DigitalWell Awards var finalnumret på Unfold Värmlands stora mingelkväll i Karlstad. Efter en dag fylld av seminarier, workshops och andra aktiviteter samlades deltagarna i en välfylld lokal för att nätverka och summera dagens intryck.

De tre vinnarna som under stort jubel klev upp på scenen representerar också tre nya kategorier som tydligare speglar DigitalWell Arenas fokusområden.

Vinnarna inom respektive kategori var:

Årets Startup
VistaFeet: En digital lösning som ger personer med diabetes stöd i den förebyggande fothälsan och minskar risken för allvarliga komplikationer.

Upphandlingsvänlig innovation
Barn- och ungdomsresan: Ett nytänkande projekt där fyra värmländska kommuner – Arvika, Årjäng, Säffle och Eda – utforskar hur AI kan bidra till tidigare stödinsatser för utsatta barn och unga.

Kvalitet i data och digital teknik
Health Data Sweden: Ett nationellt innovationsnav där 16 partners hjälper både företag och offentliga aktörer att använda hälsodata för att utveckla nya produkter och tjänster. Satsningen har redan stöttat över 800 företag i arbetet med hälsodata.

– Årets vinnare – och egentligen alla nominerade – visar att digital hälsoinnovation handlar om att förena företagens initiativkraft med verkliga behov i offentlig sektor. På olika sätt visar de hur nya lösningar kan utvecklas och skapa nytta i praktiken, säger Fredrik Svensson, ordförande i DigitalWell Arenas styrgrupp.

Resa som gett inspiration att testa nya lösningar

Ulrika Ling, biträdande verksamhetschef för stöd och omsorg i Årjängs kommun, tog emot priset både glad och lätt chockad. Hon hoppas att Barn- och ungdomsresans exempel ska inspirera fler att testa nya lösningar på gamla problem.

– Vi har redan börjat testa en mängd olika saker, mest för att frigöra vår tid för att kunna finnas mer tillgängliga för individerna. Jag tror att man måste våga gå lite utanför boxen ibland. Det är för att skapa nytta för andra vi gör det här.

Kajsa Olsson Persson, grundare av VistaFeet, hoppas att utmärkelsen ska hjälpa tjänsten att få en större roll i diabetesvården – och ytterst bidra till att minska risken för amputationer.

– För mig personligen ger priset energi och ett bevis på att det vi gör är betydelsefullt. Diabetes är ett stort hälsoproblem, men fötterna får ofta mindre uppmärksamhet än de förtjänar – trots att de är avgörande för människors livskvalitet, säger hon.

Starka exempel på hälsoinnovation från verkligheten

Konkurrensen var dock hård och samtliga nominerade höll yppersta klass. Tidigare under dagen bjöd DigitalWell Arena in till ett seminarium där alla finalister fick möjlighet att utveckla de insatser som föranlett nomineringarna.

Seminariet gav många starka exempel på vad digital hälsoinnovation kan innebära i praktiken. Från hur hälsodata driver utvecklingen av cancervården i Sverige till hur en isländsk statstjänsteman skapat en rörelse kring offentlig upphandling som hävstång för innovation.

Marie Granander, Innovation Manager på DigitalWell Arena, är imponerad av både kvaliteten och bredden bland de nominerade:

– Här finns allt från startups och kommunala utvecklingsprojekt till nationella satsningar. Tillsammans visar de vilken kraft som finns i svensk digital hälsoinnovation. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för ännu fler att följa deras exempel, säger Marie Granander.

• Här kan du läsa mer om samtliga nominerade
• Inom kort kommer även filmer där samtliga vinnare berättar mer om sitt arbete.

I förra veckan var det ”examen” för de startupbolag som gått igenom DigitalWell Ventures acceleratorprogram. På Demo Day i Oslo presenterade bolagen sina lösningar för investerare, partners och andra inbjudna gäster – och visade prov på bredden i digital hälsoinnovation.

Bolagen som medverkade var: Oncoly, Omaia, Ophelia AI, HEMM, Fix a Posture, Civisto och XP Impact.

Deras lösningar adresserar flera stora hälsoutmaningar, från stöd i cancervård (Oncoly) till psykisk hälsa under graviditet (Omaia) och verktyg som hjälper socialtjänsten att bedöma risk för våld i nära relationer (Ophelia AI).

AI påverkar bolagens struktur

Förutom presentationen av de specifika tjänsterna lyftes också AI:s växande roll i startupmiljön. Sedan ett par år har inslaget av AI-agenter i lösningarna blivit allt vanligare – och några centrala frågor som berördes var:

• Vilka uppgifter som i dag utförs av exempelvis CTO:er eller andra nyckelfunktioner kan i framtiden hanteras av AI-agenter?
• Vad händer när AI-system börjar kommunicera och samarbeta autonomt med varandra?
• Hur förändras ledarskapet när grundare och chefer behöver leda både människor och AI-baserade arbetsflöden?

– Det var intressant att höra hur investerarna var tydliga med att ”AI first” gäller. Det påverkar inte bara hur bolagen bygger sina lösningar, utan också hur de bygger sina organisationer och affärsmodeller, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare för DigitalWell Arena, som fanns på plats i Oslo.

Tionde kohorten sedan starten

Årets Demo Day markerade också ett jubileum. Det här var den tionde kohorten sedan acceleratorn grundades 2021 inom DigitalWell Arena. Sedan dess har cirka 100 bolag deltagit i DigitalWell Ventures inkubations- och accelerationsprogram.

DigitalWell Ventures är numer ett eget bolag, ägt av Stiftelsen Inova, men är fortsatt en viktig partner i DigitalWell Arenas ekosystem.

