Övesättnings-appen Care to Translate har testats i skarpt läge i vården. Utfallet blev närmast en succé. ”Det har blivit lättare att kommunicera med patienterna och gett dem en trygghet om vilken vård de ska få”, säger projektledaren Micaela Fristedt.
Den digitala översättningstjänsten Care to Translate testades mellan oktober och december av personal på infektionskliniken på Centralsjukhuset i Karlstad, Folktandvården i Kristinehamn och röntgenmottagningarna i Arvika och Torsby.
Appen gör det möjligt att kommunicera med patienter som inte talar svenska. Via på förhand givna fraser kan personalen ställa enkla frågor, eller ge information på patienternas modersmål. Fraserna kan spelas upp och visas samtidigt i text på en mobiltelefon eller surfplatta.
– Fraserna är utformade för att ge ledande frågor. Patienterna ska kunna svara ja, nej, nicka eller skaka på huvudet, säger Micaela Fristedt.
Maja Magnusson, en av medgrundarna till Care to Translate, tycker att testerna i verklig miljö är viktiga för att verifiera att tjänsten fungerar i praktiken, både i personalens arbetsflöde och i dialogen med patienterna. Testet i Värmland har dessutom inneburit att Care to Translate har kunnat bygga ut sina spellistor med fraser, som sedan kan komma andra till nytta.
– Exempelvis hade vi inte så många specifika fraser på plats angående tuberkulos, där fick vi ihop ett väldigt fint bibliotek tillsammans med infektionsklinikerna, säger Maja Magnusson.
DigitalWell Arena har dessutom kunnat erbjuda Care to Translate en genomlysning av Nordic Medtest.
– Det har varit jättevärdefullt. Det gav bra insikter kring det vi redan tänkt bra kring, men också insikter om behov när tekniken ska användas i större skala, säger Maja Magnusson.
Testet har möjliggjorts av Regionen Värmlands innovationssluss Vivan i samarbete med DigitalWell Arena. Mari Banck, utvecklingsledare på Region Värmland, har varit den samlande kraften.
– En stor eloge till verksamheten som har varit modig och räckt upp handen. Generellt kan det vara svårt att få till test i verklig miljö. Men det här visar verkligen vilka vinster som kan uppstå om modet finns, säger Mari Banck.
Idén att testa ett digitalt översättningsverktyg har funnits med under ganska lång tid på Region Värmlands asyl- och flyktinghälsa. Mari Banck tycker att många parter medverkat till att det faktiskt blev av, inte minst har upphandlingsenhet bidragit med både stöd och nytänkande.
– Test i verklig miljö ger en möjlighet att känna på varandra, och det finns inget krav att ta in tjänsten. Enheterna slipper ta ansvar för att säga ja eller nej till affären, eftersom jag tar ansvar för att ge företagen den feedbacken.
Sammanlagt hölls över 100 olika sessioner i Care to Translate under testperioden. Inte minst visade sig tjänsten värdefull i många av de korta möten som uppstår i vården, där tolkar normalt sett inte medverkar.
– Översättningarna är gjorda för att ta hänsyn till social, kulturell och medicinsk kontext. Det har inneburit en lättnad för personalen att patienterna har förstått och gett nästan uteslutande positiva erfarenheter, säger Micaela Fristedt.
Hon säger att små enkla fraser på patienterna modersmål kan skapa trygghet i en situation där många är nervösa. Det möjliggör också att patienter exempelvis bättre kan förstå hur de ska inta läkemedel, vilket annars ofta leder till osäkerhet och onödiga återbesök.
Region Värmland har efter testperioden förberett en direktupphandling av tjänsten, så att alla kliniker som vill ska kunna använda Care to Translate.
Läs mer om ”Projekt Test”.
Folktandvården i Kristinehamn är en av de verksamheter som testat Care to Translate. Huvudsakligen har tjänsten använts i receptionen, där man kunnat lösa frågor kring varför patienten söker vård, tidsbokningar, betalning och liknande ärenden.
– Det har varit väldigt skönt att vi har kunnat vara lite mer artiga i vårt bemötande. Det har också varit lättare att säkerställa att information nått fram, även i vissa behandlingssituationer, säger klinikchefen Åsa Stålenmark, som på bilden har sällskap av kollegan Maria Wilson.
