I en värmländsk kommun används idag en digital medborgarportal för att matcha äldre invånare med sociala aktiviteter och volontärer. Det är ett konkret exempel på hur digital teknik kan minska ensamhet och göra skillnad i människors vardag.

Bakom lösningen finns en metodik som gör offentlig upphandling till ett verktyg som driver innovation – inte bara inköp.

I DigitalWell Arenas verksamhetsberättelse för 2025 finns många fler exempel på hur vårt ekosystem skapar förutsättningar för digital hälsoinnovation genom att vi:

• Driver ett nationellt arbete för kvalitetssäkring av hälsoappar – för att minska dubbelarbete och bana väg för snabbare, mer jämlik användning i hela landet
• Omsätter Demand Acceleration i skarpa upphandlingar – där fyra digitala lösningar nu används i offentlig verksamhet och sprids vidare
• Mobiliserar ett växande community med närmare 300 nyckelpersoner som stärker offentlig upphandling som strategiskt innovationsverktyg
• Skalar vår innovationssupport till nationell nivå genom Health Data Sweden – och bidrar till stöd som redan nått över 1 000 organisationer

Läs vidare. Nedan hittar du fördjupad inblick i utvecklingen inom våra fyra fokusområde.

---

Kvalitetssäkring av hälsoappar

Hur hälsoappar kvalitetssäkras är avgörande för om effektiva lösningar kan tas i användning snabbt och jämlikt. Under 2025 har DigitalWell Arena tagit flera steg för att stärka förutsättningarna för en nationell modell som minskar osäkerheten för både offentlig sektor och företag.

I slutet av 2024 publicerade DigitalWell Arena en rapport med rekommendationer för hur Sverige kan accelerera användningen av hälsoappar och samtidigt skapa en säkrare och mer förutsägbar marknad. Slutsatsen var tydlig: ett nationellt kvalitetsramverk med gemensamma krav behöver etableras.

Under det gångna året har arbetet fördjupats med särskilt fokus på den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021. Den erbjuder den mest konkreta och implementerbara grunden för ett svenskt arbetssätt, och skapar samtidigt förutsättningar för anslutning till en europeisk marknad.

Från analys till kapacitetsuppbyggnad

Det har inneburit ett tydligt skifte från analys till kapacitetsuppbyggnad. DigitalWell Arena leder nu det treåriga projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar, i samarbete med kommuner, regioner, myndigheter och branschaktörer. Målet är att stärka offentlig sektors förmåga att arbeta systematiskt med kvalitetssäkring, med den internationella tekniska specifikationen som gemensam utgångspunkt.

Arbetet har under 2025 bland annat omfattat:

• En seminarieserie för offentlig sektor med fördjupning i evidens, användarvänlighet, informationssäkerhet, teknisk robusthet och interoperabilitet.
• En pågående pilot där fem svenska företag utvärderar sina hälsoappar enligt kraven i den tekniska specifikationen.
• En enkätundersökning riktad till 50 kommuner, genomförd i samarbete med Mälardalens universitet, för att kartlägga hur evidens i hälsoappar bedöms lokalt.
• En studieresa till Katalonien, där en sammanhållen regional modell för kvalitetssäkring, baserad på ISO-specifikationen, nyligen införts.

Viktigt vägval för Sverige

Fokusområdet för kvalitetssäkring leds av Marie Granander, som konstaterar att Sverige står inför ett viktigt vägval:

– Om vi fortsätter med parallella bedömningar i 21 regioner och 290 kommuner riskerar vi att cementera en fragmenterad och ojämlik marknad. Ett nationellt ramverk frigör resurser, minskar dubbelarbete och skapar en mer förutsägbar marknad för innovativa bolag. Framför allt är det en förutsättning för att säkerställa en jämlik tillgång till digitala lösningar i hela landet.