Rapporten är framtagen av Mälardalens universitet på uppdrag av DigitalWell Arena, inom ramen för projektet kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar. Syftet är att ge en samlad bild av kunskapsläget kring hälsoappar i offentlig vård och omsorg – med fokus på hur de används, definieras och följs upp.

Rapporten bygger på fem delstudier: en enkätundersökning bland kommuner, en uppföljande intervjustudie, en genomgång av offentliga upphandlingar, en analys av vetenskaplig litteratur samt en genomgång av policydokument och annan så kallad grå litteratur.

Begränsad och svåröverblickbar användning

Sammantaget framträder en bild där användningen av hälsoappar är begränsad och svår att överblicka. I enkätstudien identifierades 42 appar som användes i 17 av 50 kommuner. Det innebär att en majoritet av kommunerna uppgav att de inte använder hälsoappar.

Samtidigt finns en påtaglig osäkerhet kring vad som faktiskt räknas som en hälsoapp. Siffran ska därför inte tolkas som en exakt nulägesbild – snarare som en indikation på att området saknar gemensamma definitioner och en tydlig struktur.

–  Vi ser att det finns hälsoappar i bruk hos kommuner som varken fångas upp i kommunernas enkätsvar eller i utlysta upphandlingar. Det kan finnas flera anledningar till det, men det är nödvändigt att lättare kunna identifiera om och i så fall var de används för att kunna förbättra hur de används, säger Matt Richardson, seniorforskare vid Mälardalens universitet, som skrivit rapporten.

Främst användning som stöd för professionen

De hälsoappar som har identifierats används oftare som stöd för professionen än som direkta insatser riktade till patienter eller brukare. Tolv av apparna levererade någon form av hälsoinsats riktad till individen – varav en app samlade in egen hälsodata.

Samtidigt bör även detta tolkas med viss försiktighet, eftersom gränsen mellan app och system är otydlig och kartläggningen inte fångar hela användningen.

Sammantaget visar resultaten att hälsoappar ännu inte hanteras som en tydligt definierad kategori för genomförande av insatser. Ser man till både enkätresultaten och de 36 granskade offentliga upphandlingarna ställs låga – eller inga – krav på evidens. Det är också tydligt att enskilda hälsoappar sällan upphandlas separat, utan i stället ingår som delar av mer övergripande tekniska system. I de fall kommunerna angav efterfrågade krav på evidens var rekommendationer från andra kommuner det underlag som oftast angavs.

–  Eftersom kommunernas resurser, mål och önskade effekter för användningen av hälsoappar oftast skiljer sig åt så blir rekommendationer mindre tillförlitliga. Därför behöver man komplettera med andra underlag om man vill öka sannolikheten att en hälsoapp gör nytta i den egna verksamheten, säger Matt Richardson.

Väl känd problematik

Den genomgång som gjorts av så kallad grå litteratur, med fokus på policys som påverkar användningen av hälsoappar, visar att hindren för en ökad användning i stor utsträckning redan är väl kända.

I Sverige handlar det bland annat om behovet av tydligare krav på evidens och effekt, gemensamma ramverk för kvalitetssäkring och bedömning, samt bättre vägledning för offentlig sektor vid införande och användning.

Genomgången av internationell forskningslitteratur pekar också på att evidens, kvalitetssäkring och tydlig vägledning är avgörande faktorer för att öka användningen. Oavsett typ av hälsoapp var acceptansen för förskrivning högre för appar med kvalitetsstämpel än för de utan.

Nationellt ramverk nyckelfråga

För DigitalWell Arena är kvalitetssäkring av hälsoappar ett prioriterat område. Att etablera ett enhetligt, nationellt ramverk är en nyckelfråga i det arbetet.

–  I dag saknar Sverige tydlig styrning kring programvaror, men utan en gemensam struktur kommer vi att få svårt att skapa tillit till digitala lösningar. Ytterst handlar det om att skapa förutsättningar för att bra lösningar faktiskt ska kunna tas i användning – och göra nytta i praktiken, säger Marie Granander, innovation manager på DigitalWell Arena.

Runt om i Sverige pågår ett omfattande arbete för att utveckla – och skapa förutsättningar för – digitala lösningar som kan bidra till bättre hälsa. Genom DigitalWell Awards vill DigitalWell Arena synliggöra de initiativ som gör verklig skillnad i praktiken.

I årets upplaga kopplas utmärkelsen tydligare till våra fokusområden.
Det innebär tre helt nya kategorier:

• Upphandlingsvänlig innovation
• Kvalitet i data och digital teknik
• Årets startup – som delas ut i samarbete med DigitalWell Ventures
  

”Syftet med DigitalWell Arenas fokusområden är att öka effekten av digital hälsoinnovation. Hur vi bättre kan upphandla innovation, säkerställa kvalitet i data och digital teknik och stötta företagens innovationskraft är alla centrala nycklar i att nå dit. Därför hoppas vi få många nomineringar som speglar detta viktiga arbete”, säger Jonas Matthing, verksamhetsledare, DigitalWell Arena

Nomineringen öppen till 1 maj

Utmärkelsen riktar sig till personer, organisationer, företag och initiativ som bidrar till att nya lösningar inte bara utvecklas – utan också når användning och skapar nytta.

På tävlingssidan hittar du exempel på vilken typ av initiativ som kan nomineras i respektive kategori – där kan du också se alla tidigare vinnare sedan starten 2021. Vi behöver ditt förslag på kandidater senast 1 maj.

Satsningen är en del av projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar, som leds av DigitalWell Arena isamarbete med 10 andra parter. Projektets syfte är att öka kunskapen om kvalitetskriterier för digitala hälsotjänster.

Ett viktigt steg är att börja använda etablerade internationella standarder för kvalitetssäkring. Det stärker offentlig sektors förmåga att systematiskt bedöma kvalitet och snabbare få bra lösningar i användning.