I ”Projekt Test” samlas viktiga erfarenheter kring test av digitala hälsotjänster. Fem digitala tjänster testas i projektet, där Nordic Medtests expertis leder vägen för att skapa ett kvalitetssäkrat ramverk för test i offentlig sektor.
Test av ny välfärdsteknik rör sig i många olika skikt. Från mer tekniska aspekter till vilka behov de löser hos användarna – och i förlängningen effekterna i ett helt samhälle. Behovet av verkliga testmiljöer är därför centralt i DigitalWell Arena.
Som en viktig grund har ”Projekt Test” genomförts med Nordic Medtest, Region Värmland och Karlstad kommun. Fem olika tjänster ingår i ”Projekt Test”, där företag och offentlig sektor samarbetar. Tjänsterna befinner sig i olika faser av utvecklingen, och vänder sig till olika verksamheter inom kommun och region.
De medverkade bolagen och verksamheterna får stöd i att testa, utveckla och utvärdera tjänsterna. Arbetet ger också input kring hur ett ramverk för test kan formas för att bäst möta behoven både hos bolag och verksamheter.
Läs mer om när en av tjänsterna, översättnings-appen Care to Translate testats i vården.
DigitalWell Arena har förstärkt teamet med Sandra Eriksson och Jonas Matthing, som båda närmast kommer från RISE Service Labs. De kommer framförallt att jobba med policyfrågor och bygga upp en struktur för nya hälsoarenor.
När RISE valde att prioritera bort området tjänsteforskning i förhållande till mer tekniska kompetenser avvecklades RISE Service Labs. Då var Magnus Bårdén, Managing Director för DigitalWell Arena, snabb att agera.
– Med Sandra och Jonas får vi en djup kompetens och en bred erfarenhet om att bygga strukturer för tjänsteinnovation. Deras kompetens ökar vår förmåga att bedriva ett praktiskt utvecklingsarbete som bygger på vetenskapliga grunder. Jag ser att båda är nyckelresurser för att driva processer som löser våra komplexa samhällsutmaningar, säger han.
Sandra Eriksson var enhetschef för RISE Service Labs i drygt fem år med fokus på innovation och omställning inom ett flertal områden. I grunden är hon design- och innovationsingenjör.
Sandra Eriksson har också en bakgrund inom förpackningsindustrin, en industri som genomgår en stor omställning. Där hade hon uppdraget att få aktörer inom olika sektorer och branscher att samverka och förstå kraften i att arbeta mer behovsdrivet och med användaren i centrum för att skapa värde på nya sätt. Övergången från plast till papper ett bra exempel på komplexiteten i en omställningsprocess.
– Allt händer inte av marknadskrafter, det kräver också ofta att man jobbar parallellt med lagar eller rekommendationer och normer, säger Sandra Eriksson.
– Det handlar mycket om beteende och om hur vi kan skapa förutsättningar för att vi kan göra bra val. I butikerna ser vi mer och mer att vi handlar med egen korg eller kasse. Corona, online-handel och platskasseskatten har lett till en bred beteendeförändring. Det kan direkt jämföras med förändringar även på hälso-området.
Hur DigitalWell Arena kan bidra till nya digitala hälsotjänster tror hon lika mycket är en beteende- som teknikfråga. Därför behöver ”hälsoarenor” skapas där olika aktörer kan samverka och hitta strukturer för innovation.
– Vi behöver hitta former för nya samarbeten, hälsoarenorna blir en sådan plats. En plats där vi på nya sätt kan utveckla arbetssätt och metoder, policys, data, samt mäta och förstå effekter på samhällsnivå, säger Sandra Eriksson.
Jonas Matthing har i 20 år jobbat med FoU-projekt på CTF, VINNOVA, Malmö universitet och RISE, flera med koppling till hälsa, och är i grunden expert på marknader. Han var också delaktig i den ansökan som gjorde att DigitalWell Arena landade i Värmland.
Den senaste tiden har Jonas Matthing jobbat en hel del med omställningen till ett fossilfritt flyg. I grunden tycker han att det arbetet har likheter med transformationen till en mer proaktiv och digital hälso- och sjukvård.
