Runt om i Sverige pågår ett omfattande arbete för att utveckla – och skapa förutsättningar för – digitala lösningar som kan bidra till bättre hälsa. Genom DigitalWell Awards vill DigitalWell Arena synliggöra de initiativ som gör verklig skillnad i praktiken.I årets upplaga kopplas utmärkelsen tydligare till våra fokusområden. Det innebär tre helt nya kategorier:
”Syftet med DigitalWell Arenas fokusområden är att öka effekten av digital hälsoinnovation. Hur vi bättre kan upphandla innovation, säkerställa kvalitet i data och digital teknik och stötta företagens innovationskraft är alla centrala nycklar i att nå dit. Därför hoppas vi få många nomineringar som speglar detta viktiga arbete”, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare, DigitalWell Arena
Utmärkelsen riktar sig till personer, organisationer, företag och initiativ som bidrar till att nya lösningar inte bara utvecklas – utan också når användning och skapar nytta.På tävlingssidan hittar du exempel på vilken typ av initiativ som kan nomineras i respektive kategori – där kan du också se alla tidigare vinnare sedan starten 2021. Vi behöver ditt förslag på kandidater senast 1 maj.
Satsningen är en del av projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar, som leds av DigitalWell Arena isamarbete med 10 andra parter. Projektets syfte är att öka kunskapen om kvalitetskriterier för digitala hälsotjänster.
Ett viktigt steg är att börja använda etablerade internationella standarder för kvalitetssäkring. Det stärker offentlig sektors förmåga att systematiskt bedöma kvalitet och snabbare få bra lösningar i användning.
Därför erbjuds nu kommuner och regioner att föreslå relevanta hälsoappar som de är intresserade av att få genomlysta, inför användning eller som del av en utvärdering. Det finns också möjlighet för företag att ta del av erbjudandet, för att skapa ett bättre underlag kring en hälsoapps kvalitet.
Kvalitetsgenomlysningen görs enligt den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021, som redan används i flera länder och samlar centrala kvalitetskrav för digitala hälsotjänster.
– Erbjudandet är kostnadsfritt och är heller inte förenat med något köptvång av den genomlysta produkten. Det är ett viktigt steg för att bygga kunskap om hur man mer effektivt och systematiskt kan få kunskap om en hälsoapps kvalitet, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
Nyligen genomfördes ett pilottest där fem svenska företag fick sina hälsoappar genomlysta enligt ISO/TS 82304-2:2021. För både företag och kunder fungerar genomlysningen som en form av varudeklaration. Den ger en tydlig dokumentation av hur väl tjänsten uppfyller grundläggande kvalitetsaspekter, såsom:
• evidens• användarvänlighet• data- och informationssäkerhet• teknisk robusthet och interoperabilitet
I dag ansvarar varje region och kommun själv för att bedöma vilka appar som är säkra och effektiva. Det innebär att synen på vad som utgör tillräcklig kvalitet kan variera mellan olika delar av landet.
Mari Banck, utvecklingsledare i Region Värmland, tror att osäkerheten kring hur kvalitet ska bedömas i många fall bromsar intresset för nya lösningar i offentlig sektor.
– Många kommuner och regioner har begränsade resurser, vilket innebär en begränsad kapacitet för att kvalitetssäkra hälsoappar. Det här erbjudandet är ett sätt att ge offentlig sektor ökad trygghet i att göra rätt bedömning av kvaliteten. Det ökar också tilliten till att använda ny hälsoteknik.
Genomlysningarna är samtidigt ett sätt att i praktiken ta steg mot att etablera ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoappar. Ett sådant ramverk skulle kunna skapa tydligare förutsättningar för företag, stimulera användning i offentlig sektor och bidra till en mer jämlik tillgång till digitala hälsotjänster.
Vill du föreslå en tjänst för genomlysning?Kontakta: marie.granander@compare.se
Satsningen är en del av projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar – ett samarbete mellan DigitalWell Arena, Leap for Life, DigitalWell Ventures, Kungliga Tekniska högskolan, E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Arvika kommun, Region Värmland, Swedish Medtech, Linnéuniversitetet och Region Stockholm.
I en värmländsk kommun används idag en digital medborgarportal för att matcha äldre invånare med sociala aktiviteter och volontärer. Det är ett konkret exempel på hur digital teknik kan minska ensamhet och göra skillnad i människors vardag.
Bakom lösningen finns en metodik som gör offentlig upphandling till ett verktyg som driver innovation – inte bara inköp.
I DigitalWell Arenas verksamhetsberättelse för 2025 finns många fler exempel på hur vårt ekosystem skapar förutsättningar för digital hälsoinnovation genom att vi:
• Driver ett nationellt arbete för kvalitetssäkring av hälsoappar – för att minska dubbelarbete och bana väg för snabbare, mer jämlik användning i hela landet• Omsätter Demand Acceleration i skarpa upphandlingar – där fyra digitala lösningar nu används i offentlig verksamhet och sprids vidare• Mobiliserar ett växande community med närmare 300 nyckelpersoner som stärker offentlig upphandling som strategiskt innovationsverktyg• Skalar vår innovationssupport till nationell nivå genom Health Data Sweden – och bidrar till stöd som redan nått över 1 000 organisationer
Läs vidare. Nedan hittar du fördjupad inblick i utvecklingen inom våra fyra fokusområde.