Ny möjlighet att få hälsoappar genomlysta

Därför erbjuds nu kommuner och regioner att föreslå relevanta hälsoappar som de är intresserade av att få genomlysta, inför användning eller som del av en utvärdering. Det finns också möjlighet för företag att ta del av erbjudandet, för att skapa ett bättre underlag kring en hälsoapps kvalitet.

Kvalitetsgenomlysningen görs enligt den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021, som redan används i flera länder och samlar centrala kvalitetskrav för digitala hälsotjänster.

– Erbjudandet är kostnadsfritt och är heller inte förenat med något köptvång av den genomlysta produkten. Det är ett viktigt steg för att bygga kunskap om hur man mer effektivt och systematiskt kan få kunskap om en hälsoapps kvalitet, säger Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.

Pilottest av fem hälsoappar

Nyligen genomfördes ett pilottest där fem svenska företag fick sina hälsoappar genomlysta enligt ISO/TS 82304-2:2021. För både företag och kunder fungerar genomlysningen som en form av varudeklaration. Den ger en tydlig dokumentation av hur väl tjänsten uppfyller grundläggande kvalitetsaspekter, såsom:

• evidens
• användarvänlighet
• data- och informationssäkerhet
• teknisk robusthet och interoperabilitet

Varierande bedömningar i olika delar av landet

I dag ansvarar varje region och kommun själv för att bedöma vilka appar som är säkra och effektiva. Det innebär att synen på vad som utgör tillräcklig kvalitet kan variera mellan olika delar av landet.

Mari Banck, utvecklingsledare i Region Värmland, tror att osäkerheten kring hur kvalitet ska bedömas i många fall bromsar intresset för nya lösningar i offentlig sektor.

– Många kommuner och regioner har begränsade resurser, vilket innebär en begränsad kapacitet för att kvalitetssäkra hälsoappar. Det här erbjudandet är ett sätt att ge offentlig sektor ökad trygghet i att göra rätt bedömning av kvaliteten. Det ökar också tilliten till att använda ny hälsoteknik.

Ett steg mot ett nationellt ramverk

Genomlysningarna är samtidigt ett sätt att i praktiken ta steg mot att etablera ett nationellt ramverk för kvalitetssäkring av hälsoappar. Ett sådant ramverk skulle kunna skapa tydligare förutsättningar för företag, stimulera användning i offentlig sektor och bidra till en mer jämlik tillgång till digitala hälsotjänster.

Satsningen är en del av projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar – ett samarbete mellan DigitalWell Arena, Leap for Life, DigitalWell Ventures, Kungliga Tekniska högskolan, E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Arvika kommun, Region Värmland, Swedish Medtech, Linnéuniversitetet och Region Stockholm.

I en värmländsk kommun används idag en digital medborgarportal för att matcha äldre invånare med sociala aktiviteter och volontärer. Det är ett konkret exempel på hur digital teknik kan minska ensamhet och göra skillnad i människors vardag.

Bakom lösningen finns en metodik som gör offentlig upphandling till ett verktyg som driver innovation – inte bara inköp.

I DigitalWell Arenas verksamhetsberättelse för 2025 finns många fler exempel på hur vårt ekosystem skapar förutsättningar för digital hälsoinnovation genom att vi:

• Driver ett nationellt arbete för kvalitetssäkring av hälsoappar – för att minska dubbelarbete och bana väg för snabbare, mer jämlik användning i hela landet
• Omsätter Demand Acceleration i skarpa upphandlingar – där fyra digitala lösningar nu används i offentlig verksamhet och sprids vidare
• Mobiliserar ett växande community med närmare 300 nyckelpersoner som stärker offentlig upphandling som strategiskt innovationsverktyg
• Skalar vår innovationssupport till nationell nivå genom Health Data Sweden – och bidrar till stöd som redan nått över 1 000 organisationer

Läs vidare. Nedan hittar du fördjupad inblick i utvecklingen inom våra fyra fokusområde.

Kvalitetssäkring av hälsoappar

Hur hälsoappar kvalitetssäkras är avgörande för om effektiva lösningar kan tas i användning snabbt och jämlikt. Under 2025 har DigitalWell Arena tagit flera steg för att stärka förutsättningarna för en nationell modell som minskar osäkerheten för både offentlig sektor och företag.

I slutet av 2024 publicerade DigitalWell Arena en rapport med rekommendationer för hur Sverige kan accelerera användningen av hälsoappar och samtidigt skapa en säkrare och mer förutsägbar marknad. Slutsatsen var tydlig: ett nationellt kvalitetsramverk med gemensamma krav behöver etableras.

Under det gångna året har arbetet fördjupats med särskilt fokus på den internationella tekniska specifikationen ISO/TS 82304-2:2021. Den erbjuder den mest konkreta och implementerbara grunden för ett svenskt arbetssätt, och skapar samtidigt förutsättningar för anslutning till en europeisk marknad.

Från analys till kapacitetsuppbyggnad

Det har inneburit ett tydligt skifte från analys till kapacitetsuppbyggnad. DigitalWell Arena leder nu det treåriga projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar, i samarbete med kommuner, regioner, myndigheter och branschaktörer. Målet är att stärka offentlig sektors förmåga att arbeta systematiskt med kvalitetssäkring, med den internationella tekniska specifikationen som gemensam utgångspunkt.

Arbetet har under 2025 bland annat omfattat:

• En seminarieserie för offentlig sektor med fördjupning i evidens, användarvänlighet, informationssäkerhet, teknisk robusthet och interoperabilitet.
• En pågående pilot där fem svenska företag utvärderar sina hälsoappar enligt kraven i den tekniska specifikationen.
• En enkätundersökning riktad till 50 kommuner, genomförd i samarbete med Mälardalens universitet, för att kartlägga hur evidens i hälsoappar bedöms lokalt.
• En studieresa till Katalonien, där en sammanhållen regional modell för kvalitetssäkring, baserad på ISO-specifikationen, nyligen införts.