– Det centrala är hur man jobbar med förflyttningen, hur man bygger en ny marknad, organiserar om en bransch eller förändrar policys. Det handlar i grunden om människor som fattar beslut – då måste man jobba med människors beslutfattande, säger Jonas Matthing.
En fråga i policyarbetet som han tror blir extra viktig är att öka acceptansen för innovation från näringslivet i offentlig sektor, i synnerhet kopplat till hälsa. KRYs omdiskuterade intåg i vården tycker han är ett exempel på det.
– Vi måste jobba med de normerna, försöka pinpointa vad de består i och hur de uttrycker sig. Det viktiga är kvaliteten och resultatet, inte vem som utför insatserna, och det ansvaret för hälso- och sjukvården är inget det offentliga ska avhända sig.
Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur IoT kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en en ny högstadieskola i Arvika kommun.
Fokus för projektet är hur IoT kan användas för att mäta barn och ungas hälsa i skolan. Mätningar som i dag görs med hjälp av samtal och enkäter.
– Vi ska sammanföra tekniska möjligheter som IoT medför med elevhälsans önskemål, samtidigt som vi bevakar integritetsfrågan. Målet är att försöka kartlägga vilka data det blivande systemet kan komma att leverera och hur detta kan hjälpa elevhälsan att skapa värde och välbefinnande för eleverna, säger projektledare Erik Wästlund, docent i psykologi.
Datavetenskap och omvårdnad vid Karlstads universitet är också involverade i projektet som genomförs i samverkan med Arvika kommun, DigitalWell Arena, Swegon, Serneke och Scaaler IoT Labs.
– Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och skolan är en bidragande faktor. I projektet kan CTF, och andra aktörer, testa hur IoT-teknik kan användas för att verifiera att elever vistas i en god fysisk och psykosocial skolmiljö samt underlätta för att sätta in åtgärder vid avvikande värden, säger Christian Persman, utvecklingsledare Arvika kommun.
Att mäta fysisk aktivitet och hälsa med hjälp av ny teknik är vanligt bland vuxna och har forskats en hel del inom, bland annat av CTF.
– Så ser det inte ut när det gäller att mäta hälsa kopplat till studiemiljö eller studieprestation. Här hoppas vi kunna vara med och bidra – både till en ökad samhällsnytta men också till den vetenskapliga litteraturen, säger Erik Wästlund.
– Det här projektet är ett resultat av CTF:s och Karlstads universitets arbete inom Akademin för smart specialisering och DigitalWell Arena där forskning, innovation och utbildning kopplas ihop i syfte att stärka värmländskt näringsliv och offentlig sektor, avslutar Erik Wästlund.
Författare: Linda Fridberg, Karlstads universitet
Läs mer om projektet: Ny skola testmiljö för teknik som ska förebygga ohälsa
DigitalWell Ventures has now started to work with the first pilot companies entering the accelerator. Two of them – Ineq Solutions and Studybee – has their focus set on giving pupils every chance to complete school, which is instrumental for their future health.
The purpose of admitting the pilot companies is to test and develop the accelerators module-based program before scaling up. According to David Holm, Investment Manager at DigitalWell Ventures, the ambition is to have the full scale program up and running later this spring, with first cohort during Q2.
– It is important to show rapid progress and make sure our ideas also work in practice, says David Holm.
The companies that now entered isn´t running a fix program, but a more individualized curriculum mapped against certain benchmarking methodologies, such as the KTH model for Innovation Readiness Level assessment. The work is more iterative, with weekly touch-points to learn both the needs of the companies as well as validating the thesis of the accelerator program.
– It is a challenge to make a module-based program that fits most companies, and still be able to make customizations for individual needs while thinking automation and scaling, says David Holm.
That is also illustrated by the pilot companies. Ineq Solutions is more of a traditional start up, with a new product that haven´t really gone to market just yet. The company develops a digital toolbox to make sure that kids aren´t socially excluded, making them feel safe and given every chance to complete school.
– We are a startup that had great help from the Innovation support in DigitalWell Arena. So, when asked entering as one of the pilot companies in the accelerator it was a natural step for us, says founders Sara Lindahl and Sofi Finstam.
