Startsida / Nyheter
Värmlands arbete för att driva hälsoinnovation har effekt! 2024 har på många sätt blivit en vägvisare för DigitalWell Arenas framtid, med både viktig och positiv återkoppling inom samtliga prioriterade områden.
Lina Svensberg, Marie Granander och Jonas Matthing är några av de ledande personerna bakom Vinnväxtinitiativet DigitalWell Arena, med fokus på att stötta digital hälsoinnovation.
Nedan hittar du vår verksamhetsberättelse fördelat på våra fyra fokusområden, där får du bland annat veta mer om:
Stort tack till alla samarbetspartners! Bara under 2024 är vi 417 aktörer som på olika sätt bidragit till satsningar i ekosystemet för hälsoinnovation.
DigitalWell Arena fortsätter arbetet med att etablera ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoapplikationer. I slutet av 2024 publicerades en rapport med rekommendationer för hur Sverige både kan accelerera användningen av hälsoappar och skapa en säkrare marknad.
Rapporten är resultatet av en ettårig förstudie där både myndigheter och branschorganisationer, inklusive Läkemedelsverket, eHälsomyndigheten och Swedish Medtech, har medverkat.
I rapporten finns ett antal rekommendationer för hur Sverige kan öka tilliten och nyttan för hälsoappar. Den mest centrala slutsatsen är att ett nationellt kvalitetsramverk med tydliga krav behöver komma på plats.
Idag bedöms hälsoappars kvalitet av varje enskild kommun eller region, vilket skapar ojämlik tillgång till nya tjänster. För företag innebär avsaknaden av enhetliga krav höga utvecklingskostnader. I förlängningen innebär det en risk att svenska lösningar riktas mot andra marknader, med tydligare regelverk och större möjligheter att skala.
”DigitalWell Arena har etablerat sig som en intermediär som samlar nyckelaktörer kring denna viktiga fråga. Utan en tydlig struktur för att utvärdera hälsoappars kvalitet riskerar deras nytta att begränsas, särskilt inom offentlig sektor”, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena.
Även i väntan på ett nationellt ramverk behöver offentlig sektor höja sin kunskap om kvalitetssäkring av hälsoappar. I samband med förstudiearbetet fick tre svenska bolag (Everon, ProBits och Imagine Care) testa sina applikationer enligt det nordiska kvalitetsramverket NordDEC, vilket gav positiva resultat.
Under 2025 kommer därför fler bolag att erbjudas utvärderingar enligt befintliga kvalitetsramverk. Samtidigt kommer offentlig sektor involveras mer aktivt, då en viktig aspekt är att offentliga kunder börjar använda existerande ramverk för att ställa kvalitetskrav.
”Det handlar bland annat om att identifiera om det finns olika tolkningar av regelverken, eller andra hinder för att hälsoappar ska kunna tas i användning”, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
Marie Granander med den rapport som samlar insikter och rekommendationer från förstudien, som lagt en viktig grund för frågan om kvalitetssäkrade hälsoappar. Ta del av rapporten i sin helhet.
2024 har inneburit ett genombrott för offentlig upphandling som ett verktyg för innovation. Tre nya upphandlingar har genomförts med stöd av Demand Acceleration-ramverket – dessutom har den första tjänsten som utvecklades nu upphandlats av nästan 30 organisationer.
Så sent som 2021-22 omsattes principerna för Demand Acceleration-ramverket för första gången i en offentlig upphandling av Karlstads kommun. Tillvägagångssättet innebär kortfattat att offentlig upphandling integreras i innovationsprocesser, där flera företag kan upphandlas för att i samverkan med verksamheten skapa en lösning med potential att spridas till många.
I Karlstad sökte vård- och omsorgsenheten efter ett bättre sätt att utbilda vårdpersonal i att möta kunder med kognitiv svikt. Den lösning som utvecklades med stöd av Demand Acceleration blev en ny VR-tjänst, där personalen i ett antal scenarion kan uppleva vardagen ur kundernas perspektiv.
Virotea var det företag som utvecklade den slutliga lösningen, och deras tjänst ”Virotea ED” har nu 26 organisationer som betalande kunder, både inom privat och offentlig omsorg. Bara under det senaste året har kundstocken fördubblats och tjänsten har även nått utanför Sveriges gränser, då den nyligen upphandlats av Mariehamns stad på Åland.