Viktigt vägval för Sverige

Fokusområdet för kvalitetssäkring leds av Marie Granander, som konstaterar att Sverige står inför ett viktigt vägval:

– Om vi fortsätter med parallella bedömningar i 21 regioner och 290 kommuner riskerar vi att cementera en fragmenterad och ojämlik marknad. Ett nationellt ramverk frigör resurser, minskar dubbelarbete och skapar en mer förutsägbar marknad för innovativa bolag. Framför allt är det en förutsättning för att säkerställa en jämlik tillgång till digitala lösningar i hela landet.

Evidens som grund för nationell tillit

Samarbetet med Mälardalens universitet (MDU) har ytterligare belyst utmaningen. En tidigare studie visar att krav på evidens endast ställdes i 16 av 90 upphandlingar av hälsoteknik. Den pågående enkätstudien riktad till 50 kommuner syftar till att fördjupa kunskapen om hur evidens bedöms specifikt i hälsoappar.

– Utan krav på evidens saknas incitament för bred användning och spridning. Säkra och effektiva hälsoappar är också en förutsättning för att generera tillförlitlig hälsodata, vilket är avgörande för att fullt ut kunna dra nytta av tekniken, säger Marie Granander.

Nationell uppmärksamhet och legitimitet

Att frågan om standardisering och kvalitetssäkring vinner mark märks även i den nationella uppmärksamheten. Under året nominerades projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar till Standardiseringspriset 2025. Priset delas ut av Svenska institutet för standarder (SIS) till initiativ som visar hur standardisering kan användas som hävstång för innovation, samhällsnytta och stärkt konkurrenskraft.

Upphandlingsvänlig innovationsledning

Fyra år efter att Demand Acceleration introducerades är arbetssättet etablerat och levererar lösningar som används, vidareutvecklas och sprids. Resultaten skapar konkret värde och bidrar samtidigt till att utveckla den offentliga affären som drivkraft för innovation och omställning – både nationellt och internationellt.

Demand Acceleration innebär att samarbetet mellan offentliga behovsägare och företag utformas så att det skapar förutsättningar för upphandling, implementering och spridning av de lösningar som utvecklas. Fokus ligger på skalbarhet och marknadsutveckling, så att lösningar kan användas bortom den första kunden. Hittills har metodiken bidragit till fyra nya tjänster, där samtliga nu är i användning.

Två nya lösningar implementerade under året

Under 2025 har två lösningar som upphandlats med stöd av Demand Acceleration-metodiken implementerats:

• Hammarö har lanserat en ny medborgarportal, utvecklad i samarbete med företaget LowCodi. Portalen ger individanpassad information på kommunens webbplats baserat på besökarnas behov. Tjänsten har redan vidareutvecklats med en integrerad Volontärportal som breddar utbudet av sociala aktiviteter för äldre och möjliggör ökat frivilligengagemang.
• I Helsingborg har kommunens miljöarbete resulterat i modellen Resurssmart verksamhet, samutvecklad med Marla Miljödialog AB. Under 2025 har metoden implementerats på sju LSS-boenden, där över 30 konkreta åtgärder genomförts för att minska klimatpåverkan kopplat till inköp. För första gången finns hållbarhet och klimatpåverkan nu med i vård- och omsorgsförvaltningens verksamhetsplan.

Från lokal upphandling till nationell spridning

En central princip i Demand Acceleration är att de lösningar som utvecklas ska kunna spridas bortom den första kunden. Här syns tydliga resultat från tidigare upphandlingar:

• Öppna Staden, en digital guide som gör det lättare för personer med kognitiva utmaningar att ta del av stadens utbud, lanserades i Karlstad 2024. Under 2025 blev tjänsten tillgänglig även i Trollhättan och dialog förs med ytterligare kommuner.
• ViroteaEd, ett VR-baserat utbildningsverktyg för vårdpersonal, har under 2025 upphandlats av 20 nya kunder. Sammantaget används tjänsten nu av 45 organisationer runt om i landet. Nya utbildningsscenarier utvecklas löpande på användarnas initiativ och lösningen har även anpassats för utbildning inom hemtjänsten.

Utvecklas i ett växande community

Fokusområdet Upphandlingsvänlig innovationsledning syftar till att utforska hur den offentliga affären kan driva innovation och omställning.

– De fyra upphandlingarna visar att det är möjligt att gå från teori till praktisk handling. De kommuner som har prövat metoden har inte bara löst sina egna utmaningar, utan också skapat lösningar som används och sprids, säger Lina Svensberg, som leder fokusområdet.

Under året har Demand Acceleration Community vuxit till närmare 300 deltagare, många med nyckelroller inom innovation och upphandling. Communityt fungerar som tankesmedja och nav för ekosystemet – där erfarenheter analyseras och nya idéer utvecklas, vilket bidrar till att arbetssättet kontinuerligt förfinas och sprids.

Utöver de genomförda upphandlingarna syns en bredare förändring hos communityts medlemmar: de tar i högre grad hänsyn till upphandlingsprinciper när innovationsprocesser utformas, initierar tvärfunktionella samarbeten mellan inköps- och innovationsenheter och inkluderar mer dialog och samskapande även i upphandlingar utanför Demand Acceleration.

Från regional praktik till nationell och internationell påverkan

Upphandlingarnas genomslag har också skapat nya möjligheter att påverka utvecklingen på systemnivå.

I slutet av 2025 gick Compare, som är huvudman för DigitalWell Arena, in som part i SustainGov – en del av Impact Innovation, Sveriges största satsning på innovationsprogram för hållbar omställning. SustainGov är ett tioårigt program med syfte att stärka offentlig sektors förmåga till hållbar omställning.