– Previously our focus has been on product development and innovation, now we start building the company. We are really excited about working with DigitalWell Ventures and see great value in taking part of their, knowledge, advice and network – making us ready to meet investors and eventually reach a global market.
StudyBee has a product that support teachers and school management in assessments, directly within the Google Classroom environment. The company has been in business since 2017 and already have more than 60 schools as customers.
A reorganisation of the company and development of the product has led to a restart. Ceo Johan Henricson still regard StudyBee as a startup and thinks that entering DigitalWell Ventures can really boost their process.
– We are now building for growth and are very focused on creating efficient sales structures. We know there is great competence, access to networks and investors in the accelerator – so we think that can help us taking the next step, says Johan Henricson.
Except for Ineq Solutions and StudyBee, far-reaching discussions is ongoing with two more pilot startups based in Norway and Estonia.
– I think we will be able to confirm those companies joining the accelerator as early as this month, says David Holm.
Moore info: www.digitalwellventures.com
Hur kan man göra digitala hälsotjänster mer inkluderande? Det vill Centrum för genusforskning titta närmare på i en studie för DigitalWell. Därför söker man nu deltagare från tre användargrupper som ofta förbises: Transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen.
Digitaliseringen kan skapa möjligheter för en mer inkluderande och jämlik hälso- och sjukvård. Samtidigt finns det flera studier som visar att digitalisering också kan öka hälsorelaterade ojämlikheter om inte hänsyn tas till sociala kategorier som genus, etnicitet och klass i innovationsprocesser.
– De är inte så mycket fokus på just de frågorna, utan mer på hur bra digitaliseringen kan vara för vår hälsa. Men det finns vissa problem kring förväntningarna om vem tjänsterna är till för, säger Sebastian Mohr, universitetslektor på Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet.
Därför kommer han tillsammans med forskarkollegan Tara Mehrabi att inom ramen för DigitalWell titta närmare på vilka utmaningar transpersoner, invandrarkvinnor och män från arbetarklassen kan möta i kontakterna med vården. Syftet med pilotstudien är att skapa insikter som gör det möjligt att utveckla digitala sjukvårdslösningar för mer mångfald och jämställdhet.
– Alla tre användargrupperna kan ha olika utmaningar i sina kontakter med vården. Det kan röra både frågor om identitet såväl som psykiska och fysiska hinder, säger Sebastian Mohr.
Det kan exempelvis handla om att transpersoner över huvud taget inte existerar i system som enbart ser män eller kvinnor, eller att interaktion med invandrarkvinnor påverkas av språkbarriärer eller stereotypa bilder som inte ser till individens kompetens. För män från arbetarklassen kan både tekniska tillkortakommanden och vilket förhållningssätt man har till sin egen hälsa innebära ett hinder.
– Det kan till exempel för arbetarklassmän vara svårt att prata om vissa saker. Man kanske har problem med en förstorad prostata och har svårt att kissa, men tar inte upp det. Och eftersom de inte säger något kanske vårdpersonalen inte heller tror att problemen är så stora, säger Sebastian Mohr.
Nu söker man personer från de tre användargrupperna som vill medverka i pilotstudien, som görs i två faser under våren. Den första är ett gruppsamtal med fem till sex personer inom respektive användargrupp. Frågorna handlar om vilka utmaningar man kan stöta på när man söker tillgång till vård, samt vilka digitala verktyg som används för att övervinna dessa utmaningar.
Den andra fasen baseras på individuella intervjuer, med syftet att få veta mer om hur deltagarna upplever att hälso- och sjukvården förändras genom digitala lösningar.
Det finns även möjligheter för entreprenörer och företag som utvecklar digitala hälsotjänster att delta. I pilotstudien kommer deltagarna att få testa digitala hälsoplattformar och ge feedback på vilka för- och nackdelar de tycker att de har.
– Det ger möjlighet att utveckla en tjänst som inkluderar fler användargrupper. Det är ett viktigt steg i varje innovationsprocess och gör att man för upp ögonen för de utmaningar som finns. Men det kan ju också finnas de som är intresserade av att utveckla en specifik tjänst för till exempel invandrarkvinnor eller transpersoner, säger Sebastian Mohr.