Hur hälsoappar kvalitetssäkras är avgörande för om effektiva lösningar kan tas i användning snabbt och jämlikt. Under 2025 har DigitalWell Arena tagit flera steg för att stärka förutsättningarna för en nationell modell som minskar osäkerheten för både offentlig sektor och företag.
I slutet av 2024 publicerade DigitalWell Arena en rapport med rekommendationer för hur Sverige kan accelerera användningen av hälsoappar och samtidigt skapa en säkrare och mer förutsägbar marknad. Slutsatsen var tydlig: ett nationellt kvalitetsramverk med gemensamma krav behöver etableras.
Under det gångna året har arbetet fördjupats med särskilt fokus på den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021. Den erbjuder den mest konkreta och implementerbara grunden för ett svenskt arbetssätt, och skapar samtidigt förutsättningar för anslutning till en europeisk marknad.
Det har inneburit ett tydligt skifte från analys till kapacitetsuppbyggnad. DigitalWell Arena leder nu det treåriga projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar, i samarbete med kommuner, regioner, myndigheter och branschaktörer. Målet är att stärka offentlig sektors förmåga att arbeta systematiskt med kvalitetssäkring, med den internationella tekniska specifikationen som gemensam utgångspunkt.
Arbetet har under 2025 bland annat omfattat:
• En seminarieserie för offentlig sektor med fördjupning i evidens, användarvänlighet, informationssäkerhet, teknisk robusthet och interoperabilitet.• En pågående pilot där fem svenska företag utvärderar sina hälsoappar enligt kraven i den tekniska specifikationen.• En enkätundersökning riktad till 50 kommuner, genomförd i samarbete med Mälardalens universitet, för att kartlägga hur evidens i hälsoappar bedöms lokalt.• En studieresa till Katalonien, där en sammanhållen regional modell för kvalitetssäkring, baserad på ISO-specifikationen, nyligen införts.
Fokusområdet för kvalitetssäkring leds av Marie Granander, som konstaterar att Sverige står inför ett viktigt vägval:
– Om vi fortsätter med parallella bedömningar i 21 regioner och 290 kommuner riskerar vi att cementera en fragmenterad och ojämlik marknad. Ett nationellt ramverk frigör resurser, minskar dubbelarbete och skapar en mer förutsägbar marknad för innovativa bolag. Framför allt är det en förutsättning för att säkerställa en jämlik tillgång till digitala lösningar i hela landet.
Samarbetet med Mälardalens universitet (MDU) har ytterligare belyst utmaningen. En tidigare studie visar att krav på evidens endast ställdes i 16 av 90 upphandlingar av hälsoteknik. Den pågående enkätstudien riktad till 50 kommuner syftar till att fördjupa kunskapen om hur evidens bedöms specifikt i hälsoappar.
– Utan krav på evidens saknas incitament för bred användning och spridning. Säkra och effektiva hälsoappar är också en förutsättning för att generera tillförlitlig hälsodata, vilket är avgörande för att fullt ut kunna dra nytta av tekniken, säger Marie Granander.
Att frågan om standardisering och kvalitetssäkring vinner mark märks även i den nationella uppmärksamheten. Under året nominerades projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar till Standardiseringspriset 2025. Priset delas ut av Svenska institutet för standarder (SIS) till initiativ som visar hur standardisering kan användas som hävstång för innovation, samhällsnytta och stärkt konkurrenskraft.
Fyra år efter att Demand Acceleration introducerades är arbetssättet etablerat och levererar lösningar som används, vidareutvecklas och sprids. Resultaten skapar konkret värde och bidrar samtidigt till att utveckla den offentliga affären som drivkraft för innovation och omställning – både nationellt och internationellt.
Demand Acceleration innebär att samarbetet mellan offentliga behovsägare och företag utformas så att det skapar förutsättningar för upphandling, implementering och spridning av de lösningar som utvecklas. Fokus ligger på skalbarhet och marknadsutveckling, så att lösningar kan användas bortom den första kunden. Hittills har metodiken bidragit till fyra nya tjänster, där samtliga nu är i användning.
Under 2025 har två lösningar som upphandlats med stöd av Demand Acceleration-metodiken implementerats:
En central princip i Demand Acceleration är att de lösningar som utvecklas ska kunna spridas bortom den första kunden. Här syns tydliga resultat från tidigare upphandlingar:
Fokusområdet Upphandlingsvänlig innovationsledning syftar till att utforska hur den offentliga affären kan driva innovation och omställning.
– De fyra upphandlingarna visar att det är möjligt att gå från teori till praktisk handling. De kommuner som har prövat metoden har inte bara löst sina egna utmaningar, utan också skapat lösningar som används och sprids, säger Lina Svensberg, som leder fokusområdet.
Under året har Demand Acceleration Community vuxit till närmare 300 deltagare, många med nyckelroller inom innovation och upphandling. Communityt fungerar som tankesmedja och nav för ekosystemet – där erfarenheter analyseras och nya idéer utvecklas, vilket bidrar till att arbetssättet kontinuerligt förfinas och sprids.
