Asia Pacific Circular Economy Roundtable & Hotspot 2025 arrangerades mellan 21 och 24 oktober i Taipei. Konferensen samlade både regeringsrepresentanter, företag, forskare och civilsamhälle för att främja samarbeten och lösningar inom cirkulär ekonomi.
Vi ställde fyra frågor till Lina Svenberg för att fånga upp det intresse upphandlingsvänlig innovationsledning väckt på den internationella arenan.
Vad är det i ditt arbete som de var nyfikna på att veta mer om i Taiwan? – Taiwan håller på att utforma en färdplan för cirkulär ekonomi fram till 2050, som planeras att lanseras under 2026. De hade läst om vårt arbete med Demand Acceleration och inom UNECE, United Nations Economic Commission for Europe. Därför ville de ha input från mig kring policyutvecklingen i EU relaterat till cirkulär upphandling – både vad som är state of the art, vad som återstår att göra och vilka behov vi ser framåt. Vilka reaktioner mötte du efter ditt framträdande? – Det tydligaste var hur mänskliga utmaningarna är – både i policyutveckling och i upphandling. Rädslan för att göra fel, men samtidigt en önskan om att verkligen vara med och förändra.– Många uppskattade också perspektivet att se upphandling som ett verktyg för att driva innovation. Det väckte stort intresse kring hur det kan fungera i praktiken. Det är också ett centralt perspektiv när vi vill driva cirkularitet: att experimentellt utforska hur en resurs kan skapa värde – och för vem. Det skiljer sig det traditionella sättet att se på cirkulär upphandling och innovationsupphandling.
Finns det andra ringar på vattnet för de här frågorna internationellt? – Ja, inte minst genom vårt arbete inom UNECE de senaste åren. Vi har lett en workstream kring Innovation-Enhancing Procurement och presenterade nyligen ett policypapper i Genève. Det ligger nu till grund för att etablera ett drafting team som ska ta fram internationella policyriktlinjer. Det är en spännande utveckling, och vi ser ett stort intresse för de här frågorna bland UNECE:s medlemsländer.
Hur känns det att möta det här intresset?– Det är väldigt inspirerande att se hur det frö som såddes i Karlstad och Värmland nu ger näring till nya samarbeten, policyutveckling och erfarenhetsutbyte i andra delar av världen!
Nyligen besökte DigitalWell Arena och en delegation från projektet ”Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoapplikationer” Barcelona. Syftet var att lära sig mer om den struktur som lanserats i Katalonien under 2025. Hittills har bara tre tjänster granskats och certifierats, men man har tagit stora steg på den resa Sverige bara har påbörjat.
Katalonien har under det senaste decenniet byggt upp ett sammanhållet system för digital hälsoinnovation, där kvalitetssäkring av hälsoappar är en viktig komponent. Arbetet leds av TIC Salut Social Foundation, som verkar under det katalanska hälsoministeriet Departament de Salut, Generalitat de Catalunya.
Drivkraften har varit att möta den snabbt växande mängden digitala hälsolösningar på marknaden och behovet av att kunna bedöma deras kvalitet, säkerhet och nytta på ett enhetligt och transparent sätt. Tidigare saknades enhetliga riktlinjer, vilket skapade osäkerhet både för producenter, vårdgivare och användare.
En grundläggande inventering visade att cirka 300 applikationer redan användes inom både primärvården och den specialiserade vården i Katalonien. Tillgången för patienterna var dock ojämlik och beroende av vilket sjukhus eller vårdcentral man tillhörde. Dessutom såg man att många av regionens cirka 70 sjukhus i vissa fall utvecklat egna digitala lösningar med samma syfte.
Det nya systemet medför på många sätt stora förbättringar genom att:
Det som gör den katalanska modellen unik är att den samlar alla digitala hälsolösningar, oavsett användare, under ett myndighetsförankrat ramverk. I praktiken öppnar det för en gemensam marknad där certifierade hälsoappar görs tillgängliga för regionens åtta miljoner invånare.