Är du intresserad av att delta i pilotstudien eller vill du veta mer? Här hittar du mer information och kontaktuppgifter
Hur kan digital teknik bidra till att stärka det hälsofrämjande arbetet i skolan? Det ska Digitalwell Arena, Scaaler IoT Labs och Karlstads universitet ta reda på tillsammans med Arvika kommun, där en nybyggd högstadieskola blir testmiljö.
Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten är skolan den största faktorn till tonåringars ökande psykiska ohälsa. I kombination med en komplex arbetsmarknad är skolan en bidragande orsak till stress och ohälsa, besvären är mer utbredda bland flickor men ökningen har varit lika stor även bland pojkar.
IoT Sverige har nu beviljat ett projekt för att utveckla och testa hur IoT-teknik (Internet of Things) kan skapa insikter och innovativa lösningar om hur data kan förebygga ohälsa i skolan. Syftet är att tillämpningen av IoT-teknik ska kunna bidra till metoder för att stärka elevers hälsa, därmed öka lärandet och bidra till att skapa förutsättningar för ett bättre liv.
Arvika kommun är huvudman för den tvååriga satsningen, som inleds i mars 2021. I projektet deltar även DigitalWell Arena, Karlstads universitet och Scaaler IoT Labs, ett Arvikabaserat IoT-kluster med cirka 30 medlemsföretag.
Den nya högstadieskolan som byggs i centrala Arvika blir en testmiljö där företag och entreprenörer ska kunna testa IoT-teknik i en verklig miljö. De data som samlas in kommer att analyseras av både forskare vid Karlstad universitet och Arvikas elevhälsa.
Christian Persman är utvecklingsledare för Arvikas skolor och projektansvarig för IoT-projektet. Han tycker att en intressant möjlighet är att via datainsamling snabbare kunna fånga upp både fysiska och psykosociala problem i skolmiljön.
– Vi har ett tydligt fokus på att låta måendet vara ingången till lärandet, mår man bra presterar man också bättre. Idag har vi elevhälsosamtal och en trivselenkät en gång per år. Lärarna har förstås en ständig dialog med eleverna, men det är inte systematiserat och inget vi har data på. Med digital teknik skulle vi kunna få data oftare som ger ett mer träffsäkert underlag, säger Christian Persman.
– Vi vill sätta in åtgärder och förebygga psykisk ohälsa så snabbt som möjligt – det har vi verkligen ett behov av.
Christian Persman hoppas också att projektet kan bidra till att skapa en arbetsmodell där skolan blir bättre på att samarbeta med näringslivet, för att kunna ta till sig nya kunskaper.
Exakt vilken typ av produkter och tjänster som kommer att prövas är en öppen fråga. Fokus ligger på att skapa en testmiljö där näringsliv, akademi och offentlig sektor kan mötas.
– Att samverka i en verklig miljö kring en verklig utmaning skapar ett gemensamt lärande, som bidrar till insikter om hur vi kan nyttja befintlig teknik på nya sätt, säger Marie Granander, processledare på DigitalWell Arena.
Utbudet av IoT-teknik är stort, och antalet uppkopplade enheter ökar snabbt. Robert Rhönnstad, senior konsult inom IT arkitektur och en av grundarna av Scaaler IoT Labs, tror att intresset för den nya testmiljön kommer att vara stort.
– Tekniken är egentligen inte det stora problemet, utan den etiska utmaningen. Vi hoppas att en kontrollerad testmiljö gör att vi kan tillämpa teknik, som annars inte skulle vara möjligt. Ett önskeläge skulle vara att hämta data kring både lärare och elevers upplevda stress, säger Robert Rhönnstad.
Med från start finns också Swegon AB, som är specialiserade på lösningar för inomhusklimat. De kommer bland annat sätta upp utrusning för insamling av data om luftkvalitet, närvarograder och temperaturer och bistå med expertis kring hur inomhusklimatet påverkar elevernas hälsa och studieresultat
IoT Sverige är ett program som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt över hela landet. Det huvudsakliga målet med programmet är att hitta lösningar på gemensamma utmaningar framförallt inom den offentliga sektorn. Grundtanken är att bidra till ett bättre liv och en bättre välfärd för alla Sveriges invånare. IoT Sverige ett av 17 strategiska innovationsprogram i Sverige som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Forma.