På den internationella scenen har samarbetet med UNECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa, fördjupats. Lina Svensberg leder nu ett Drafting Team inom Innovation-Enhancing Procurement – en expertgrupp med uppdrag att utveckla nya FN-riktlinjer inom området för att stödja medlemsländer.

– Det innebär att metoder och arbetssätt som utvecklas och testas regionalt bidrar med konkreta erfarenheter till det internationella policyarbetet. Samtidigt ger rollen möjlighet att föra tillbaka internationella perspektiv och riktlinjer till det svenska och regionala utvecklingsarbetet, säger Lina Svensberg.

Det visar hur ett nytt perspektiv på upphandling kan skapa konkret förändring lokalt – och samtidigt bidra till att forma internationella riktlinjer för innovationsfrämjande upphandling.

Kapacitetsutveckling för startups

DigitalWell Arena har under de senaste åren byggt upp ett mer sammanhållet stöd för startups som verkar på den offentliga marknaden för hälsa. Det som började som en regional ingång för stödtjänster till enskilda företag har nu utvecklats till en nationell struktur som nått över 1 000 organisationer.

På reglerade marknader handlar stöd till startups inte enbart om affärsutveckling, utan om att stärka både företagens och innovationssystemets förmåga att förstå den offentliga affärens logik. Sedan starten har DigitalWell Arenas arbete successivt förflyttats från att främst stötta enskilda bolag till att utveckla strukturer som stärker hela marknaden för digital hälsa. Fokusområdena kvalitetssäkring och upphandlingsvänlig innovationsledning är tydliga uttryck för denna förflyttning.

Samtidigt kvarstår behovet av individanpassat stöd till bolag som utvecklar digitala hälsoinnovationer. Där har DigitalWell Arenas ekosystem utvecklat mer samordnade och effektiva strukturer som fått nationellt genomslag.

Knutpunkt för tidig validering och vägledning

DigitalWell Innovationssupport är arenans samlade ingång för startups och entreprenörer. Sedan starten 2020 har över 400 idéer fått en första kvalificerad bedömning genom innovationsrådet, där aktörer från region, kommun, akademi och investerarsidan medverkar.

Syftet är att tidigt identifiera behov, vägleda företag rätt och koppla dem till relevanta stödresurser inom arenans ekosystem.

Arbetet sker i nära samarbete med DigitalWell Ventures, en specialiserad inkubator och accelerator för healthtech som grundades inom DigitalWell Arena för att strukturera stödet till startups. Idag ägs verksamheten av Stiftelsen Inova, vilket bidrar till att DigitalWell Arena kan verka som en neutral och trovärdig samverkansarena mellan offentlig sektor och företag.

Sammanlagt har över 90 bolag genomgått inkubations- och accelerationsprogrammen. Under året kvalificerade sig DigitalWell Ventures återigen till det nationella inkubatorsprogrammet, som samlar Sveriges 30 högst rankade inkubatorer och ger statlig finansiering. Verksamheten stöttar idag även entreprenörskap inom samhällssäkerhet, bland annat genom satsningen Cybercampus Sverige som lanserades i januari 2026.

Nationell och europeisk uppkoppling

Under 2025 har DigitalWell Innovationssupport också stått modell för en nationell och europeisk uppskalning genom den europeiska innovationshubben Health Data Sweden (HDS). HDS är Sveriges europeiska digitala innovationshubb (EDIH) inom hälsodata. Satsningens syfte är att stärka både företagens och offentlig sektors förmåga att utveckla och implementera datadriven innovation. Under HDS första treårsfas levererades drygt 3 000 tjänster – fler än inom någon annan svensk EDIH-satsning. Totalt har insatserna nått 800 företag och drygt 300 offentliga verksamheter.

DigitalWell Arena leder nu inom HDS uppbyggnaden av en gemensam tjänstesupport – HDS Gateway, som lanserades i mars 2025.

–  Gateway har skapat en möjlighet att koppla in nationell spetskompetens i DigitalWell Arenas ekosystem. Det ger samtidigt HDS bättre möjligheter att koordinera stödtjänster från samtliga 16 aktörer, säger Elin Westlund, Innovation Manager på DigitalWell Arena som ansvarar för satsningen.

Målet är att Gateway ska nå 500 företag under de kommande tre åren. Hittills har drygt 40 företag fått stöd, bland annat inom:

• Rådgivning kring EU:s regulatoriska regelverk, såsom MDR (Medical Device Regulation) och AI Act
• Stöd kring AI-implementering
• Stöd inför och under test och kvalitetssäkring

Innovationsbevakning – dialog som verktyg

Ett annat viktigt inslag i HDS tjänsteutbud är DigitalWell Innovationsbevakning. Forumet är en neutral digital mötesplats där företag och offentlig sektor möts för att presentera och diskutera nya lösningar. Syftet är att ge offentlig sektor relevant omvärldsbevakning och samtidigt ge företagen kvalificerad återkoppling. Ett uppmärksammat exempel är Tandem Health, ett AI-baserat journalanteckningsverktyg som idag används av över 5 000 vårdorganisationer.

Under 2025 har cirka 40 nya tjänster presenterats i DigitalWell Innovationsbevakning och lockat cirka 300 deltagare.

Ett sammanhållet systemperspektiv

– Det som började som en regional modell för innovationsstöd har idag utvecklats till en nationell och europeisk nod. Genom det praktiska bolagsstödet har vi inte bara stärkt enskilda företag, utan också bidragit till ett mer samordnat stöd och en djupare förståelse för strukturella hinder som behöver lösas, säger Elin Westlund.

Det skapar en mer förutsägbar väg från idé till upphandlingsbar, implementerad och skalbar tjänst – och ökar sannolikheten att fler digitala lösningar faktiskt når användning.