Utöver de genomförda upphandlingarna syns en bredare förändring hos communityts medlemmar: de tar i högre grad hänsyn till upphandlingsprinciper när innovationsprocesser utformas, initierar tvärfunktionella samarbeten mellan inköps- och innovationsenheter och inkluderar mer dialog och samskapande även i upphandlingar utanför Demand Acceleration.
Upphandlingarnas genomslag har också skapat nya möjligheter att påverka utvecklingen på systemnivå.
I slutet av 2025 gick Compare, som är huvudman för DigitalWell Arena, in som part i SustainGov – en del av Impact Innovation, Sveriges största satsning på innovationsprogram för hållbar omställning. SustainGov är ett tioårigt program med syfte att stärka offentlig sektors förmåga till hållbar omställning.
På den internationella scenen har samarbetet med UNECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa, fördjupats. Lina Svensberg leder nu ett Drafting Team inom Innovation-Enhancing Procurement – en expertgrupp med uppdrag att utveckla nya FN-riktlinjer inom området för att stödja medlemsländer.
– Det innebär att metoder och arbetssätt som utvecklas och testas regionalt bidrar med konkreta erfarenheter till det internationella policyarbetet. Samtidigt ger rollen möjlighet att föra tillbaka internationella perspektiv och riktlinjer till det svenska och regionala utvecklingsarbetet, säger Lina Svensberg.
Det visar hur ett nytt perspektiv på upphandling kan skapa konkret förändring lokalt – och samtidigt bidra till att forma internationella riktlinjer för innovationsfrämjande upphandling.
DigitalWell Arena har under de senaste åren byggt upp ett mer sammanhållet stöd för startups som verkar på den offentliga marknaden för hälsa. Det som började som en regional ingång för stödtjänster till enskilda företag har nu utvecklats till en nationell struktur som nått över 1 000 organisationer.
På reglerade marknader handlar stöd till startups inte enbart om affärsutveckling, utan om att stärka både företagens och innovationssystemets förmåga att förstå den offentliga affärens logik. Sedan starten har DigitalWell Arenas arbete successivt förflyttats från att främst stötta enskilda bolag till att utveckla strukturer som stärker hela marknaden för digital hälsa. Fokusområdena kvalitetssäkring och upphandlingsvänlig innovationsledning är tydliga uttryck för denna förflyttning.
Samtidigt kvarstår behovet av individanpassat stöd till bolag som utvecklar digitala hälsoinnovationer. Där har DigitalWell Arenas ekosystem utvecklat mer samordnade och effektiva strukturer som fått nationellt genomslag.
DigitalWell Innovationssupport är arenans samlade ingång för startups och entreprenörer. Sedan starten 2020 har över 400 idéer fått en första kvalificerad bedömning genom innovationsrådet, där aktörer från region, kommun, akademi och investerarsidan medverkar.
Syftet är att tidigt identifiera behov, vägleda företag rätt och koppla dem till relevanta stödresurser inom arenans ekosystem.
Arbetet sker i nära samarbete med DigitalWell Ventures, en specialiserad inkubator och accelerator för healthtech som grundades inom DigitalWell Arena för att strukturera stödet till startups. Idag ägs verksamheten av Stiftelsen Inova, vilket bidrar till att DigitalWell Arena kan verka som en neutral och trovärdig samverkansarena mellan offentlig sektor och företag.
Sammanlagt har över 90 bolag genomgått inkubations- och accelerationsprogrammen. Under året kvalificerade sig DigitalWell Ventures återigen till det nationella inkubatorsprogrammet, som samlar Sveriges 30 högst rankade inkubatorer och ger statlig finansiering. Verksamheten stöttar idag även entreprenörskap inom samhällssäkerhet, bland annat genom satsningen Cybercampus Sverige som lanserades i januari 2026.
Under 2025 har DigitalWell Innovationssupport också stått modell för en nationell och europeisk uppskalning genom den europeiska innovationshubben Health Data Sweden (HDS). HDS är Sveriges europeiska digitala innovationshubb (EDIH) inom hälsodata. Satsningens syfte är att stärka både företagens och offentlig sektors förmåga att utveckla och implementera datadriven innovation. Under HDS första treårsfas levererades drygt 3 000 tjänster – fler än inom någon annan svensk EDIH-satsning. Totalt har insatserna nått 800 företag och drygt 300 offentliga verksamheter.
DigitalWell Arena leder nu inom HDS uppbyggnaden av en gemensam tjänstesupport – HDS Gateway, som lanserades i mars 2025.
– Gateway har skapat en möjlighet att koppla in nationell spetskompetens i DigitalWell Arenas ekosystem. Det ger samtidigt HDS bättre möjligheter att koordinera stödtjänster från samtliga 16 aktörer, säger Elin Westlund, Innovation Manager på DigitalWell Arena som ansvarar för satsningen.
Målet är att Gateway ska nå 500 företag under de kommande tre åren. Hittills har drygt 40 företag fått stöd, bland annat inom:
• Rådgivning kring EU:s regulatoriska regelverk, såsom MDR (Medical Device Regulation) och AI Act• Stöd kring AI-implementering• Stöd inför och under test och kvalitetssäkring
Ett annat viktigt inslag i HDS tjänsteutbud är DigitalWell Innovationsbevakning. Forumet är en neutral digital mötesplats där företag och offentlig sektor möts för att presentera och diskutera nya lösningar. Syftet är att ge offentlig sektor relevant omvärldsbevakning och samtidigt ge företagen kvalificerad återkoppling. Ett uppmärksammat exempel är Tandem Health, ett AI-baserat journalanteckningsverktyg som idag används av över 5 000 vårdorganisationer.
