digitalt stöd för den blivande mamman/familjen. Det finns en entreprenör som behöver hjälp med och vill investera i att skala upp sin produkt digitalt, vi kopplar på forskning från Karlstads universitet för kunskapsspridning och använder vår kunskap kring innovation och processledning för att driva caset.

Ser stor potential

Cecilia Karlsson hoppas att den digitala tjänsten kan minska behovet av telefonrådgivning från vårdpersonal, samtidigt som det ger blivande föräldrar en ökad känsla av egenkontroll. Hon ser också en stor möjlighet att tjänsten kan spridas både nationellt och internationellt.

Enligt Susanna Heli kommer det digitala verktyget i ännu högre grad än boken att fokusera på de praktiska momenten kopplade till förlossningen. Dessutom är tanken att en profylaxkurs ska inkluderas.

– Min drivkraft är att det här ska göra FUR tillgängligt för så många som möjligt, säger Susanna Heli, som tycker att vården generellt har varit sämre på att satsa på känslomässigt baserade tjänster.

– Det är helt accepterat med en miljardindustri kring läkemedel och sjukvårdsutrustning, men inte lika accepterat med känslomässigt baserade tjänster. Men hela poängen med tjänsten är att förbygga både fysiskt och psykiskt lidande.

Tjänst blir föremål för forskning

I Digitalwell Arenas samarbete kring FUR ingår också Karin Ängeby, utbildad barnmorska och forskare, som representant från förlossningsvården. Hon kommer dessutom att forska kring förlossningar kopplat till FUR-metodiken, tillsammans med Anna Nordin, universitetslektor på Omvårdnad vid Karlstads universitet.

Föda Utan Rädsla har funnits som metod i tio år men är inte utvärderad i forskning förut. Däremot vet vi att stöd under förlossningen har mycket goda effekter och inga negativa biverkningar, säger Karin Ängeby.

Arbetet med konceptutvecklingen av FUR blir det allra första caset som drivs från grunden i Digitalwell Arenas regi, tidigare case har initierats via det regionala EU-projektet DigitalWell. Det har också öppnat för att släppa in Susanna Helis företag, som är baserat i Stockholm. 

Söker deltagare till fokusgrupper

Kopplat till utvecklingsarbete av FUR-verktyget skapas fokusgrupper. Är du gravid, stödperson eller nybliven förälder och vill dela med dig av vilka behov du har för att uppnå en trygg förlossning är du välkommen att anmäla dig till den första fokusgruppen här. Dessutom kommer det i ett senare skede att behövas användare som kan testa pilotversionen av verktyget och som kan delta i djupintervjuer. Mer info kommer inom kort på Digitalwell Arenas sajt.

Bättre vård, ett växande näringsliv och en process som till och med kan tvinga fram ny lagstiftning.
Här ger regionstyrelsens ordförande Fredrik Larsson (M) sin första stora intervju om vilken roll han tror att Digitalwell Arena kan spela för Värmland – och hela landet.

Det var många bitar som behövde falla på plats innan den
tioåriga satsningen på Digitalwell Arena landade i Värmland. Spetskunskap på
Karlstad Universitet, ett starkt näringsliv inom ICT-sektorn och att liknande
satsningar gjorts inom pappersindustrin var några viktiga faktorer.

Minst lika viktigt var det tydliga stödet från politiken.
Inte minst då de nya, digitala hälsotjänsterna som skapas i Digitalwell Arena
ska kunna testas i verkliga miljöer i samverkan med det offentliga. Förhoppningsvis
till nytta för hela Sverige – och helst även för människor utanför
landsgränsen.

Fredrik Larsson är både stolt och glad att satsningens arena blev just Värmland.

– Dels är det ett kvitto på att vi har en bra struktur för att driva den här typen av projekt och att det finns ett näringsliv inom den här branschen som man uppskattar på nationell nivå. Det andra är att det borde kunna få effekter på det värmländska näringslivet och välfärdsverksamheten, säger han.

I Digitalwells Arenas programförklaring står att de nya digitala hälsotjänster som skapas ska vara ”användardrivna”. Enligt Fredrik Larssons tolkning bryter det med den traditionella bilden av hur ett utbud skapas. Inom samma område ligger också den utveckling av vården han hoppas mest på i ett kort perspektiv.

– Ur ett medborgarperspektiv så hoppas jag att den traditionella vården, med hjälp av digitala verktyg och innovationer, får ett mer patient-, anhörig- och medborgarvänligt perspektiv, där man inte bara är en patient utan kan ha en dialog med vården.