Evidens som grund för nationell tillit

Samarbetet med Mälardalens universitet (MDU) har ytterligare belyst utmaningen. En tidigare studie visar att krav på evidens endast ställdes i 16 av 90 upphandlingar av hälsoteknik. Den pågående enkätstudien riktad till 50 kommuner syftar till att fördjupa kunskapen om hur evidens bedöms specifikt i hälsoappar.

– Utan krav på evidens saknas incitament för bred användning och spridning. Säkra och effektiva hälsoappar är också en förutsättning för att generera tillförlitlig hälsodata, vilket är avgörande för att fullt ut kunna dra nytta av tekniken, säger Marie Granander.

Nationell uppmärksamhet och legitimitet

Att frågan om standardisering och kvalitetssäkring vinner mark märks även i den nationella uppmärksamheten. Under året nominerades projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar till Standardiseringspriset 2025. Priset delas ut av Svenska institutet för standarder (SIS) till initiativ som visar hur standardisering kan användas som hävstång för innovation, samhällsnytta och stärkt konkurrenskraft.

---

Upphandlingsvänlig innovationsledning

Fyra år efter att Demand Acceleration introducerades är arbetssättet etablerat och levererar lösningar som används, vidareutvecklas och sprids. Resultaten skapar konkret värde och bidrar samtidigt till att utveckla den offentliga affären som drivkraft för innovation och omställning – både nationellt och internationellt.

Demand Acceleration innebär att samarbetet mellan offentliga behovsägare och företag utformas så att det skapar förutsättningar för upphandling, implementering och spridning av de lösningar som utvecklas. Fokus ligger på skalbarhet och marknadsutveckling, så att lösningar kan användas bortom den första kunden. Hittills har metodiken bidragit till fyra nya tjänster, där samtliga nu är i användning.

Två nya lösningar implementerade under året

Under 2025 har två lösningar som upphandlats med stöd av Demand Acceleration-metodiken implementerats:

• Hammarö har lanserat en ny medborgarportal, utvecklad i samarbete med företaget LowCodi. Portalen ger individanpassad information på kommunens webbplats baserat på besökarnas behov. Tjänsten har redan vidareutvecklats med en integrerad Volontärportal som breddar utbudet av sociala aktiviteter för äldre och möjliggör ökat frivilligengagemang.
• I Helsingborg har kommunens miljöarbete resulterat i modellen Resurssmart verksamhet, samutvecklad med Marla Miljödialog AB. Under 2025 har metoden implementerats på sju LSS-boenden, där över 30 konkreta åtgärder genomförts för att minska klimatpåverkan kopplat till inköp. För första gången finns hållbarhet och klimatpåverkan nu med i vård- och omsorgsförvaltningens verksamhetsplan.

Från lokal upphandling till nationell spridning

En central princip i Demand Acceleration är att de lösningar som utvecklas ska kunna spridas bortom den första kunden. Här syns tydliga resultat från tidigare upphandlingar:

• Öppna Staden, en digital guide som gör det lättare för personer med kognitiva utmaningar att ta del av stadens utbud, lanserades i Karlstad 2024. Under 2025 blev tjänsten tillgänglig även i Trollhättan och dialog förs med ytterligare kommuner.
• ViroteaEd, ett VR-baserat utbildningsverktyg för vårdpersonal, har under 2025 upphandlats av 20 nya kunder. Sammantaget används tjänsten nu av 45 organisationer runt om i landet. Nya utbildningsscenarier utvecklas löpande på användarnas initiativ och lösningen har även anpassats för utbildning inom hemtjänsten.

Utvecklas i ett växande community

Fokusområdet Upphandlingsvänlig innovationsledning syftar till att utforska hur den offentliga affären kan driva innovation och omställning.

– De fyra upphandlingarna visar att det är möjligt att gå från teori till praktisk handling. De kommuner som har prövat metoden har inte bara löst sina egna utmaningar, utan också skapat lösningar som används och sprids, säger Lina Svensberg, som leder fokusområdet.