Under 2025 har cirka 40 nya tjänster presenterats i DigitalWell Innovationsbevakning och lockat cirka 300 deltagare.
– Det som började som en regional modell för innovationsstöd har idag utvecklats till en nationell och europeisk nod. Genom det praktiska bolagsstödet har vi inte bara stärkt enskilda företag, utan också bidragit till ett mer samordnat stöd och en djupare förståelse för strukturella hinder som behöver lösas, säger Elin Westlund.
Det skapar en mer förutsägbar väg från idé till upphandlingsbar, implementerad och skalbar tjänst – och ökar sannolikheten att fler digitala lösningar faktiskt når användning.
Den forskningsinfrastruktur som byggts upp kring digital hälsoinnovation vid Karlstads universitet börjar ge tydliga resultat. Tvärvetenskapliga samarbeten bidrar nu till kunskap som både stärker praktisk tillämpning och policyutveckling.
Genom DigitalWell Arenas grundfinansiering samverkar cirka 60 forskare i sex olika forskargrupper för att gemensamt forma nya forskningsinitiativ. Det möjliggör också mer utåtriktade aktiviteter, bland annat en årlig behovsinventering för offentlig sektor.
– Arenaprojektet har varit guld värt för våra interna samarbetsstrukturer och har dessutom skapat förutsättningar för nya externa partnerskap, säger Erik Wästlund, koordinator för Arenagruppen inom DigitalWell Arena och Akademin för smart specialisering.
Under 2025 har forskarna medverkat i ett 40-tal initiativ – från studier till kunskapsstöd och metodutveckling. Forskningen spänner över både användarbeteende, utveckling av framtidens tillämpningar samt påverkan på system och policy.
Två forskningsprojekt som tydliggör samarbeten mellan olika forskningsdiscipliner är OPHERA och 6G-PATH.
Under 2025 har dessutom en ny doktorandtjänst i informatik inrättats i samverkan mellan Compare och Karlstads universitet. Forskningen ska fördjupa kunskapen om hur samskapande och gemenskaper kan fungera som drivkrafter för innovation i mötet mellan teknik, policy och kultur – ett på många sätt unikt samarbete för att förstå hur digitala lösningar får genomslag i praktiken.
Den kunskap som utvecklas bidrar också till att förflytta synen på offentlig sektor och innovation på systemnivå. Ett exempel är den workshopserie som genomförts i samarbete mellan Centrum för tjänsteforskning (CTF) och DigitalWell Arena, med utgångspunkt i Demand Acceleration-metodiken. Arbetet har skapat stort engagemang kring hur offentlig upphandling kan fungera som ett innovationsverktyg.
– Ur ett forskningsperspektiv handlar det om en idéförändring, där upphandling går från något passivt till något som aktivt driver utveckling och innovation. På en högre nivå kan det bidra till policyförändringar kring hur vi ser på offentlig sektor, säger Erik Wästlund.
Han ser tecken på hur denna förflyttning redan märks i politiken. Bland annat genom att regeringen initierat en förstudie om att inrätta ett dynamiskt inköpssystem. Syftet är att sänka trösklarna för små och medelstora företag och göra det lättare för offentlig sektor att snabbare ta till sig innovativa digitala lösningar.
Teorierna om hur ett nytt perspektiv på innovationsupphandling kan driva omställning diskuterades även vid Eu-SPRI Forum i Dortmund i juni 2025. Där presenterade Lina Svensberg, Innovation Manager vid DigitalWell Arena, ett white paper hon skrivit med Kjell Håkan Närfelt, strategisk rådgivare på Vinnova, och som utmanar traditionella synsätt på innovationsupphandling.
Ett annat exempel på systempåverkan är forskningsprojektet NUSO, som samlar över 130 kommuner och stadsdelar för att följa hur den nya socialtjänstlagen fungerar i praktiken. Genom att samla och analysera data om hur barn, unga och familjer får stöd synliggörs skillnader i tillgång, bedömningar och resultat – och skapar underlag för en mer jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst.
I november 2025 tilldelades NUSO utmärkelsen European Social Services Award i Madrid.
En central del av projektet är metoden VAVES® (Vetenskaplig analys för verksamhetsutveckling), utvecklad av Birgitta Persdotter vid Karlstads universitet och FoU Välfärd Värmland, som möjliggör systematisk analys i nära samverkan med kommunerna.
Det innebär att forskningen inte bara följer utvecklingen – utan också bidrar till att forma den.
Sammantaget visar arbetet hur den plattform som byggts upp med stöd av DigitalWell Arena bidrar till att knyta samman forskning, praktik och policy, i nära samverkan med andra nationella och internationella forskningsmiljöer. Forskningsaktiviteterna genererar inte bara vetenskapliga resultat, utan också praktisk kunskap om hur digital innovation kan utvecklas, implementeras, upphandlas och få långsiktigt positiv effekt.