– Jag kanske får en inbjudan att boka en tid. Det är ganska enkel teknik, men jag tror också att tekniken gör något med hur vi betraktar oss i själva systemet.

En viktig del av Digitalwell Arenas arbete är också att
förändra både organisationer och individers beteende kopplat till hälsa. Ett
problem som ofta upprepas kring nytänkande och innovationer inom vård- och
hälsosektorn är den byråkrati som omgärdar verksamheten.

Där har Fredrik Larsson stora förhoppningar om att bidra till något nyskapande:

– ­Ofta nämns regler och byråkrati som ett hinder för utveckling när det gäller digitalisering. Det är till en del sant, men kan också vara ett svepskäl och lätt att skylla på. Men i Digitalwell Arena finns ett moment om att testa policys och se vad som händer om man ändrar regler eller tillför nya informationsutbyten, vilken tjänst skulle det kunna leda till? Bara möjligheten att vi bygger upp en infrastruktur för att pröva ändringar av regelverk – eller till och med lagar. Tänk om vi kan ha det här som en plattform för att testa vad som händer om man ändar lagen – det vore skitspännande!

Att användarna kommer att vara redo att ta till sig nya tjänster och driva på utvecklingen är han ganska säker på.

– De som är tio år idag har aldrig upplev en värld utan smartphonens. Det går ganska fort, på en generation så förändras vår bild av verkligheten mycket, säger Fredrik Larsson.

Många kurvor inom den traditionella vården pekar idag åt fel. Inte minst hur vi konsumerar vård. Enkelt uttryckt kommer resurserna inte att räcka till om den utvecklingen fortgår. Sett ur det perspektivet tycker Fredrik Larsson ändå att man måste ha rimliga förväntningar på vad Digitalwell Arena kan bidra med i regionen.

– ­Digitalwell Arena som miljö för testbädd är inte för det värmländska behovet, utan där får värmlänningarna stå som modell för ett behov som andra också har. Det är viktigt att ha med sig, för det händer mycket bra saker på andra ställen också. Det är en internationell process som vi är en liten del av. När man jobbar med innovationer och framtidsfrågor så får man också vara beredd på att det vi gör kan visa sig vara fel. Om vi bygger upp en miljö för att testa saker så vore det osannolikt om allt blev bra, det ingår i metodiken, säger Fredrik Larsson.

Han tror inte heller att lösningen på framtidens problem ligger i att bara titta på vilka kostnader och behov som finns i den traditionella vården.

– Digitaliseringens öppning är att vi kanske radikalt kan förändra situationen – så att vi faktiskt gör saker innan vi blir sjuka. Då händer någonting, allt det andra är mer verksamhetsutveckling eller implementering av goda system. Men om vi med data, teknikutveckling och innovation vet om innan du blir sjuk att du kan bli sjuk och få en mycket billigare, enklare eller mer kostnadseffektiv vård – då har vi gjort skillnad på riktigt.

Som politiker, kan det vara känsligt att flytta mer ansvar för den egna hälsan till individnivå?

– En svår och viktig fråga alltid för politiken. Vi har alltid kommit överens om att finansiera sjukvården solidariskt, säger Fredrik Larsson.

Erfarenhetsmässigt är det känt att två grupper driver på utvecklingen inom hälsotjänster idag. Den ena är människor med kroniska sjukdomar, en grupp som kostar mest pengar inom hälso- och sjukvården. Den andra är friska människor – som vill bibehålla god hälsa.

– Min bild är att det finns öar av väldigt positiv utveckling, där man försöker använda ny teknik i väldigt specifika grupper, till exempel diabetes. Jag var med min son på skolan och mötte en kille på lunchen som hade en liten platta som mätte blodsockret, han är sex år och hade superkoll. All data registrerades och det är ett jättetydligt exempel på att sannolikt så kommer datan, AI, veta innan han blir sjuk nästa gång. För den typen av specifika grupper händer väldigt mycket väldigt snabbt, som läkemedelsbolagen är med och driver på. Där tror jag att vården generellt hänger med ganska bra, men när det gäller de som är friska och vill fortsätta och vara friska, där är inte vården med.

Vilka förhoppningar har du kring att en ökad digitaliseringen av vården kan göra den mer jämlik?