Under året har Demand Acceleration Community vuxit till närmare 300 deltagare, många med nyckelroller inom innovation och upphandling. Communityt fungerar som tankesmedja och nav för ekosystemet – där erfarenheter analyseras och nya idéer utvecklas, vilket bidrar till att arbetssättet kontinuerligt förfinas och sprids.

Utöver de genomförda upphandlingarna syns en bredare förändring hos communityts medlemmar: de tar i högre grad hänsyn till upphandlingsprinciper när innovationsprocesser utformas, initierar tvärfunktionella samarbeten mellan inköps- och innovationsenheter och inkluderar mer dialog och samskapande även i upphandlingar utanför Demand Acceleration.

Från regional praktik till nationell och internationell påverkan

Upphandlingarnas genomslag har också skapat nya möjligheter att påverka utvecklingen på systemnivå.

I slutet av 2025 gick Compare, som är huvudman för DigitalWell Arena, in som part i SustainGov – en del av Impact Innovation, Sveriges största satsning på innovationsprogram för hållbar omställning. SustainGov är ett tioårigt program med syfte att stärka offentlig sektors förmåga till hållbar omställning.

På den internationella scenen har samarbetet med UNECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa, fördjupats. Lina Svensberg leder nu ett Drafting Team inom Innovation-Enhancing Procurement – en expertgrupp med uppdrag att utveckla nya FN-riktlinjer inom området för att stödja medlemsländer.

– Det innebär att metoder och arbetssätt som utvecklas och testas regionalt bidrar med konkreta erfarenheter till det internationella policyarbetet. Samtidigt ger rollen möjlighet att föra tillbaka internationella perspektiv och riktlinjer till det svenska och regionala utvecklingsarbetet, säger Lina Svensberg.

Det visar hur ett nytt perspektiv på upphandling kan skapa konkret förändring lokalt – och samtidigt bidra till att forma internationella riktlinjer för innovationsfrämjande upphandling.

---

Kapacitetsutveckling för startups

DigitalWell Arena har under de senaste åren byggt upp ett mer sammanhållet stöd för startups som verkar på den offentliga marknaden för hälsa. Det som började som en regional ingång för stödtjänster till enskilda företag har nu utvecklats till en nationell struktur som nått över 1 000 organisationer.

På reglerade marknader handlar stöd till startups inte enbart om affärsutveckling, utan om att stärka både företagens och innovationssystemets förmåga att förstå den offentliga affärens logik. Sedan starten har DigitalWell Arenas arbete successivt förflyttats från att främst stötta enskilda bolag till att utveckla strukturer som stärker hela marknaden för digital hälsa. Fokusområdena kvalitetssäkring och upphandlingsvänlig innovationsledning är tydliga uttryck för denna förflyttning.

Samtidigt kvarstår behovet av individanpassat stöd till bolag som utvecklar digitala hälsoinnovationer. Där har DigitalWell Arenas ekosystem utvecklat mer samordnade och effektiva strukturer som fått nationellt genomslag.

Knutpunkt för tidig validering och vägledning

DigitalWell Innovationssupport är arenans samlade ingång för startups och entreprenörer. Sedan starten 2020 har över 400 idéer fått en första kvalificerad bedömning genom innovationsrådet, där aktörer från region, kommun, akademi och investerarsidan medverkar.

Syftet är att tidigt identifiera behov, vägleda företag rätt och koppla dem till relevanta stödresurser inom arenans ekosystem.

Arbetet sker i nära samarbete med DigitalWell Ventures, en specialiserad inkubator och accelerator för healthtech som grundades inom DigitalWell Arena för att strukturera stödet till startups. Idag ägs verksamheten av Stiftelsen Inova, vilket bidrar till att DigitalWell Arena kan verka som en neutral och trovärdig samverkansarena mellan offentlig sektor och företag.

Sammanlagt har över 90 bolag genomgått inkubations- och accelerationsprogrammen. Under året kvalificerade sig DigitalWell Ventures återigen till det nationella inkubatorsprogrammet, som samlar Sveriges 30 högst rankade inkubatorer och ger statlig finansiering. Verksamheten stöttar idag även entreprenörskap inom samhällssäkerhet, bland annat genom satsningen Cybercampus Sverige som lanserades i januari 2026.