Genom att sjösätta den nya modellen har Katalonien tagit ett stort steg mot en både säkrare, mer effektiv och jämlik användning av digitala hälsotjänster. För vården innebär det att godkända hälsoappar snabbare kan införas, utan att varje aktör var för sig behöver göra en fullständig granskning. För patienter och andra användare skapar det trygghet och en mer jämlik tillgång till digitala verktyg, oavsett var man bor.
Tydliga och gemensamma kvalitetskrav ger också utvecklande företag en mer förutsägbar väg till marknaden – vilket stärker innovationskraften i hela ekosystemet.
Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena, ser myndigheternas tydliga viljeinriktning som en utlösande faktor för många av de framsteg som gjorts i Katalonien.
”Utan krav på ett nationellt ramverk finns heller inget tydligt incitament att förhålla sig till ett sammanhållet system. I Sverige saknar vi ett sådant beslut, och följaktligen även en organisation med ansvar att bygga och förvalta det.”
Marie Granander ser också flera paralleller mellan den fragmenterade bild som motiverat förändringsarbetet i Katalonien och de utmaningar som finns i Sverige:
”I dag svarar varje region och kommun självständigt för att bedöma kvaliteten i hälsoappar. Det innebär i praktiken att en tjänst måste granskas av 21 regioner och 290 kommuner innan tilliten för tjänsten är helt etablerad nationellt. Det skapar en ojämlik tillgång för användarna – och en svår marknad för företagen som utvecklar lösningarna.”
Det som gör den katalanska modellen för kvalitetssäkring särskilt intressant ur svensk synvinkel är att den grundas på den internationella, tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2. Den ligger också till grund för projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar, lett av DigitalWell Arena.
”Den tekniska specifikationen finns redan tillgänglig för både köpare och utvecklande företag som ett stöd i att bedöma hälsoappars kvalitet. I projektet sprider vi kunskap om innehållet till både offentlig sektor och företag. Vi fångar också in kommuners och regioners syn på specifikationen och kommer att använda den för att utvärdera ett antal relevanta applikationer. Det ger kunskap om hur väl den möter svenska behov”, säger Marie Granander.
Kataloniens arbete ger en värdefull inblick i hur ett sammanhållet system för kvalitetssäkring kan byggas upp i praktiken. Även om modellen ännu är ny visar den hur tydliga mandat och gemensamma riktlinjer kan skapa förutsättningar för både tillit och innovation, vilket är avgörande för att öka nyttan med digital hälsoteknik.
Här kan du även anmäla dig till seminarier för offentlig sektor, som ger en checklista för kvalitetssäkring av hälsoappar baserade på den tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2.
Priset delas ut av Svenska institutet för standarder (SIS) till initiativ som visar hur standardisering kan användas som hävstång för innovation, samhällsnytta och stärkt konkurrenskraft.
– Det är otroligt glädjande att vårt arbete uppmärksammas på detta sätt. Ur DigitalWell Arenas perspektiv är det centralt att Sverige får ett enhetligt ramverk för att kvalitetssäkra hälsoappar på plats. Utan ett sådant tvingas varje region och kommun göra en självständig bedömning, vilket skapar en fragmenterad marknad som bromsar både innovation och användning av digital hälsoteknik, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.
Övriga nominerade till Standardiseringspriset är projektet Förnybart 2030 och företaget MannTek. Vinnaren utses av en jury och presenteras den 21 oktober. Förutom äran får vinnaren möjlighet att skänka 25 000 kronor till en valfri välgörenhetsorganisation.
– Årets finalister visar hur standardisering kan omsättas till konkret nytta för människor, företag och samhälle. Oavsett om det handlar om digital hälsoinnovation, energiomställning eller hållbar infrastruktur ser vi hur standarder driver utveckling, säger Annika Andreasen, vd för Svenska institutet för standarder, SIS.