Operations Manager
jonas.matthing@compare.se
+46 (0)70 669 58 05
Att vänta sitt första barn kan väcka både förväntan och oro. Tankar på smärta, kontrollförlust och det okända är för många blivande mammor en källa till stress. Nu visar forskning från Karlstads universitet och Region Värmland att ett digitalt stöd i form av en app kan göra skillnad, särskilt för förstföderskor som känner en uttalad rädsla inför förlossningen.
– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en tydlig och statistiskt säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby, barnmorska och klinisk lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet och Region Värmland.
Resultaten kommer från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet DIGI-EL, där forskare i Sverige och Norge har undersökt hur appen som är byggd på metoden Föda utan rädsla kan användas som stöd under graviditet och i det tidiga värkarbetet.
När Karin Ängeby började fundera på ett digitalt stöd för gravida möttes flera spår. Inom forskargruppen fanns ett växande intresse för digital hälsa, samtidigt som metoden Föda utan rädsla redan användes i klinisk verksamhet.
– Vi frågade oss hur vi kunde göra metoden mer tillgänglig, säger Karin Ängeby. Alla gravida har inte samma möjligheter att ta del av stöd, beroende på var man bor eller hur vården är organiserad. En app kändes som ett naturligt nästa steg.
En annan nyckelperson i projektets tidiga utveckling var Anna Nordin, docent och lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hon är verksam i flera tvärvetenskapliga forskningsmiljöer och har lång erfarenhet av samarbeten mellan vård, teknik och informatik.
– För att digitala verktyg ska fungera i vården räcker det inte att de är tekniskt välgjorda, säger Anna Nordin. De måste också bygga på omvårdnadsperspektiv, användarnas behov och vetenskaplig evidens.
Projektet utvecklades till ett nära samarbete mellan omvårdnadsforskare, datavetare och kliniskt verksamma barnmorskor, med kopplingar till universitet i både Oslo och Uppsala. Samarbetet bidrog till att översätta en etablerad metod och en bok till ett digitalt format som kunde användas i vardagen av gravida kvinnor och deras partner.
Appen utvecklades parallellt med forskningen och testades vetenskapligt redan innan den lanserades på marknaden, något som fortfarande är ovanligt för appar riktade till gravida. I projektet deltog även två forskningsbarnmorskor, som senare gått vidare till forskarutbildning.
För att undersöka om det digitala stödet gjorde skillnad genomfördes en randomiserad kontrollerad studie. Totalt deltog 391 förstföderskor från hela Sverige, rekryterade via sociala medier. Deltagarna lottades till tre grupper: en som använde appen, en som använde appen och dessutom hade extra kontakt med en forskningsbarnmorska samt en kontrollgrupp som fick sedvanlig vård.
När forskarna analyserade resultaten såg de inga större skillnader mellan grupperna när det gällde den övergripande förlossningsupplevelsen eller medicinska utfall. Däremot framträdde en tydlig effekt hos en särskild grupp.
– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en statistiskt säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby. Effekten blev särskilt tydlig hos de kvinnor som lottats till appen.
Att effekten främst syntes hos kvinnor med uttalad förlossningsrädsla var inte självklart från början.
– Vi trodde nog att appen skulle hjälpa alla förstföderskor ungefär lika mycket, säger Anna Nordin. I efterhand tänker vi att det kan handla om bemästring och egenvård, att kvinnorna får konkreta redskap för att hantera oro och smärta, vilket stärker känslan av kontroll.
Exakt vilka delar av appen som spelar störst roll är ännu inte klarlagt. Innehållet bygger på mentala tekniker, andning, avslappning och information, men också på att inkludera partnern i förberedelserna.
– Appen kan bli ett sätt att prata om förlossningen tillsammans, säger Karin Ängeby. Partnern blir mer delaktig och vet hur hen kan stötta, vilket i sig kan minska oro och öka tryggheten.
Extra kontakt med forskningsbarnmorska gav ingen tydlig ytterligare effekt jämfört med att enbart använda appen. Forskarna tolkar dock inte detta som att den mänskliga kontakten är oviktig.
– Snarare visar det hur starkt ett genomtänkt digitalt stöd kan vara, säger Karin Ängeby. Resultaten ger barnmorskor större trygghet i att rekommendera evidensbaserade appar som ett komplement till den ordinarie vården.
En av de stora fördelarna med digitala stöd är tillgängligheten. Appen kan användas oavsett var i landet man bor, vilket gör frågan till en jämlikhetsfråga inom mödrahälsovården.
– Under pandemin blev det extra tydligt, säger Karin Ängeby. När fysiska besök minskade så ökade istället digitala lösningar som kan bidra till vård på lika villkor.
Samtidigt finns begränsningar som är viktiga att ha med sig. Deltagarna i studien hade generellt hög utbildningsnivå, relativt hög medelålder och de flesta levde med en partner. Resultaten bygger dessutom till stor del på självskattade enkäter.
Trots detta ser forskargruppen stor potential framåt, både i resultaten och i det som vuxit fram runt projektet.
– Det här är ett fint exempel på hur samverkan kan ge ringar på vattnet, säger Karin Ängeby.
Projektet har inte bara resulterat i tre publicerade studier och en evidensbaserad app, utan också i kompetensuppbyggnad och vidare forskning. De två barnmorskor som deltog som forskningsbarnmorskor i DIGI EL är i dag doktorander och driver ett uppföljningsprojekt som fördjupar kunskapen om digitalt stöd och förlossningsförberedelse.