DigitalWell Arenas nya accelerator för digitala hälso- och välfärdstjänster, DigitalWell Ventures, har nu formellt bildats. Grunden har lagts via en spetsutbildning i Silicon Valley – där acceleratorns ledning hör till det fåtal som klarat examen.
Stefan Skoglund, Lina Svensberg och David Holm är redo att locka startups från Norden och Baltikum till DigitalWell Ventures.
Det svensk-norska acceleratorbygget som pågått under hösten har nu de viktigaste pusselbitarna på plats. Ett bolag som ansvar för driften, DigitalWell Ventures AB, har bildats av Compare och två pilotbolag finns redan anslutna till acceleratorn.
– Vi finjusterar och utvecklar modulerna i acceleratorn tillsammans med ett antal handplockade bolag, säger David Holm, från Compares norska samarbetspartner Xplorico och Investment Manager i DigitalWell Ventures.
Fokus ligger på att attrahera högkvalitativa startups som utvecklar digitala hälso- och välfärdstjänster i hela Norden och Baltikum. Just nu etableras samarbeten med tech- och startupmiljöer i upptagningsområdet och ett advisory board, med representation från hela Baltikum, finns också på plats.
Den starkaste argumentet för att locka startups till Värmland är tillgången på testmiljöer i både Sverige och Norge, liksom en etablerad kunskapsbas inom digital teknik kopplad till hälsa i både Karlstad och Osloregionen.
– Acceleratorn bygger på Värmlands smarta specialiseringsstrategier. Det handlar om att skapa en nationell och internationell spets inom det här området. Vi är övertygade om att det kommer att ha många positiva effekter för både det regionala entreprenörskapet och startup-miljön, säger Stefan Skoglund, digital affärsutvecklare på Compare och innovationsansvarig på DigitalWell Ventures.
Kopplingen till Norge är också central. Ett partnerskap diskuteras med universitetet OsloMet, för att ge acceleratorn en hemvist på den norska sidan. Andra viktiga funktioner och ett starkt nätverk av investerare finns redan på plats i Norge, där Värmland kan fungera som en port till EU:s marknad.
– Det handlar om att matcha bolagen i acceleratorn med rätt investerare. Och vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för investerarna när bolagen kommer ur acceleratorn, säger David Holm,
Tillväxten inom health tech-sektorn väntas bli enorm, men en viktig poäng är också det egna behovet av digitala hälsotjänster. Framtidens hälsa och välfärd kommer annars bli svår att lösa, eftersom andelen äldre växer snabbare än den arbetsföra befolkningen.
Det gör acceleratorn till en naturlig förlängning av det arbete som redan pågår i DigitalWell Arena.
– Avsikten är att upptäcka och utveckla idéer och företag med potential att erbjuda värdefulla och långsiktiga lösningar för framtidens hälsoutmaningar. DigitalWell Ventures är ett svar på det, säger Lina Svensberg, ansvarig för entreprenörskap i DigitalWell Arena och programansvarig för DigitalWell Ventures.
Hon har ansvarat för att bygga upp Innovationssupporten i DigitalWell Arena, som hittills stöttat över 50 företag och entreprenörer. Acceleratorn kommer nu att kunna erbjuda de företag som visar störst potential ett högkvalitativt program för att lyckas skala upp sina tjänster och nå kommersiell framgång. Därmed kommer de nya, digitala hälsotjänsterna också användarna till nytta.
För att ta del av den kunskap, coachning och de investerarnätverk acceleratorn erbjuder ger startup-bolagen ifrån sig en liten ägarandel. Det ger på sikt möjligheter för DigitalWell Ventures att återinvestera i nya startups.
Grunden till acceleratorn finns på sätt och vis i Silicon Valley. Sedan i somras har Lina Svensberg, David Holm och Stefan Skoglund deltagit i Founder Institutes program VC Lab. I konkurrens med över 1 000 deltagare från hela världen hörde deras idé till en av få som antogs.