DigitalWell Arena arbetar nu för att utvärdera om den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2 kan utgöra en grund för ett svenskt ramverk för kvalitetssäkring. Arbetet har bland annat resulterat i en seminarieserie som stärker kunskapen inom offentlig sektor. Inom kort kommer dessutom ett antal applikationer att kvalitetsgranskas enligt den tekniska specifikationen – för att ge praktisk erfarenhet och bidra till framtida vägledning.
Satsningen drivs i samarbete med tio samarbetspartners: Leap for Life, Linnéuniversitetet, DigitalWell Ventures, KTH, E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Swedish Medtech, Arvika kommun, Region Värmland och Region Stockholm.
Den här gången stannade det vid en hedersam nominering. När vinnaren av Standardiseringspriset förkunnades 22 oktober var det MannTek, som prisades för sin banbrytande kopplingsteknik för hållbara, kryogena bränslen – från världens första LNG-drivna passagerarfärja till nya lösningar för flytande väte.
Även om det inte räckte hela vägen den här gången, ser Marie Granander nomineringen som ett steg på vägen mot ett mer systematiskt och tillitsbyggande arbete med digital hälsa i Sverige.”Det bidrar till att skapa uppmärksamhet och legitimitet för vårt arbete. Flera andra länder har kommit längre, men vår uppfattning är att allt fler även i Sverige ser värdet i en mer enhetlig bedömning av kvaliteten i hälsoappar. Ytterst handlar det om att öka tillgängligheten och nyttan för teknik som kan bidra till bättre hälsa.”
Under 2022 genomförde Karlstads kommun den första upphandlingen enligt Demand Acceleration-metodiken. Resultatet blev en unik VR-lösning, ViroteaEd, som utbildar vård- och omsorgspersonal i att möta människor med kognitiva utmaningar.
Efter lanseringen i Karlstad för två och ett halvt år sedan har ViroteaEd spridits snabbt till nära 40 offentliga och privata vårdgivare. Dessutom har ytterligare tre offentliga upphandlingar genomförts med stöd av Demand Acceleration-metodiken i Hammarö, Helsingborg och en till i Karlstad.
Filmen nedan ger en inblick i vad som hände i Karlstad – och hur både metoden och lösningen gjort skillnad.
Till skillnad från traditionella upphandlingar bygger Demand Acceleration på att användare och företag tillsammans utforskar hur verksamhetens behov kan mötas, på ett sätt som också resulterar i en lösning som kan spridas till fler.
– En av de centrala idéerna med Demand Acceleration är just att tjänsterna som utvecklas också får förutsättningar att spridas vidare. När offentlig sektor utvecklar lösningar i egen regi, eller äger och förvaltar dem, blir det ofta svårt att nå längre än till en enskild kommun eller region. Genom att använda upphandling som verktyg öppnar vi i stället för innovationer som kan växa och skapa ett större värde, säger Lina Svensberg, Innovation Manager på DigitalWell Arena.
Karlstads kommuns erfarenhet visar att offentlig upphandling kan bli mer än en inköpsprocess – den kan vara ett verktyg för att driva innovation. Demand Acceleration är en metodik för att göra just detta, med potential att förändra hur nya digitala lösningar växer fram och används i hela Sverige.
Att den allra första tjänsten skulle nå så stor framgång är ändå över all förväntan, enligt Lina Svensberg:
– Även om vi inom DigitalWell Arena såg potentialen för metodiken har utvecklingen varit otroligt glädjande. Här har stödet från Karlstads kommun varit helt avgörande för att utveckla ramverket – från upphandlingsexperter till verksamhetens engagemang. Hade de inte vågat testa i en skarp upphandling hade risken varit stor att vi fastnat i teorin.
Och resan fortsätter. Flera nya upphandlingar är redan i startgroparna, inom områden långt utanför vård och omsorg. Demand Acceleration-metodiken har också väckt internationellt intresse, bland annat genom UNECE, FN:s kommission för ekonomisk utveckling.