– De blev nyfikna på resultaten och på hur klinisk vardag kan kopplas till forskning, säger Anna Nordin. I dag fördjupar de kunskapen om hur digitala stöd kan användas inom mödrahälsovården.
Nu planeras nästa steg i forskningen med fokus på att bättre förstå kvinnornas egna upplevelser och hur digitala stöd faktiskt används i praktiken.
– Med en mer detaljerad data och fördjupade intervjuer vill vi förstå hur och varför just denna metod verkar fungera för förstföderskor med förlossningsrädsla. Det är i mötet mellan omvårdnad, teknik, utbildning och klinisk vardag som framtidens vård utvecklas, säger Anna Nordin.
Författare: Åsa Bongnell-Höjer
Studien är en del av projektet DIHNO (Digital hälsoinnovation) vid Karlstads universitet. Forskargruppen för digital hälsoinnovation omfattar drygt 20 forskare vid universitetet, som också ingår i Arenaprojektet i DigitalWell Arena. Syftet med Arenaprojektet är att skapa nya samarbetsytor för digital hälsoinnovation – tillsammans med offentlig sektor, näringslivet, civilsamhället och mellan akademiska discipliner.
I dag ansvarar varje region och kommun för att själv bedöma vilka hälsoappar som är säkra och effektiva. I praktiken innebär det att samma granskningar behöver upprepas av 21 regioner och 290 kommuner. Resultatet är att offentlig sektor, i stället för att driva på utvecklingen, riskerar att bli en flaskhals för innovation och ökad användning.
Samtidigt ökar antalet äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov snabbt, medan andelen personer i arbetsför ålder minskar. Det ställer ökade krav på nya arbetssätt, där digital teknik kan spela en viktig roll – förutsatt att den kan tas i användning på ett säkert, jämlikt och effektivt sätt.
– Frågan är inte om vi ska använda digitala hälsotjänster – det måste vi. Frågan är hur vi kan lita på dem, säger Marie Granander, Innovation Manager på DigitalWell Arena.
I filmen medverkar representanter från Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Tic Salut Social Foundation och Arvika kommun. Filmen lyfter också hur Katalonien har angripit problematiken genom en ny modell för kvalitetssäkring baserad på en internationell standard, ISO/TS 82304-2:2021.
Tillsammans tecknar de en nulägesbild av varför kvalitetssäkring är central för att hälsoappar ska kunna bidra till jämlik tillgång, ökad användning och långsiktig nytta i vård och omsorg.
* Slå på svenska eller engelska undertexter i menyn (kugghjulet).
Filmen är en del av projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar – ett samarbete mellan Leap for Life, DigitalWell Ventures, Kungliga Tekniska högskolan, E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Arvika kommun, Region Värmland, Swedish Medtech, Linnéuniversitetet och Region Stockholm.
DigitalWell Arenas dubbla syfte är att skapa bättre förutsättningar för digital hälsoinnovation som både bidrar till bättre hälsa och stärker tillväxten. Satsningen grundfinansieras av Vinnova, Region Värmland och Karlstads universitet – och nu har samtliga parter godkänt arbetet i en tredje fas.
”Vi är tacksamma för förtroendet att fortsätta arbetet. De utvärderingar som gjorts av både Vinnova och Region Värmland har visat på väldigt goda resultat, vilket förstås känns mycket inspirerande inför fortsättningen”, säger Charlotte Wäreborn, vd på Stiftelsen Compare, som är projektkoordinator.
Sedan starten 2019 har över 900 aktörer engagerats i DigitalWell Arenas ekosystem. Drygt 400 företag har tagit del av kunskap eller kapacitetsstöd, vilket bland annat resulterat i ett 70-tal nya produkter och prototyper. Ett exempel är ViroteaEd, som nu används av över 40 organisationer inom vård och socialtjänst.
Satsningen har också bidragit till mer permanenta strukturer, inte minst etableringen av DigitalWell Ventures – en värmländsk inkubator och accelerator som i dag stöttar både regionala, svenska och internationella bolag.
Arbetet i de två första faserna har lett till nya angreppssätt. Vinnovas internationella utvärdering lyfter fram att DigitalWell Arena framgångsrikt utvecklat metoder för att hantera strukturella hinder för att digitala lösningar kan tas i användning, snarare än att enbart stötta enskilda innovationer.Det är dessa insikter som nu formar arbetet i fas 3. Som neutral mötesplats skapar DigitalWell Arena också förutsättningar för att företag, offentlig sektor och forskning kan arbeta mot gemensamma mål.
Ett av de tydligaste exemplen är utvecklingen av Demand Acceleration. Metodiken gör det möjligt för offentlig sektor att använda upphandling som ett verktyg för innovation och skalning.
Värmland och Karlstads kommun har varit pionjärer, där metodiken redan omsatts i flera upphandlingar som genererat nya lösningar med nationell spridning. Arbetssättet har även uppmärksammats internationellt, som ett exempel på hur offentlig sektor kan bli en mer aktiv part i att driva innovation.
Ett annat nyckelområde är arbetet med kvalitetssäkring av digitala hälsoappar. I dag präglas området av splittrade krav och tolkningar mellan regioner och kommuner, vilket skapar osäkerhet, höga trösklar för företag och ojämlik tillgång för invånare.