– Jag tror att den kan göra det, så till vida att det kan jämna ut skillnader i geografi, möjligheter att resa och förflytta sig. Det kan jämna ut skillnader i kunskapsnivå, i dag vet vi att har man en högre utbildning så får man bättre vård, eller åtminstone lever längre. Olika typer av verktyg för att bibehålla hälsan kan hjälpa till där. Samtidigt som det naturligtvis riskerar att ställa grupper som inte vill vara med i det digitala samhället utanför.

Även om Digitalwell Arena riktar sig mot framtidens lösningar är det svårt att helt bortse från de behov som finns idag. Exempelvis var Värmland den region där lägst andel tyckte att väntetiden till vård- och hälsocentraler var rimlig, 53 procent. Det framgår i den senaste upplagan av Hälso- och sjukvårdsrapporten – öppna jämförelser. Tillgänglighetsfrågan är också den Fredrik Larsson upplever som det största, generella problemet inom svensk sjukvård idag.

– Kanske inte ur ett medicinskt perspektiv, men den upplevs som ett problem. Framtida teknik kommer att förändra den situationen för vissa grupper, och kanske inte för andra. Men det är klart att om vi har en AI som heter 1177, då är resursen i princip obegränsad dygnet runt för var och en av oss. Det kommer säkerligen minska trycket och vi kan använda resurserna klokare på andra ställen där de behövs.

Hur kan Region Värmland bidra till att Digitalwell Arena blir en lyckad satsning?

– Region Värmland, och kommunerna, är en väldigt stor leverantör av välfärdstjänster och har väldigt stor kompetens, både av ledarskap och utveckling. Vi har tillgång till data och system och det är nog våra egna möjligheter att engagera oss som begränsar oss. Det är svårt att få tid och pengar att räcka till, annars finns egentligen inga begränsningar vad vi kan bidra till, exempelvis när det gäller att skapa miljöer för testbäddar.

Hur kan vården utvecklas med hjälp av digital teknik när de anställda själva får tycka till? Det hoppas DigitalWell Arena kunna ge svar på efter en stor workshop.

Nästan 90 personer som jobbar inom område vårdkvalitet i Region Värmland samlades i ett välfyllt konferensrum på Centralsjukhuset i Karlstad under måndagen. Där skickades de runt på en slinga med 14 stationer, som samtliga innehöll en utmaning i hur vården kan förbättras med hjälp av digital teknik.

”Hur kan vi öka farmaceuters delaktighet i vårdkedjan med hjälp av digitala möjligheter?” är ett exempel på hur en utmaning formulerades.

Åsa Magnil, Tove Tevell, Marika Svalstedt och Rune Solhaug var en av de många grupper som samarbetade i workshopen.

– Det är bra att många olika enheter jobbar tillsammans med varandras problem, sa apotekaren Tove Tevell, som tror att många delar av hennes arbete på läkemedelsenheten kommer att digitaliseras.

Rune Solhaug, enhetschef på Kliniskt träningscentrum, tycker att engagemanget för ämnet är stort.

– Och många ser väldigt stor potential med digitaliseringen, både från ledningens och personalens sida.

Att personalen involveras i processen att skapa nya arbetsmetoder tycker han är självklart:

– Jag tänker att innovation inom vården är helt beroende av de som jobbar nära patienterna.

De 14 utmaningar som fanns att ta ställning till hade jobbats fram i ett öppet forum, som Lena Gjevert, områdeschef för vårdkvalitet, arrangerat. Ambitionen var till en början att hitta medarbetarnas hjärtefrågor, men efter ett möte med DigitalWell Arenas processledare valde man ut 14 förslag som det gick att lägga ett digitalt filter på till måndagens workshop.

– Men vi har minst lika många till, som inte var digitala, som vi också kommer att jobba vidare med, säger Lena Gjevert.

Efter att alla anställda gett förslag på arbetsmetoder kopplade till utmaningsområdena fick man sätta dit en liten klisterlapp om man tyckte frågan var prioriterad, samt skriva dit sitt namn om man vill jobba vidare med utmaningen.

– Det var kul att så många visade intresse att jobba vidare med frågorna, säger Lena Gjevert.

Marika Martin i samspråk med Lena Gjevert.

DigitalWell Arenas team kommer nu att gå igenom materialet för att förhoppningsvis kunna skapa flera nya innovationscase att jobba vidare med.

– Många har visat intresse för att engagera sig efter workshopen och det säger ju något om dessa utmaningar; de är högst aktuella och viktiga för de anställda. Nu ser vi fram emot nästa steg i denna process, säger Marika Martin, process development designer på Compare, och den som höll workshopen tillsammans med Johan Håkansson, praktikant på Compare.