I dag finns över 200 000 hälsoappar tillgängliga på den svenska marknaden. Spridda kravställningar gör det dock svårt för kommuner och regioner att avgöra vilka lösningar som håller måttet. Till skillnad från läkemedel eller medicintekniska produkter finns ingen nationell instans som förhandsgranskar hälsoappar. Det är i stället upp till varje region och kommun att säkerställa kvaliteten – ett ansvar som kräver både kunskap och struktur.
Det är här den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021 kommer in. Specifikationen sammanfattar relevanta kvalitetskrav för hälsoappar och erbjuder en gemensam grund att utgå från. Seminarieserien bygger direkt på denna kunskap och översätter den till en konkret checklista.
Under seminarieserien guidar experter dig genom fyra centrala områden:
Varje seminaretillfälle kombineras föreläsningar och dialog, så att deltagarna kan dela erfarenheter och bidra till gemensamma tolkningar av kraven.
”Seminarieserien riktar sig till de som både ansvarar för och använder digitala verktyg. Genom att tydliggöra och öka kunskapen om det regulatoriska områden skapar vi förutsättningar för att använda hälsoappar på ett tryggt och effektivt sätt i Sverige”, säger Mari Banck, utvecklingsledare i Region Värmland.
Seminarieserien genomförs av DigitalWell Arena, Leap for Life, Region Värmland och Linnéuniversitetet inom ramen för projektet Kapacitet för kvalitetssäkring. I projektet kommer också ett antal relevanta hälsoappar att kvalitetsgranskas i samarbete med företag, för att skaffa erfarenheter kring att omsätta den tekniska specifikationen i praktiken.
Öppna Staden lanserades i Karlstads kommun i oktober 2024 för att göra stadens utbud av aktiviteter mer inkluderande. Hittills har tjänsten nått cirka 400 användare.Öppna Staden är ett resultat av Karlstads andra upphandling, genomförd med stöd av Demand Acceleration-ramverket. Ramverket har utvecklats inom DigitalWell Arena och gör det möjligt för offentlig sektor att använda upphandling för att driva innovationsprocesser. I stället för att kravställa mot en färdig lösning upphandlas ett innovationssamarbete, där flera företag kan delta.
We Know It var det företag som till sist tilldelades utvecklingskontraktet för att forma den lösning, Öppna Staden, som bäst ansågs motsvara Karlstads behov. Det är även företaget som äger och förvaltar tjänsten, för att den ska kunna spridas till fler kunder och utvecklas över tid.”We Know It och Karlstad har gjort ett fantastiskt jobb med att tillsammans utveckla tjänsten, därför är det glädjande att även Trollhättan ser potential i att den kan förbättra livskvaliteten för människor med kognitiva utmaningar”, säger Carolin Maule, Innovation Manager på DigitalWell Arena, som processledde Karlstads upphandling. Titta gärna på filmen som beskriver bakgrunden till att tjänsten skapades:
Redan från början har DigitalWell Arena haft en tydlig ambition: att skapa bättre förutsättningar för digital hälsoinnovation genom att föra samman offentlig sektor och entreprenörer. Offentlig sektor har ett växande behov av att utveckla och implementera digital teknik för att förbättra kvaliteten inom vård och hälsa. Samtidigt finns det ett stort antal entreprenörer som arbetar med nya teknologier, som AI, avancerade appar och smarta lösningar för insamling och analys av hälsodata.
När den första versionen av DigitalWell Innovationssupport lanserades 2020 blev det startpunkten för ett mer systematiskt stöd till startups. Här kunde entreprenörer få hjälp att bygga prototyper, genomföra tester i verklig miljö, skydda sina idéer och förstå offentlig sektors behov. Under det första året fick 50 bolag och entreprenörer tillgång till olika stödtjänster.
– Lärokurvan var lika brant för oss som för entreprenörerna. Vi insåg snabbt att det skulle bli svårt att skräddarsy varje insats över tid – men resultatet blev ändå fantastiskt, säger Lina Svensberg, som ansvarade för satsningen.