Nationell och europeisk uppkoppling

Under 2025 har DigitalWell Innovationssupport också stått modell för en nationell och europeisk uppskalning genom den europeiska innovationshubben Health Data Sweden (HDS). HDS är Sveriges europeiska digitala innovationshubb (EDIH) inom hälsodata. Satsningens syfte är att stärka både företagens och offentlig sektors förmåga att utveckla och implementera datadriven innovation. Under HDS första treårsfas levererades drygt 3 000 tjänster – fler än inom någon annan svensk EDIH-satsning. Totalt har insatserna nått 800 företag och drygt 300 offentliga verksamheter.

DigitalWell Arena leder nu inom HDS uppbyggnaden av en gemensam tjänstesupport – HDS Gateway, som lanserades i mars 2025.

–  Gateway har skapat en möjlighet att koppla in nationell spetskompetens i DigitalWell Arenas ekosystem. Det ger samtidigt HDS bättre möjligheter att koordinera stödtjänster från samtliga 16 aktörer, säger Elin Westlund, Innovation Manager på DigitalWell Arena som ansvarar för satsningen.

Målet är att Gateway ska nå 500 företag under de kommande tre åren. Hittills har drygt 40 företag fått stöd, bland annat inom:

• Rådgivning kring EU:s regulatoriska regelverk, såsom MDR (Medical Device Regulation) och AI Act
• Stöd kring AI-implementering
• Stöd inför och under test och kvalitetssäkring

Innovationsbevakning – dialog som verktyg

Ett annat viktigt inslag i HDS tjänsteutbud är DigitalWell Innovationsbevakning. Forumet är en neutral digital mötesplats där företag och offentlig sektor möts för att presentera och diskutera nya lösningar. Syftet är att ge offentlig sektor relevant omvärldsbevakning och samtidigt ge företagen kvalificerad återkoppling. Ett uppmärksammat exempel är Tandem Health, ett AI-baserat journalanteckningsverktyg som idag används av över 5 000 vårdorganisationer.

Under 2025 har cirka 40 nya tjänster presenterats i DigitalWell Innovationsbevakning och lockat cirka 300 deltagare.

Ett sammanhållet systemperspektiv

– Det som började som en regional modell för innovationsstöd har idag utvecklats till en nationell och europeisk nod. Genom det praktiska bolagsstödet har vi inte bara stärkt enskilda företag, utan också bidragit till ett mer samordnat stöd och en djupare förståelse för strukturella hinder som behöver lösas, säger Elin Westlund.

Det skapar en mer förutsägbar väg från idé till upphandlingsbar, implementerad och skalbar tjänst – och ökar sannolikheten att fler digitala lösningar faktiskt når användning.

---

Behovsdriven forskning

Den forskningsinfrastruktur som byggts upp kring digital hälsoinnovation vid Karlstads universitet börjar ge tydliga resultat. Tvärvetenskapliga samarbeten bidrar nu till kunskap som både stärker praktisk tillämpning och policyutveckling.

Genom DigitalWell Arenas grundfinansiering samverkar cirka 60 forskare i sex olika forskargrupper för att gemensamt forma nya forskningsinitiativ. Det möjliggör också mer utåtriktade aktiviteter, bland annat en årlig behovsinventering för offentlig sektor.

– Arenaprojektet har varit guld värt för våra interna samarbetsstrukturer och har dessutom skapat förutsättningar för nya externa partnerskap, säger Erik Wästlund, koordinator för Arenagruppen inom DigitalWell Arena och Akademin för smart specialisering.

Under 2025 har forskarna medverkat i ett 40-tal initiativ – från studier till kunskapsstöd och metodutveckling. Forskningen spänner över både användarbeteende, utveckling av framtidens tillämpningar samt påverkan på system och policy.