Behovsdriven forskning

Den forskningsinfrastruktur som byggts upp kring digital hälsoinnovation vid Karlstads universitet börjar ge tydliga resultat. Tvärvetenskapliga samarbeten bidrar nu till kunskap som både stärker praktisk tillämpning och policyutveckling.

Genom DigitalWell Arenas grundfinansiering samverkar cirka 60 forskare i sex olika forskargrupper för att gemensamt forma nya forskningsinitiativ. Det möjliggör också mer utåtriktade aktiviteter, bland annat en årlig behovsinventering för offentlig sektor.

– Arenaprojektet har varit guld värt för våra interna samarbetsstrukturer och har dessutom skapat förutsättningar för nya externa partnerskap, säger Erik Wästlund, koordinator för Arenagruppen inom DigitalWell Arena och Akademin för smart specialisering.

Under 2025 har forskarna medverkat i ett 40-tal initiativ – från studier till kunskapsstöd och metodutveckling. Forskningen spänner över både användarbeteende, utveckling av framtidens tillämpningar samt påverkan på system och policy.

Etisk AI och specialiserad sjukvårdsutbildning

Två forskningsprojekt som tydliggör samarbeten mellan olika forskningsdiscipliner är OPHERA och 6G-PATH.

• I OPHERA samarbetar Datavetenskap och Genusvetenskap kring hur mänskliga rättigheter kan operationaliseras i design och utveckling av AI-stödd digital hälsa. Projektet inkluderar både Pfizer och SKR och stärker kopplingen mellan teknik, etik och praktisk tillämpning.
• I 6G-PATH samarbetar Datavetenskap och Omvårdnad för att testa nästa generations 5G/6G-baserade teknologier. Vid Karlstads universitet har detta prövats i utbildningen av vård- och ambulanspersonal, som via XR/VR kunnat ta del av mer realistiska scenarion.

Under 2025 har dessutom en ny doktorandtjänst i informatik inrättats i samverkan mellan Compare och Karlstads universitet. Forskningen ska fördjupa kunskapen om hur samskapande och gemenskaper kan fungera som drivkrafter för innovation i mötet mellan teknik, policy och kultur – ett på många sätt unikt samarbete för att förstå hur digitala lösningar får genomslag i praktiken.

Forskning som påverkar system och policy

Den kunskap som utvecklas bidrar också till att förflytta synen på offentlig sektor och innovation på systemnivå. Ett exempel är den workshopserie som genomförts i samarbete mellan Centrum för tjänsteforskning (CTF) och DigitalWell Arena, med utgångspunkt i Demand Acceleration-metodiken. Arbetet har skapat stort engagemang kring hur offentlig upphandling kan fungera som ett innovationsverktyg.

– Ur ett forskningsperspektiv handlar det om en idéförändring, där upphandling går från något passivt till något som aktivt driver utveckling och innovation. På en högre nivå kan det bidra till policyförändringar kring hur vi ser på offentlig sektor, säger Erik Wästlund.

Han ser tecken på hur denna förflyttning redan märks i politiken. Bland annat genom att regeringen initierat en förstudie om att inrätta ett dynamiskt inköpssystem. Syftet är att sänka trösklarna för små och medelstora företag och göra det lättare för offentlig sektor att snabbare ta till sig innovativa digitala lösningar.

Teorierna om hur ett nytt perspektiv på innovationsupphandling kan driva omställning diskuterades även vid Eu-SPRI Forum i Dortmund i juni 2025. Där presenterade Lina Svensberg, Innovation Manager vid DigitalWell Arena, ett white paper hon skrivit med Kjell Håkan Närfelt, strategisk rådgivare på Vinnova, och som utmanar traditionella synsätt på innovationsupphandling.

Internationellt uppmärksammat exempel

Ett annat exempel på systempåverkan är forskningsprojektet NUSO, som samlar över 130 kommuner och stadsdelar för att följa hur den nya socialtjänstlagen fungerar i praktiken. Genom att samla och analysera data om hur barn, unga och familjer får stöd synliggörs skillnader i tillgång, bedömningar och resultat – och skapar underlag för en mer jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst.

I november 2025 tilldelades NUSO utmärkelsen European Social Services Award i Madrid.

En central del av projektet är metoden VAVES® (Vetenskaplig analys för verksamhetsutveckling), utvecklad av Birgitta Persdotter vid Karlstads universitet och FoU Välfärd Värmland, som möjliggör systematisk analys i nära samverkan med kommunerna.

Det innebär att forskningen inte bara följer utvecklingen – utan också bidrar till att forma den.

En forskningsmiljö med systemeffekt

Sammantaget visar arbetet hur den plattform som byggts upp med stöd av DigitalWell Arena bidrar till att knyta samman forskning, praktik och policy, i nära samverkan med andra nationella och internationella forskningsmiljöer. Forskningsaktiviteterna genererar inte bara vetenskapliga resultat, utan också praktisk kunskap om hur digital innovation kan utvecklas, implementeras, upphandlas och få långsiktigt positiv effekt.

Jonas Matthing

Operations Manager

jonas.matthing@compare.se

+46 (0)70 669 58 05

Att vänta sitt första barn kan väcka både förväntan och oro. Tankar på smärta, kontrollförlust och det okända är för många blivande mammor en källa till stress. Nu visar forskning från Karlstads universitet och Region Värmland att ett digitalt stöd i form av en app kan göra skillnad, särskilt för förstföderskor som känner en uttalad rädsla inför förlossningen.

– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en tydlig och statistiskt säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby, barnmorska och klinisk lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet och Region Värmland.

Resultaten kommer från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet DIGI-EL, där forskare i Sverige och Norge har undersökt hur appen som är byggd på metoden Föda utan rädsla kan användas som stöd under graviditet och i det tidiga värkarbetet.