Med en grundplåt på två miljoner kronor för DigitalWells Innovationssupport lyckades bolagen som fick stöd ta in närmare tio miljoner i investeringar redan under första året. Många av bolagen som då var i början av sin resa är idag etablerade och växande företag. Stepler är kanske det mest kända exemplet, vars app för att belöna fysisk aktivitet nu spritts till tio länder och samlar sju miljoner användare.
Den starka hävstångseffekten banade också väg för nya idéer – och blev grunden till DigitalWell Ventures, en specialiserad inkubator och accelerator för healthtech.
När DigitalWell Ventures drog i gång 2021 tog stödet till startups en ny form. Genom ett strukturerat program kunde bolagen få tillgång till expertstöd, verifiering och investerarnätverk. I april 2025 avslutades den åttonde kohorten av acceleratorprogrammet – och totalt har över 70 bolag nu genomgått accelerations- och inkubationsprogrammen.
– Genom att koppla våra stödtjänster till mer sammanhållna program för utvalda bolag kunde vi hjälpa fler bolag med liknande behov, samtidigt som vi fortsatt anpassa stödet till varje bolags unika resa, säger Stefan Skoglund, vd för DigitalWell Ventures.
Totalt sett har DigitalWell Arenas ekosystemet gett stöd till över 150 bolag – och bidragit till att de attraherat följdinvesteringar på mer än 155 miljoner kronor.
– Den verkliga summan är sannolikt ännu högre, det här är bara de investeringar vi har kunskap om. Och det inkluderar heller inte de intäkter bolagen genererat från försäljning till kunder, säger Stefan Skoglund.
Samtidigt som DigitalWell Ventures etablerades växte också ett tydligare fokus inom DigitalWell Arena: att inte bara stödja bolagen – utan även stärka offentlig sektor. För att undvika rollkonflikter överfördes inkubatorn till den värmländska stiftelsen Inova, medan DigitalWell Arena fördjupade sitt arbete med att skapa gemensam infrastruktur som använder kraften i offentlig sektor för att stimulera innovation.
– Våra första satsningar på att stötta bolag var framgångsrika, men det räcker inte för att åstadkomma systemförändring. Därför har vi lagt allt större fokus på att utveckla samarbetsformer och verktyg som gör det lättare för offentlig sektor att efterfråga innovation, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena.
Ett tydligt exempel är Demand Acceleration – ett ramverk för upphandlingsdriven innovation. Det innebär att upphandling integreras i innovationsprocessen, där flera företag kan bidra till att utveckla lösningar i nära dialog med offentlig sektor.
2022 genomförde Karlstads kommun den första upphandlingen enligt ramverket. Resultatet blev en VR-tjänst för att utbilda vårdpersonal i bemötande av personer med kognitiv svikt – utvecklad av startupen Virotea. Tjänsten används idag av över 40 kommuner och vårdgivare.
Sedan dess har ytterligare tre nya, digitala tjänster skapats med stöd av ramverket.
– Offentlig upphandling har en enorm potential som drivkraft för innovation. Om vi bara kunde använda en lite större andel av de 900 miljarder kronor som offentliga upphandlingar omsätter varje år för att efterfråga nyskapande lösningar, då skulle det förändra spelplanen, säger Jonas Matthing.
En annan viktig pusselbit i den nya infrastrukturen är arbetet med att skapa ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoappar. I dag måste varje kommun eller region göra egna bedömningar – vilket leder till långsam implementering, ojämlik tillgång och höga utvecklingskostnader för bolagen.
DigitalWell Arena driver nu flera initiativ för att bidra till gemensamma tolkningar av kvalitetskrav – vilket gynnar både privata aktörer och offentlig sektor.
Fokus på samverkan har också fått genomslag i DigitalWell Ventures. Inkubatorn är numera del av det nationella inkubatorsprogrammet och en viktig kunskapsnod kring vad som krävs för att lyckas på en offentlig marknad.