”När man tar fram en ny teori för att driva upphandling är man glad om den överhuvudtaget går att pröva i praktiken. Att den första lösning som skapats genom en Demand-Acceleration-upphandling redan nått så här många kunder är ett fantastiskt resultat”, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena.
Under 2024 har Demand Acceleration-ramverket tillämpats i ytterligare tre upphandlingar, både inom och utanför hälsosektorn:
Nästan lika viktigt som de fullbordade upphandlingarna är de marknadsdialoger Demand Acceleration bidrar till genom så kallad RFI (Request For Information). Ett exempel är Karolinska Universitetssjukhusets Solution Enabler-Program, där en RFI fungerat som verktyg för att identifiera företag med nya infallsvinklar för att utveckla sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet.
”En RFI är en viktig kontaktyta där det offentliga kan kommunicera sina behov. Det skapar bredare kontaktytor för utvecklingsprojekt, där fler bolag kan delta och komma med förslag för att förverkliga det offentligas upplevda behov. Det ger ett gemensamt lärande som ökar möjligheterna för en bra, offentlig affär och lägger grunden till implementering”, säger Jonas Matthing.
Samtidigt fortsätter Demand Acceleration-communityt att växa och omfattar nu 120 deltagare i en dryg handfull länder, många med nyckelroller inom innovation och upphandling.
Utvecklingen av communitiet, och de gemensamma resurser som underlättar det gemensamma lärandet (inklusive handböcker, rapporter och artiklar) har inspirerats av forskning kring såväl gemensamma tillgångar (commons) och så kallade innovation commons.
Intresset för Demand Acceleration-ramverket är även fortsatt starkt internationellt. Främst inom UNECE (FN:s kommission för ekonomisk utveckling i Europa), där DigitalWell Arena leder en så kallad workstream kring innovationsupphandling som bland andra involverar experter från Spanien, Georgien och EU-kommissionen.
I oktober lanserade Karlstads kommun den helt nya tjänsten ”Öppna Staden”, som skapats i samarbete med We Know It. Syftet med den digitala guiden är att människor med kognitiva utmaningar mer självständigt ska kunna ta del av restaurangbesök, kulturaktiviteter, med mera.
Interaktionen mellan innovativa bolag och offentlig sektor har blivit en tematisk nyckelfråga för hälsoinnovation. Under 2024 togs viktiga steg för att ytterligare förbättra denna interaktion – där DigitalWell Arenas ekosystem blivit något av en nationell modell.
Flera viktiga bitar har fallit på plats inom den del av arenans ekosystem som riktar sig mot startups. I nära samarbete med DigitalWell Ventures byggs en allt starkare kunskapsnisch för att stötta den offentliga affären.
Redan 2023 satte ett gemensamt förstudiearbete (ACCESS-projektet) fingret på ett kunskapsglapp inom inkubatorssystemet för att möta kraven från offentlig sektor. Inom satsningen har vi därefter arbetat med att förbättra förutsättningar, verktyg och metoder för affärsrådgivare inom det svenska inkubatorsystemet. Syftet är att stödja startups i att bidra till att lösa behov i offentlig sektor genom att tillämpa ny teknik, vilket samtidigt ger innovativa bolag en hävstång för tillväxt.
Arbetet har under 2024 gett upphov till flera spännande initiativ. Ett exempel är en handbok, riktad till både bolag och affärsutvecklare, om offentlig sektor som en strategisk marknad för startups. Handboken och annan relevant kunskap utgör dessutom grunden i ett AI-baserat verktyg, för att stötta bolag och affärsrådgivare.
”Att utveckla bolag och affärsrådgivare kring de speciella förutsättningarna för den offentliga affären är ett viktigt kit för DigitalWell Arena. Det kompletterar andra nyckelfrågor som vi driver och motverkar systeminlåsningar. Genom att trimma kunskaper även på utbudssidan sätter DigitalWell Ventures en viktig strategisk riktning för sin inkubatorsverksamhet”, säger Jonas Matthing.
Förutom ett tydligare strategiskt fokus fanns flera andra glädjande milstolpar att blicka tillbaka på under året:
Genom dessa satsningar fortsätter DigitalWell Arena att bygga broar mellan innovativa bolag och offentlig sektor, och skapa bättre förutsättningar för framtidens hälsoinnovationer!
