Sverige i innovationstoppen – men ny hälsoteknik når inte ut till vården

I dag behöver kommuner och regioner i stor utsträckning göra egna bedömningar av hälsoappars kvalitet. För ett företag som vill nå hela den offentliga vård- och omsorgsmarknaden innebär det att behöva förhålla sig till 21 regioner och 290 kommuner – med olika krav och beslutsprocesser.

Skillnaderna i kommunernas förutsättningar riskerar samtidigt att leda till en ojämlik tillgång till ny teknik. Problematiken lyfts också i Socialstyrelsens senaste uppföljning av e-hälsa och välfärdsteknik, som publicerades tidigare i år.

– Sverige rankades etta i EU:s innovationsindex 2025. Men innovationer skapar nytta först när de kommer till användning. I dag leder splittrade kvalitetsbedömningar till dubbelarbete och osäkerhet som bromsar införandet av nya digitala hälsotjänster. Vi kan inte fortsätta kräva av varje kommun och region att lösa samma problem på egen hand, säger Marie Granander, Innovation Manager på DigitalWell Arena.

Svåra beslut för offentlig sektor

Enligt Birgitta Sigvant, forsknings- och utbildningschef vid Region Värmland, finns också i regionen en begränsad väg in för implementering av hälsoappar.

Hon gav flera exempel på beforskade tjänster man varit intresserad av, som ändå inte nått vården. I ett fall hade en digital tjänst för att minska förlossningsrädsla beforskats – ändå valde regionen att inte gå vidare med tjänsten.

– Vi har verktyg som vi vet skulle ge patientnytta som är outnyttjade idag. Jag tror att det behövs ett regeringsuppdrag med tydliga strukturer för hur det här ska byggas upp som går från ax till limpa, säger Birgitta Sigvant.

Hon efterlyser också ett ”Apps” som motsvarighet till läkemedelsdatabasen Fass, där vårdpersonal kan hitta kvalitetsbedömda hälsoappar.

– Det skulle innebära att jag som läkare skulle kunna både förskriva och rekommendera de här tjänsterna och känna mig trygg, säger Birgitta Sigvant.

Gemensamma kriterier kan underlätta

Kvalitetsforum på Nationalmuseum arrangerades inom ramen för projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar. En central del av arbetet har varit att undersöka hur gemensamma kvalitetskriterier kan förbättra förutsättningarna för både företag och offentliga verksamheter.

Det har bland annat gjorts genom att pröva den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2, som ger en struktur för att bedöma flera aspekter av en hälsoapps kvalitet, däribland evidens, användbarhet, datasäkerhet och interoperabilitet.

Under Kvalitetsforum presenterades en ny rapport om fem svenska företags erfarenheter av att genomlysa sina hälsoappar med stöd av standarden. Företagen beskriver att arbetet gett bättre struktur, dokumentation och överblick över kvaliteten i deras tjänster.

Men för att arbetet också ska hjälpa företagen att nå marknaden behöver kommuner och regioner börja efterfråga och använda samma kvalitetsunderlag.

Behöver starkare hemmamarknad för digital hälsa

Flera talare lyfte under kvällen behovet av en mer sammanhållen nationell kravbild, som kan underlätta beslut och uppföljning av nya digitala hälsotjänster och ge innovationer en tydligare väg in i vård och omsorg.

Jesper Olsson, sakkunnig inom digitaliseringsfrågor på Swedish Medtech, deltog i Kvalitetsforums avslutande panelsamtal.

Han betonade att Sverige behöver bli en starkare hemmamarknad för ny hälsoteknik. Swedish Medtech föreslår bland annat en statlig investeringsfond som kan minska regionernas risk vid tidiga inköp. Genom att förena investeringarna med krav på bedömning och uppföljning kan de första kunderna bidra med kunskap om teknikens faktiska nytta, som andra regioner och kommuner kan använda som beslutsunderlag.

– Det skulle säkerställa att patienter i högre grad kan få tillgång till ny teknik. Om Sverige inte fungerar som en bra första marknad riskerar företagen att söka sig till andra länder. Då riskerar vi också att stå kvar med teknik som redan hunnit bli gammal. Det rimmar illa med ambitionen att vara ledande inom life science, säger Jesper Olsson.