– Interaktionen med offentlig sektor ger möjlighet att bygga tillit. Det finns flera unika delar man behöver tänka på här som vi har byggt specialkompetens kring, som nu kan spridas till fler, säger Stefan Skoglund.
DigitalWell Innovationssupport är fortfarande startpunkten, och DigitalWell Arenas gemensamma ingång för startups och entreprenörer. Där spelar också DigitalWells innovationsråd en central roll. Sammanlagt har rådet gjort en första utvärdering av över 400 idéer. Här medverkar representanter från Region Värmland, Karlstad kommun, Karlstads universitet, Almi Invest – och DigitalWell Arena.
– Innovationsrådet har blivit en ovärderlig port in i systemet. Det ger tidig validering av idéer – men också insyn i innovationslandskapet för offentlig sektor. Det ger en bra bild av vad DigitalWell Arena handlar om: att förena behov och möjligheter, säger Jonas Matthing.
För första gången skedde prisutdelningen som en del av Unfold Värmland – ett nytt tredagarsevenemang med över 40 programpunkter kring utveckling, innovation och hållbar samhällsförändring. Under mingelkvällen på Olssons Bazar i Karlstad möttes deltagare från hela Sverige, med representanter från offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle.
– Det blev en otroligt fin kväll där olika nätverk fick mötas – och vidga sina cirklar. För DigitalWell Arena är det ett utmärkt sammanhang att rikta ljuset mot en av våra viktigaste samhällsutmaningar: hur vi skapar förutsättningar för mer hållbar och inkluderande hälsa, säger Marie Granander, Project Manager på DigitalWell Arena.
DigitalWell Awards lyfter varje år fram förebilder från hela landet för framtidens hälsoinnovationer. Årets nominerade visade en imponerande bredd. I finalfältet finns exempel på insatser som förbättrar vårdflöden och processer, men också innovationer med individen i fokus – där teknik kan skapa större trygghet, tillgänglighet och jämlikhet.
Med tanke på de insatser samtliga nominerade representerar finns det egentligen bara vinnare – men de bidrag som röstats fram som årets mottagare av DigitalWell Awards 2025 är:
✔ Innovationsförmåga genom samverkan: Björn Alexandersson, Vårdcentralen Eda✔ Data & digital teknik: Kim Toft Madsen, Aquatime✔ Tjänsteutveckling & kommersialisering: Karin Frejsjö, Karlstads kommun✔ Individens delaktighet: Lisa Hedin och Judith Gönster Rotevatn, Sundsta-Älvkullegymnasiet Karlstad
Tre av vinnarna kom från DigitalWell Arenas ”hemmaplan” i Värmland. Den fjärde, Kim Toft Madsen, hade flugit in från Köpenhamn för att närvara vid prisceremonin. Efter fem års arbete har hans smarta dricksglas, som förebygger vätskebrist hos äldre, nu nått ut till 20 procent av Danmarks kommuner – och arbetet med att etablera lösningen på den svenska marknaden har precis börjat.– Jag är så stolt, inte för egen del utan för alla medarbetare som har varit med och utvecklat den här lösningen. Och inte minst de kunder som tagit till sig glaset och ger oss feedback om vilket värde det medför – både för äldre och för vårdpersonal, säger Kim Toft Madsen.
Marie Granander gladdes med både vinnare och alla nominerade, vars insatser konkretiserar vad digital hälsoinnovation innebär i praktiken, och hur digitala lösningar kan möta både vardagliga behov och större systemutmaningar.
– Våra tolv finalister visar hur innovation kan ta sig uttryck i olika delar av ekosystemet – från teknik och forskning till praktisk verksamhetsutveckling och nya sätt att stärka individens roll, säger Marie Granander. Det är den här helheten vi måste bygga vidare på om vi ska möta de stora demografiska utmaningar vården står inför.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