De tio startup-bolagen i DigitalWell Ventures acceleratorprogram firade ”examen” genom att pitcha inför investerare i Oslo på Demo Day. Inkubations- och accelerationsprogrammen inkluderar numer även bolag med fokus på samhällsäkerhet och lösningar för offentlig sektor.
Ett tvärvetenskapligt arbetssätt sätter en allt starkare prägel på forskningen inom DigitalWell Arena. På Karlstads universitet talar man om ett paradigmskifte, där externa förfrågningar och samarbeten i allt högre grad påverkar forskningens inriktning.
En central del av denna utveckling är ”Arenaprojektet”, där sex forskargrupper vid Karlstads universitet samarbetar för att driva innovation inom hälsoområdet. Satsningen, som startade 2021, har nu börjat ge tydliga resultat och skapar även nya möjligheter för samverkan med näringsliv och offentlig sektor.
Ett uppmärksammat exempel är det internationella projektet 6G-path, där forskare från Datavetenskap och Omvårdnad vid Karlstads universitet deltar. Den testmiljö som skapas i Karlstad ska ge studenter möjlighet att delta i olika medicinska scenarier på distans via VR. Projektet syftar till att använda nya lösningar inom mobil kommunikation (5G/6G) för att förbättra studenternas träning genom mer realistiska scenarion.
Studien har tagit plats på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens topp-100 lista för 2024. Där återfinns ytterligare ett forskningsprojekt från Karlstads universitet med tydlig hälsokoppling: Det så kallade SWEA-verktyget, som genom avancerad dataanalys identifierar stressfaktorer för att skapa en mer hälsosam arbetsmiljö.
Inom DigitalWell Arena drivs flera satsningar kopplat till data och digital teknik i samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. Exempelvis kring barn- och ungas psykiska hälsa, demenssjukdom, socialtjänstens omställning och trygghet i samhället.
Enligt Erik Wästlund, koordinator för forskargrupperna på Karlstads universitet, handlar det på sätt och vis om ett paradigmskifte, där externa organisationers förfrågningar i högre grad än tidigare påverkar forskningens inriktning.
Ett tydligt exempel är projektet ”Barn- och ungdomsresan”, där forskare från Karlstads universitet i samverkan med flera värmländska kommuner arbetar med hur AI kan stödja i arbetet med att tidigare identifiera unga som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.
Ett anknytande projekt för 2025 handlar om hur barn till föräldrar med psykiatriska tillstånd, kan få stöd via mobilappar. Dessa barn har rätt till förebyggande insatser för att minska risken att utveckla egen psykisk ohälsa och socioekonomiska problem. Projektet involverar bland andra BRIS och organisationen Maskrosbarn.
Ökad förståelse för individen är också ett återkommande tema inom flera studier. Inom denna genre vill forskare från Centrum för tjänsteforskning (CTF) och Centrum för genusforskning analysera de löften som ofta förknippas med nya, tekniska lösningar.
En central frågeställning är att få en ökad förståelse för begreppet självständighet, som ofta nämns vid implementeringen av teknologi inom äldreomsorgen. Bland annat genom att ställa begreppet i relation till upplevelsen av sårbarhet, med hänsyn till faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.
”Självständighet och trygghet är kärnvärden i digitaliseringen av vården. Trots detta saknas ett standardiserat sätt att mäta individers upplevda självständighet. Nuvarande metoder fokuserar enbart på fysisk och kognitiv kapacitet, som att klä sig eller laga mat. Men digitala hjälpmedel kan erbjuda så mycket mer, som att ge människor känslan av att ha kontroll över sina liv”, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi och forskare på CTF.
Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena, har själv en 25 år lång bakgrund inom forskning om digitalisering. Han tror att hur digitala lösningar uppfattas av individen blir en knäckfråga för reformen god och nära vård, samt implementering av personcentrering:
”Med tanke på de demografiska utmaningar vi står inför är tekniska lösningar inom vård och omsorg både en nödvändighet och en möjlighet. Därför är forskning om teknikens kvalitativa aspekter väldigt viktiga.”
Neshe Tuna, Innovation manager på DigitalWell Arena, och Christian Persman, projektledare på Arvika kommun, i samband med starten för Barn- och ungdomsresan. En AI-satsning som involverar både Karlstads universitet, Region Värmland och fyra värmländska kommuner.
Operations Manager jonas.matthing@compare.se
Project Manager marie.granander@compare.se
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