16 veckor senare har de klarat examen genom att löpande lösa alla uppgifter som krävts för att övertyga ledingen i Founder Institute att konceptet DigitalWell Ventures håller. Bara 48 av 197 deltagare nådde hela vägen till examen.
Samma vecka som de avslutade VC Labs program registrerades DigitalWell Ventures hos Bolagsverket!
– Det handlar om kunskap, inspiration, nätverkande och arbetssätt av högsta internationella kvalitet. Utan VC Lab hade det hela tagit mycket längre tid att skapa. Det har gett oss en otrolig överblick över det senaste inom accelerators- och startup-världen, som varit närmast ovärderlig, säger Stefan Skoglund.
– Det har också gett oss otroligt mycket som vi själva kan ge vidare till våra startups, och vi har ju i princip agerat som en startup, säger Lina Svensberg.
Samverkan, data och tjänstedesign är exempel på vad Service Convention Sweden 2020 handlar om. Kongressen samlar offentlig sektor, akademi och näringsliv för att fokusera på hur vi kan lösa viktiga samhällsutmaningar med hjälp av nya digitala lösningar, affärsmodeller och arbetssätt.
Detta är den femte upplagan av Service Convention Sweden. DigitalWell Arena är nya medarrangörer och ser fram emot årets kongress.
-Att samla aktörer från offentlig sektor, akademi och näringsliv för att samarbeta kring hur vi kan skapa nya digitala hälsotjänster är kärnan i vårt arbete och också ett stort fokus under konferensen. Det är självklart för oss att vara med och stimulera innovation kring våra komplexa samhällsutmaningar, säger Magnus Bårdén, managing director för DigitalWell Arena.
Som deltagare kommer du bland annat lyssna till: Mona Lindström, Buurtzorg Sverige, om hur det är att arbeta i en organisation helt utan chefer, Angela Yong, SMHI och DIGG om innovationsplattformar för att främja öppen och datadriven innovation och Martin Güll, Helsingborgs Stad, om kraften i en hel stad av potentiella intraprenörer.
– Vi lever i en utmanande och föränderlig tid där vi ständigt behöver anpassa oss och ställa om – något som alla fått erfara under rådande pandemi. Frågan är hur vi tillsammans kan hitta lösningar och hjälpa varandra att tänka om och tänka nytt? Detta är utgångspunkten för årets konferens, säger Per Kristensson, professor och föreståndare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Enligt Per Hanning, utvecklingsledare för digital transformation på Region Värmland, handlar det också om att ha rätt utgångspunkt:
– För att lyckas bättre med att utveckla framtidens välfärdstjänster måste man utgå från användaren, det vill säga kunden, patientens eller medborgarens perspektiv.
Ann Otto Nemes, utvecklingsdirektör, Karlstads kommun, anser att Service Convention 2020 bidrar till att synliggöra den spetsforskning som finns i Karlstad.
-Tjänsteforskning är ett spetsområde för Karlstad och Karlstads universitet och det känns viktigt att kunna vara med och bidra till att sätta Karlstad på kartan inom dessa frågor i ett nationellt perspektiv.
Service Convention Sweden 2020 arrangeras mellan 25 och 26 november och är en digital kongress. Arrangörer är CTF, Compare, DigitalWell Arena, Region Värmland, Karlstad kommun och Karlstad Congress Culture Centre.
Fullständigt program och länk till anmälan hittar du här.
DigitalWell Arena går vidare med planerna på att bli en del av en Europeisk Digital Innovationshubb (EDIH). Tillsammans med fyra andra regionala innovationshubbar, Linnéuniversitetet och RISE har en ansökan skickats till Vinnova.
Sammanslutningen går under namnet Health Innovation of Sweden. En bred geografisk spridning finns bland den digitala innovationshubbens parter. Från Blekinge Digital Health i söder till Geolife Region i norr. Samtliga fem regionala aktörer i ansökan har pågående satsningar kring digital hälsa.
– DigitalWell Arena arbetar redan idag med det som Health Innovation of Sweden ska göra, men de andra aktörerna har kompletterande kompetenser och testbäddar. Det skapar stora möjligheter för de innovativa företag som DigitalWell Arena har en relation med idag och i framtiden, säger Magnus Bårdén, Managing Director i DigitalWell Arena.