Digitalt stöd växte fram ur klinisk praktik

När Karin Ängeby började fundera på ett digitalt stöd för gravida möttes flera spår. Inom forskargruppen fanns ett växande intresse för digital hälsa, samtidigt som metoden Föda utan rädsla redan användes i klinisk verksamhet.

– Vi frågade oss hur vi kunde göra metoden mer tillgänglig, säger Karin Ängeby. Alla gravida har inte samma möjligheter att ta del av stöd, beroende på var man bor eller hur vården är organiserad. En app kändes som ett naturligt nästa steg.

En annan nyckelperson i projektets tidiga utveckling var Anna Nordin, docent och lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hon är verksam i flera tvärvetenskapliga forskningsmiljöer och har lång erfarenhet av samarbeten mellan vård, teknik och informatik.

– För att digitala verktyg ska fungera i vården räcker det inte att de är tekniskt välgjorda, säger Anna Nordin. De måste också bygga på omvårdnadsperspektiv, användarnas behov och vetenskaplig evidens.

Projektet utvecklades till ett nära samarbete mellan omvårdnadsforskare, datavetare och kliniskt verksamma barnmorskor, med kopplingar till universitet i både Oslo och Uppsala. Samarbetet bidrog till att översätta en etablerad metod och en bok till ett digitalt format som kunde användas i vardagen av gravida kvinnor och deras partner.

Appen utvecklades parallellt med forskningen och testades vetenskapligt redan innan den lanserades på marknaden, något som fortfarande är ovanligt för appar riktade till gravida. I projektet deltog även två forskningsbarnmorskor, som senare gått vidare till forskarutbildning.

Tydlig effekt för kvinnor med förlossningsrädsla

För att undersöka om det digitala stödet gjorde skillnad genomfördes en randomiserad kontrollerad studie. Totalt deltog 391 förstföderskor från hela Sverige, rekryterade via sociala medier. Deltagarna lottades till tre grupper: en som använde appen, en som använde appen och dessutom hade extra kontakt med en forskningsbarnmorska samt en kontrollgrupp som fick sedvanlig vård.

När forskarna analyserade resultaten såg de inga större skillnader mellan grupperna när det gällde den övergripande förlossningsupplevelsen eller medicinska utfall. Däremot framträdde en tydlig effekt hos en särskild grupp.

– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en statistiskt säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby. Effekten blev särskilt tydlig hos de kvinnor som lottats till appen. 

Bemästring och ökad känsla av kontroll

Att effekten främst syntes hos kvinnor med uttalad förlossningsrädsla var inte självklart från början.

– Vi trodde nog att appen skulle hjälpa alla förstföderskor ungefär lika mycket, säger Anna Nordin. I efterhand tänker vi att det kan handla om bemästring och egenvård, att kvinnorna får konkreta redskap för att hantera oro och smärta, vilket stärker känslan av kontroll.

Exakt vilka delar av appen som spelar störst roll är ännu inte klarlagt. Innehållet bygger på mentala tekniker, andning, avslappning och information, men också på att inkludera partnern i förberedelserna.

– Appen kan bli ett sätt att prata om förlossningen tillsammans, säger Karin Ängeby. Partnern blir mer delaktig och vet hur hen kan stötta, vilket i sig kan minska oro och öka tryggheten.

Ett komplement till mödrahälsovården

Extra kontakt med forskningsbarnmorska gav ingen tydlig ytterligare effekt jämfört med att enbart använda appen. Forskarna tolkar dock inte detta som att den mänskliga kontakten är oviktig.

– Snarare visar det hur starkt ett genomtänkt digitalt stöd kan vara, säger Karin Ängeby. Resultaten ger barnmorskor större trygghet i att rekommendera evidensbaserade appar som ett komplement till den ordinarie vården.

En av de stora fördelarna med digitala stöd är tillgängligheten. Appen kan användas oavsett var i landet man bor, vilket gör frågan till en jämlikhetsfråga inom mödrahälsovården.

– Under pandemin blev det extra tydligt, säger Karin Ängeby. När fysiska besök minskade så ökade istället digitala lösningar som kan bidra till vård på lika villkor. 

Forskning som ger ringar på vattnet

Samtidigt finns begränsningar som är viktiga att ha med sig. Deltagarna i studien hade generellt hög utbildningsnivå, relativt hög medelålder och de flesta levde med en partner. Resultaten bygger dessutom till stor del på självskattade enkäter.

Trots detta ser forskargruppen stor potential framåt, både i resultaten och i det som vuxit fram runt projektet.

– Det här är ett fint exempel på hur samverkan kan ge ringar på vattnet, säger Karin Ängeby.

Projektet har inte bara resulterat i tre publicerade studier och en evidensbaserad app, utan också i kompetensuppbyggnad och vidare forskning. De två barnmorskor som deltog som forskningsbarnmorskor i DIGI EL är i dag doktorander och driver ett uppföljningsprojekt som fördjupar kunskapen om digitalt stöd och förlossningsförberedelse.

– De blev nyfikna på resultaten och på hur klinisk vardag kan kopplas till forskning, säger Anna Nordin. I dag fördjupar de kunskapen om hur digitala stöd kan användas inom mödrahälsovården.

Nästa steg i forskningen

Nu planeras nästa steg i forskningen med fokus på att bättre förstå kvinnornas egna upplevelser och hur digitala stöd faktiskt används i praktiken.

– Med en mer detaljerad data och fördjupade intervjuer vill vi förstå hur och varför just denna metod verkar fungera för förstföderskor med förlossningsrädsla. Det är i mötet mellan omvårdnad, teknik, utbildning och klinisk vardag som framtidens vård utvecklas, säger Anna Nordin.