Etisk AI och specialiserad sjukvårdsutbildning

Två forskningsprojekt som tydliggör samarbeten mellan olika forskningsdiscipliner är OPHERA och 6G-PATH.

• I OPHERA samarbetar Datavetenskap och Genusvetenskap kring hur mänskliga rättigheter kan operationaliseras i design och utveckling av AI-stödd digital hälsa. Projektet inkluderar både Pfizer och SKR och stärker kopplingen mellan teknik, etik och praktisk tillämpning.
• I 6G-PATH samarbetar Datavetenskap och Omvårdnad för att testa nästa generations 5G/6G-baserade teknologier. Vid Karlstads universitet har detta prövats i utbildningen av vård- och ambulanspersonal, som via XR/VR kunnat ta del av mer realistiska scenarion.

Under 2025 har dessutom en ny doktorandtjänst i informatik inrättats i samverkan mellan Compare och Karlstads universitet. Forskningen ska fördjupa kunskapen om hur samskapande och gemenskaper kan fungera som drivkrafter för innovation i mötet mellan teknik, policy och kultur – ett på många sätt unikt samarbete för att förstå hur digitala lösningar får genomslag i praktiken.

Forskning som påverkar system och policy

Den kunskap som utvecklas bidrar också till att förflytta synen på offentlig sektor och innovation på systemnivå. Ett exempel är den workshopserie som genomförts i samarbete mellan Centrum för tjänsteforskning (CTF) och DigitalWell Arena, med utgångspunkt i Demand Acceleration-metodiken. Arbetet har skapat stort engagemang kring hur offentlig upphandling kan fungera som ett innovationsverktyg.

– Ur ett forskningsperspektiv handlar det om en idéförändring, där upphandling går från något passivt till något som aktivt driver utveckling och innovation. På en högre nivå kan det bidra till policyförändringar kring hur vi ser på offentlig sektor, säger Erik Wästlund.

Han ser tecken på hur denna förflyttning redan märks i politiken. Bland annat genom att regeringen initierat en förstudie om att inrätta ett dynamiskt inköpssystem. Syftet är att sänka trösklarna för små och medelstora företag och göra det lättare för offentlig sektor att snabbare ta till sig innovativa digitala lösningar.

Teorierna om hur ett nytt perspektiv på innovationsupphandling kan driva omställning diskuterades även vid Eu-SPRI Forum i Dortmund i juni 2025. Där presenterade Lina Svensberg, Innovation Manager vid DigitalWell Arena, ett white paper hon skrivit med Kjell Håkan Närfelt, strategisk rådgivare på Vinnova, och som utmanar traditionella synsätt på innovationsupphandling.

Internationellt uppmärksammat exempel

Ett annat exempel på systempåverkan är forskningsprojektet NUSO, som samlar över 130 kommuner och stadsdelar för att följa hur den nya socialtjänstlagen fungerar i praktiken. Genom att samla och analysera data om hur barn, unga och familjer får stöd synliggörs skillnader i tillgång, bedömningar och resultat – och skapar underlag för en mer jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst.

I november 2025 tilldelades NUSO utmärkelsen European Social Services Award i Madrid.

En central del av projektet är metoden VAVES® (Vetenskaplig analys för verksamhetsutveckling), utvecklad av Birgitta Persdotter vid Karlstads universitet och FoU Välfärd Värmland, som möjliggör systematisk analys i nära samverkan med kommunerna.

Det innebär att forskningen inte bara följer utvecklingen – utan också bidrar till att forma den.

En forskningsmiljö med systemeffekt

Sammantaget visar arbetet hur den plattform som byggts upp med stöd av DigitalWell Arena bidrar till att knyta samman forskning, praktik och policy, i nära samverkan med andra nationella och internationella forskningsmiljöer. Forskningsaktiviteterna genererar inte bara vetenskapliga resultat, utan också praktisk kunskap om hur digital innovation kan utvecklas, implementeras, upphandlas och få långsiktigt positiv effekt.

---