Workshopen var ett resultat av ett samarbete inom DigitalWell Arena, där Region Värmland tillsammans Experio Lab och DigitalWell planerat en heldag tillsammans med område vårdkvalitet för att ta sig an dessa utmaningar.

 

I förra veckan samlades flera av DigitalWell Arenas partners för en träff på Karlstad Innovation Park. Mötet innebar både en summering av satsningens första år – och ett avstamp mot framtiden med en gemensam historia.

Ett 30-tal gäster från näringslivet, Karlstads universitet, kommun- och regionsektorn hade samlats för att fortsätta det gemensamma bygget av DigitalWell Arena. De bjöds på både fram- och tillbakablickar, liksom inspirerande föreläsningar av både Anders Ekholm och Emily Wise, coach samt följeforskare i det tioåriga Vinnväxtinitiativet.

Det första året har till stor del handlat om att skapa en organisation och en struktur att bygga vidare på. Det har också ställt allt större krav på att formulera en gemensam story och syn kring vad som ska åstadkommas i Arenan.

Lise Bergqvist, kommunikationsansvarig på Compare, presenterade hur det arbetet som görs tillsammans med innovationsbyrån Sticky Beat fortlöper.

– Målsättningen är en gemensam syn och story kring vad vi ska åstadkomma i Arenan, vad kärnan är och vad vi tillsammans fajtas för. Vi har märkt att bilden av vad DigitalWell Arena är annars är väldigt beroende av vem man frågar, säger Lise Bergqvist.

Storyarbetet var också en av de punkter DigitalWell Arenas processledare, Cecilia Karlsson och Magnus Bårdén, lyfte från året som gått. Förutom det har stor tonvikt lagts vid att bygga upp en stabil organisation och inleda ett nationellt policyarbete.

Ytterligare en pusselbit har varit arbetet med en förstudie kring möjligheterna att bygga ett certifieringscenter för medicintekniska produkter i Karlstad, enligt den nya MDR-lagstiftningen.


– Det är ett resultat av en långsiktig kompetensuppbyggnad kring test och validering, ett regionalt styrkeområde som inom ramen för Digitalwell Arena kan utvecklas till en satsning med attraktionskraft som kan stärka företagen långsiktigt, säger Magnus Bårdén, processledare för DigitalWell Arena.

De samarbetspartners som var på plats fick också, via mentimeter-svar, ange vilka satsningar de tror behövs inom DigitalWell Arena nästa år. Det gav många intressanta förslag, bland annat på förbättrade finansieringsmöjligheter för start ups, satsningar på cybersäkerhet och IOT samt stöd för att kommun och region ska kunna göra mer innovativa upphandlingar.

Det strategiska arbetsområdet för DigitalWell Arena är under utbyggnad. Just nu pågår ett initiativ att skapa en helt ny arbetsgrupp inriktad mot datainsamling och datainfrastruktur.

Ett första möte för att sondera möjligheterna med det nya arbetsområdet hölls på Karlstad Innovation Park i slutet av november. Utgångspunkten var frågan om hur användning och insamling av data kan hjälpa DigitalWell Arena att lyckas i sin mission och målbild. På mötet hade expertis från både akademin, näringsliv och det offentliga samlats för att ge sin syn på möjligheter och utmaningar.

– Förutsättningarna för DigitalWell Arenas arbete med att driva utveckling för ett hälsosamt samhälle behöver en plattform där det är möjligt att dela data mellan individer, leverantörer, myndigheter och företag som en del i innovationsarbetet, säger Cecilia Karlsson, processledare för DigitalWell Arena.

Dagen gav upphov till många intressanta diskussioner. Bland annat om vilka som bör ingå i den nya arbetsgruppen, vilken typ av data som finns tillgänglig och är relevant. En knäckfråga som också lyftes var den om det eventuella behovet av att bygga en egen plattform för att hantera data inom DigitalWell Arena.

Mötet resulterade i ett beslut om att starta en förstudie under början av nästa år för att gräva djupare i ämnet, med målsättningen att skapa ett nytt strategiskt arbetsområde för datainfrastruktur inom DigitalWell Arena.

DigitalWell Arena är sedan tidigare indelad i fem strategiska arbetsområden, som du kan läsa mer om här.

 

Anders Ekholm startade diskussionen om hur data ska hanteras inom Arenan med en inspirerande föreläsning.