Health Innovation of Sweden fokuserar i sin ansökan på två huvudmål. Det ena är att med digital teknik bidra till en mer individbaserad, preventiv hälso- och sjukvård. Genom att ge individer större möjligheter att påverka sin egen hälsa skapas möjligheter för en mer jämlik vård.
– För att klara våra framtida hälsoutmaningar behöver vi arbeta med innovation i nära samverkan mellan verksamheter, näringsliv och forskning. Digitala innovationshubbar ska göra det lättare att bedriva innovation i samverkan, säger Magnus Bårdén.
Det andra huvudmålet är kopplat till Sveriges satsning Nära vård – där den närmsta vården är den som patienten eller brukaren själv kan bidra till. Satsningen är en överenskommelse mellan regeringen och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och omfattar sammanlagt 5,9 miljarder kronor för stötta kommuner och regioner i omställningsarbetet.
– Det är tjänster som vi alla ska kunna använda på ett säkert sätt när det behövs, om du är sjuk eller vill förebygga sjukdom eller bara vill leva ett hälsosammare liv. Tjänster som ser människan som en resurs och där varje människas behov är i fokus. Med digital teknik finns helt nya förutsättningar för att individualisera samhällets hälsotjänster, säger Magnus Bårdén.
Health Innovation of Swedens roll blir att stötta utvecklingen, hjälpa till med implementeringen, utbilda och bidra till att skapa trygghet kring nya digitala lösningar. Inte minst kunskaper inom cybersäkerhet blir en viktig faktor, där Health Innovation of Sweden kan bistå med expertkunskap exempelvis kring hur data kan delas på ett säkert sätt.
En huvuduppgift blir också att underlätta för näringslivet och offentlig sektor att tillsammans driva utvecklingen av nya digitala hälsotjänster. Ofta är trösklar i form av olika organisationers arbetsmetoder, kulturer och värderingar ett större hinder än den tekniska utvecklingen.
Tillgång till miljöer där ny teknik och innovativa lösningar kan testas är därför central. Health Innovation of Swedens parter har tillgång till ett stort antal testmiljöer och testbäddar för en mängd olika syften.
– En gedigen kunskap om test i verkliga miljöer samt en imponerande plattform av olika testbäddar skapar förutsättningar för innovativa företag att komma närmare samhällets utmaningar och offentliga aktörer. Offentlig sektor får en arena där det är möjligt att pröva det nya, utvärdera, utveckla vidare och få stöd att skala upp bra lösningar till hela verksamheten och till andra aktörer, säger Magnus Bårdén.
Parterna som ingår i Health Innovation of Sweden är förutom DigitalWell Arena:RISE, Linnéuniversitetet (koordinator), Leap For Life (Halmstad), eHealth Arena (Kalmar), Geolife Region (Gävle), Blekinge Digital Health.
Satsningen på Europeiska Digitala Innovationshubbar ligger inom EU:s program ett Digitalt Europa. Målsättningen är att varje medlemsstat ska ha minst en EDIH vid programstarten 2021. Syftet är att stödja den digitala omvandlingen av ekonomi och samhälle och se till att europeiska medborgare och företag kan dra nytta av fördelarna. Hubbarna ska inbjuda till ett gränsöverskridande samarbete.
Fem nyckelområden har pekats ut för EDIH:s verksamhet: HPC (Högpresterande datorsystem), AI, cybersäkerhet och förtroende, avancerade digitala färdigheter och spridning och användning av digital kapacitet.
Sammanlagt har 16 svenska ansökningar om att bli en EDIH inkommit till Vinnova, som kommer att lägga fram en lista på kandidater till regeringen för beslut. Därefter kommer Sveriges kandidater att skickas vidare till EU-kommissionen, och därmed ges möjlighet att söka i kommande EU-utlysning. Totalt bedöms mellan fyra och åtta svenska EDIH kunna bli aktuella.
Enligt Staffan Nyström, ansvarig för utlysningen på Vinnova, kommer en liknande matchmaking som redan gjorts i den svenska ansökningsprocessen ske på europeisk nivå 9-10 november. Det öppnar också en möjlighet för EDIH:s med parter från flera länder.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