DigitalWell Arena har därför tagit en ledande roll i att etablera en enhetlig, nationell modell – så att offentlig sektor lättare kan upphandla och använda för att ge individen tillgång till trygga digitala lösningar som kan bidra till bättre hälsa.
Jonas Matthing, verksamhetsansvarig för DigitalWell Arena, tycker att båda dessa nyckelområden visar att DigitalWell Arenas plattform kan skapa effekter som spänner över både regions- och sektorsgränser:
”Jag tror det är viktigt att vi genom regionala utmaningar också kan se gemensamma, nationella behov för hälsa och tillväxt. Det är ofta en svår avvägning vem som ska ta det första steget och driva samhällsförändring, därför är vi stolta över att Värmland kan vara med och visa vägen.”
Behovsinventeringen genomfördes för fjärde året i rad av forskargruppen för digital hälsoinnovation – ett nätverk med drygt 20 forskare vid universitetet.
– Ganska ofta går vi för snabbt över till att hitta lösningar, men i dag har vi en möjlighet att dyka djupare i problemen, säger Erik Wästlund, koordinator för Arenagruppen inom DigitalWell Arena och Akademin för smart specialisering.
Från att AI tidigare knappt funnits på agendan dominerade i år frågor om hur tekniken kan – och bör – användas som strategisk resurs.
Ett 30-tal deltagare beskrev flera strukturella och praktiska hinder som påverkar möjligheten att både utveckla och införa nya digitala tjänster. Mycket kretsade kring frågor om hälsodata – etik, juridik, kvalitet och delning – men flera andra problemområden återkom:
Den positiva förväntansbilden handlade främst om möjligheten att använda AI i mer förebyggande och hälsofrämjande insatser.
– Kan vi korsköra data kan det leda till nya analyser som förbättrar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det gynnar både individen, som håller sig frisk, och samhället som sparar kostnader. Jag tror också att det handlar om att skapa prognoser för att sätta ett värde på och våga investera i det hälsofrämjande arbetet, säger Anna Sandberg, folkhälsostrateg på Region Värmland.
Under dagen gavs också inblickar i aktuella forskningssamarbeten – bland annat hur Datavetenskap stöttar fyra värmländska kommuner i att utforska hur AI kan bidra till tidigare stödinsatser för barn och unga. (Här kan du läsa mer om projektet Barn- och ungdomsresan)
Den 14–15 april går arbetet vidare när Arenagruppen samlar sina partners för att fördjupa analysen och skissa på möjliga lösningar.
– Det viktigaste med behovsinventeringen är att vi får möjlighet att lära känna varandra – och varandras organisationers utmaningar och behov. Då blir det betydligt lättare att göra saker tillsammans. De här dialogerna ger oss en genuin bild av problemen och en konkret grund att utgå från, säger Erik Wästlund.
Arenagruppen inom DigitalWell Arena består av sex forskargrupper vid Karlstads universitet och syftar till att skapa nya samarbetsytor för digital hälsoinnovation – tillsammans med offentlig sektor, näringslivet, civilsamhället och mellan akademiska discipliner.
Här kan du också läsa mer om forskning om digital hälsoinnovation (DHINO) vid Karlstads universitet.
Initiativet kommer från Nära vård i västra Värmland – Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner tillsammans med Region Värmland. Under drygt ett år har de, i samarbete med DigitalWell Arena, arbetat med frågeställningen inom projektet Barn- och ungdomsresan.
I dag bedöms barn och unga ofta av flera olika verksamheter – skola, vård, socialtjänst, polis och fritid – men utan att någon får en samlad bild. Det ökar risken för att barn och vårdnadshavare med liknande problem får olika typer av stöd och att insatser sätts in för sent.
”Barn och unga som inte får rätt stöd i tid riskerar att hamna i svårigheter som psykisk ohälsa, skolfrånvaro, social isolering, missbruk eller kriminalitet. Ofta finns tidiga signaler, men de uppfattas inte som oroande var för sig – eller fastnar i respektive verksamhet utan att någon ser hela bilden”, säger Lotta Lundin, folkhälsoutvecklare i Årjängs kommun.
Exempel på sådana signaler kan vara:
”Om ett AI-stött verktyg kunde sammanföra sådan information skulle det hjälpa professioner att se mönster tidigare och ge stöd innan problemen växer sig stora. Det handlar inte om att ersätta professionernas bedömningar, utan om att ge dem bättre förutsättningar att fatta rätt beslut i tid”, säger Lotta Lundin.
Som avslutning på projektet går kommunerna nu ut med en RFI (Request for Information) till företag för att utforska hur en sådan lösning skulle kunna se ut.
De parametrar som hittills identifierats visar att en AI-stödd lösning ska:
• stärka professionernas bedömningar – inte ersätta dem• ge stöd i arbetet med SIP och samordnade insatser• möjliggöra säker datadelning enligt GDPR och lagstiftning• vara enkel och användbar i vardagenEnbart i Årjängs kommun finns i dag cirka 100 socialtjänstärenden med behovsprövade öppenvårdsinsatser som rör barn och unga. Som jämförelse hade enligt Socialstyrelsen drygt 35 000 barn och unga i hela landet minst en sådan insats i november förra året. En nyckelfråga är därför att en potentiell lösning ska kunna skalas upp nationellt.