 

Som en introduktion till sammankomsten gav Anders Ekholm, coach i DigitalWell Arena och senior rådgivare på institutet för Framtidsstudier, en inspirationsföreläsning. En viktig frågeställning var hur man hanterar ett komplicerat system jämfört med ett komplext. Ett komplicerat system går att analysera, och där kan vi ofta hitta en ”best practice”. Men många av de system vi i dag ska hantera är komplexa, exempelvis vård, skola och omsorg, och där vet vi egentligen inte vilka åtgärder som är korrekta förrän i efterhand.

– Komplicerade saker, som beskattning, fungerar väldigt bra i Sverige. Men samtidigt ställs krav från invånare och politiker att vi även ska kunna hantera mer komplexa och allvarliga samhällsproblem, som global uppvärmning, sa Anders Ekholm, som ett målande exempel på problematiken.


 

Ett komplext system går heller inte att organisera enligt någon given bästa metod. Men vi försöker göra som vanligt och i möten och med olika samordnare lösa dessa problem. Det syns även tydligt i sysselsättningsstatistiken, antalet chefer och administratörer inom offentlig sektor ökade med 50 procent mellan 2001 och 2013.

Istället anser Anders Ekholm, som tidigare jobbat som analyschef på Socialdepartementet, att det handlar om att bygga en infrastruktur för det ”biologiska samhället” där flödande data från alla hörn av livet och världen samlas in. Det innebär också en ökad förståelse för komplexa problem – och att vi tar fram nya metoder för att hantera dem, som olika simuleringar, AI och Machine learning.

Compares resa till AIM2 North i Oslo kan vara ett steg till att på allvar öka samarbetet med stor-Oslo. Compares vd Magnus Bårdén gjorde två framträdande på symposiet – och kanske kan DigitalWell Arena bli en brygga till vårt grannland.

På AIM2  North, ett event nischat mot AI och machine learning, passade Magnus Bårdén på att lyfta mänskliga värden. DigitalWell Arenas samverkansplattform för ett hälsosamhälle, där människor med hjälp av innovation och digital teknik blir en aktiv part snarare än en bricka i systemet, verkar ha gjort intryck.

”Vi kämpar för framtidens hälsosamhälle. Men vi kan inte lösa frågan om hälsa själva, det kräver samarbete – och därför är vi här för att leta efter samarbete med Norge”, sa Magnus Bårdén.

Vårt grannland fick en rapp resumé om de strategiska arbetsområden som DigitalWell Arena är uppbyggt kring. Hur idéer som bearbetas i en öppen innovationsmiljö backas med teknisk kunskap, utvärderas och testas, skalas upp tillsammans med näringslivet, blir en källa till ny forskning och kunskap som genererar nya projekt.

Publiken lotsades genom modellen med hjälpt av ett verkligt innovationscase.  

Magnus Bårdén presenterade Compare och DigitalWell Arena på OsloMet.

”Genom att presentera DigitalWell Arena fick jag många värdefulla kontakter, bland annat med Innovation Norge och försäkringsbolag som vill arbeta med hälsa. Xplorico som arrangerade konferensen är duktiga på att stödja entreprenörer och det finns gott om grogrund för utökade samarbete kring innovation och entreprenörskap tillsammans med Osloregionen. En bra dag på jobbet helt enkelt!” säger Magnus Bårdén.

Att intresset för Värmland, Compare och DigitalWell Arena verkligen är seriöst manifesterades också av att Magnus Bårdén bjöds tillfälle att göra sin presentation två gånger. Både för besökarna som följde spåret om AI och ML inom näringslivet och de som följde det inom offentlig sektor.

Även generellt tycker Magnus Bårdén att eventet gav mycket nya intryck att bearbeta:

”Dagen på Aim2 North var mycket inspirerande. Framförallt tar jag med mig den innovativa kraft som entreprenörerna visade genom att använda AI. Den måste vi stimulera och ta tillvara på bättre i Värmland.”

Steinar Svalesen med en bild av fyra storstadsregioner, varav
Karlstad och Värmland angör den västra.

Magnus Bårdén var inte ensam om att tänka nygamla tankar om samarbete i en utvidgad Osloregion, som sträcker sig till Värmland. Även Steinar Svalesen, director corporate finance, Beringer Finance och delägare i Xplorico, visade upp en bild av ett ”power house” när han talade i AIM2 Norths stora sal.

Ett kraftfält där både Karlstad och Compare var tydligt inritade på kartan!