RFI:n markerar slutfasen för projektet, men resan mot en faktisk lösning som kan göra skillnad för utsatta barn och unga har bara börjat.
”Vi kommer att leverera en slutrapport för hur kommunerna kan gå vidare. Finns ingen lösning på marknaden som uppfyller behoven tror jag att det här skulle kunna bli ett passande case för Demand Acceleration-metodiken, där offentlig upphandling används som motor för en innovationsprocess”, säger Elin Westlund, Innovation Manager på DigitalWell Arena, och avslutar:
”Det ska bli intressant att se marknadens respons. Kan vi lösa en så här angelägen utmaning skulle det ha stor betydelse. Det här är ett nationellt problem, och vi har redan kontaktats av andra kommuner som är intresserade av hur arbetet fortskrider”.
Den 27 november kl. 09-11 bjuder Nära vård i Västra Värmland in företag till ett öppet dialogmöte online.
Här kan du ta del av RFI-underlaget i sin helhet. Vi behöver ditt svar senast 3 december. (Du behöver ha en inloggning till TendSign för att kunna besvara frågorna.)
Priset delades ut vid en ceremoni i Madrid den 14 november, där NUSO vann kategorin Research for Social Services. Det lyfter fram initiativ där datadrivna insikter, akademisk forskning eller tillämpade studier har lett till meningsfulla förbättringar i serviceleverans, socialpolitik och resultat för utsatta grupper.
– Det är fantastiskt att den internationella juryn utsåg NUSO, som nationellt projekt, till vinnare i konkurrens med europeiska forskningsstudier där flera länder samverkar. Vi vann tack vare design, datamängd och det tydliga fokuset på att omsätta resultat till praktisk nytta, säger Birgitta Persdotter i en artikel på Karlstads universitets webbsida.
Sedan 2024 samarbetar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Karlstads universitet med över 130 kommuner och stadsdelar för att följa hur den nya socialtjänstlagen fungerar i praktiken. NUSO samlar in och analyserar omfattande data om hur barn, unga och familjer får stöd – från tidiga insatser till myndighetsutövning – och kan därigenom synliggöra skillnader i tillgång, bedömningar och resultat.
Genom att göra dessa mönster tydliga skapar NUSO förutsättningar för en mer jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst, där varje barn får stöd utifrån sina faktiska behov – oavsett var i landet man bor.
En central del av NUSO utgörs av VAVES® (Vetenskaplig analys för verksamhetsutveckling), utvecklad av Birgitta Persdotter, docent i socialt arbete vid Karlstads universitet. Metoden används i NUSO för att samla in och analysera data i nära samverkan med kommunerna, vilket ger både forskningen och verksamheterna nya verktyg för utveckling och lärande.
Birgitta Persdotter är även forskningsledare för FoU Välfärd Värmland, en av sex forskargrupper som ingår i Arenaprojektet inom DigitalWell Arena, där forskning och praktik samverkar för att utveckla framtidens välfärd.
Asia Pacific Circular Economy Roundtable & Hotspot 2025 arrangerades mellan 21 och 24 oktober i Taipei. Konferensen samlade både regeringsrepresentanter, företag, forskare och civilsamhälle för att främja samarbeten och lösningar inom cirkulär ekonomi.
Vi ställde fyra frågor till Lina Svenberg för att fånga upp det intresse upphandlingsvänlig innovationsledning väckt på den internationella arenan.
Vad är det i ditt arbete som de var nyfikna på att veta mer om i Taiwan? – Taiwan håller på att utforma en färdplan för cirkulär ekonomi fram till 2050, som planeras att lanseras under 2026. De hade läst om vårt arbete med Demand Acceleration och inom UNECE, United Nations Economic Commission for Europe. Därför ville de ha input från mig kring policyutvecklingen i EU relaterat till cirkulär upphandling – både vad som är state of the art, vad som återstår att göra och vilka behov vi ser framåt. Vilka reaktioner mötte du efter ditt framträdande? – Det tydligaste var hur mänskliga utmaningarna är – både i policyutveckling och i upphandling. Rädslan för att göra fel, men samtidigt en önskan om att verkligen vara med och förändra.– Många uppskattade också perspektivet att se upphandling som ett verktyg för att driva innovation. Det väckte stort intresse kring hur det kan fungera i praktiken. Det är också ett centralt perspektiv när vi vill driva cirkularitet: att experimentellt utforska hur en resurs kan skapa värde – och för vem. Det skiljer sig det traditionella sättet att se på cirkulär upphandling och innovationsupphandling.
Finns det andra ringar på vattnet för de här frågorna internationellt? – Ja, inte minst genom vårt arbete inom UNECE de senaste åren. Vi har lett en workstream kring Innovation-Enhancing Procurement och presenterade nyligen ett policypapper i Genève. Det ligger nu till grund för att etablera ett drafting team som ska ta fram internationella policyriktlinjer. Det är en spännande utveckling, och vi ser ett stort intresse för de här frågorna bland UNECE:s medlemsländer.
Hur känns det att möta det här intresset?– Det är väldigt inspirerande att se hur det frö som såddes i Karlstad och Värmland nu ger näring till nya samarbeten, policyutveckling och erfarenhetsutbyte i andra delar av världen!
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