Författare: Åsa Bongnell-Höjer

I dag ansvarar varje region och kommun för att själv bedöma vilka hälsoappar som är säkra och effektiva. I praktiken innebär det att samma granskningar behöver upprepas av 21 regioner och 290 kommuner. Resultatet är att offentlig sektor, i stället för att driva på utvecklingen, riskerar att bli en flaskhals för innovation och ökad användning.

Samtidigt ökar antalet äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov snabbt, medan andelen personer i arbetsför ålder minskar. Det ställer ökade krav på nya arbetssätt, där digital teknik kan spela en viktig roll – förutsatt att den kan tas i användning på ett säkert, jämlikt och effektivt sätt.

– Frågan är inte om vi ska använda digitala hälsotjänster – det måste vi. Frågan är hur vi kan lita på dem, säger Marie Granander, Innovation Manager på DigitalWell Arena.

Samlad nulägesbild – med internationell utblick

I filmen medverkar representanter från Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Tic Salut Social Foundation och Arvika kommun. Filmen lyfter också hur Katalonien har angripit problematiken genom en ny modell för kvalitetssäkring baserad på en internationell standard, ISO/TS 82304-2:2021.

Tillsammans tecknar de en nulägesbild av varför kvalitetssäkring är central för att hälsoappar ska kunna bidra till jämlik tillgång, ökad användning och långsiktig nytta i vård och omsorg.

* Slå på svenska eller engelska undertexter i menyn (kugghjulet).

Filmen är en del av projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar – ett samarbete mellan Leap for Life, DigitalWell Ventures, Kungliga Tekniska högskolan, E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Arvika kommun, Region Värmland, Swedish Medtech, Linnéuniversitetet och Region Stockholm.

DigitalWell Arenas dubbla syfte är att skapa bättre förutsättningar för digital hälsoinnovation som både bidrar till bättre hälsa och stärker tillväxten. Satsningen grundfinansieras av Vinnova, Region Värmland och Karlstads universitet – och nu har samtliga parter godkänt arbetet i en tredje fas.

”Vi är tacksamma för förtroendet att fortsätta arbetet. De utvärderingar som gjorts av både Vinnova och Region Värmland har visat på väldigt goda resultat, vilket förstås känns mycket inspirerande inför fortsättningen”, säger Charlotte Wäreborn, vd på Stiftelsen Compare, som är projektkoordinator.

Växande ekosystem – med Värmland som bas

Sedan starten 2019 har över 900 aktörer engagerats i DigitalWell Arenas ekosystem. Drygt 400 företag har tagit del av kunskap eller kapacitetsstöd, vilket bland annat resulterat i ett 70-tal nya produkter och prototyper. Ett exempel är ViroteaEd, som nu används av över 40 organisationer inom vård och socialtjänst.

Satsningen har också bidragit till mer permanenta strukturer, inte minst etableringen av DigitalWell Ventures – en värmländsk inkubator och accelerator som i dag stöttar både regionala, svenska och internationella bolag.

Från enskilda innovationer till systemeffekter

Arbetet i de två första faserna har lett till nya angreppssätt. Vinnovas internationella utvärdering lyfter fram att DigitalWell Arena framgångsrikt utvecklat metoder för att hantera strukturella hinder för att digitala lösningar kan tas i användning, snarare än att enbart stötta enskilda innovationer.
Det är dessa insikter som nu formar arbetet i fas 3. Som neutral mötesplats skapar DigitalWell Arena också förutsättningar för att företag, offentlig sektor och forskning kan arbeta mot gemensamma mål.

Visar vägen för kraften i offentlig upphandling

Ett av de tydligaste exemplen är utvecklingen av Demand Acceleration. Metodiken gör det möjligt för offentlig sektor att använda upphandling som ett verktyg för innovation och skalning.

Värmland och Karlstads kommun har varit pionjärer, där metodiken redan omsatts i flera upphandlingar som genererat nya lösningar med nationell spridning. Arbetssättet har även uppmärksammats internationellt, som ett exempel på hur offentlig sektor kan bli en mer aktiv part i att driva innovation.

Driver på för mer jämlik tillgång till digital hälsoteknik

Ett annat nyckelområde är arbetet med kvalitetssäkring av digitala hälsoappar. I dag präglas området av splittrade krav och tolkningar mellan regioner och kommuner, vilket skapar osäkerhet, höga trösklar för företag och ojämlik tillgång för invånare.

DigitalWell Arena har därför tagit en ledande roll i att etablera en enhetlig, nationell modell – så att offentlig sektor lättare kan upphandla och använda för att ge individen tillgång till trygga digitala lösningar som kan bidra till bättre hälsa.

Jonas Matthing, verksamhetsansvarig för DigitalWell Arena, tycker att båda dessa nyckelområden visar att DigitalWell Arenas plattform kan skapa effekter som spänner över både regions- och sektorsgränser:

”Jag tror det är viktigt att vi genom regionala utmaningar också kan se gemensamma, nationella behov för hälsa och tillväxt. Det är ofta en svår avvägning vem som ska ta det första steget och driva samhällsförändring, därför är vi stolta över att Värmland kan vara med och visa vägen.”

Behovsinventeringen genomfördes för fjärde året i rad av forskargruppen för digital hälsoinnovation – ett nätverk med drygt 20 forskare vid universitetet.

– Ganska ofta går vi för snabbt över till att hitta lösningar, men i dag har vi en möjlighet att dyka djupare i problemen, säger Erik Wästlund, koordinator för Arenagruppen inom DigitalWell Arena och Akademin för smart specialisering.

Centrala hinder för utvecklingen

Från att AI tidigare knappt funnits på agendan dominerade i år frågor om hur tekniken kan – och bör – användas som strategisk resurs.

Ett 30-tal deltagare beskrev flera strukturella och praktiska hinder som påverkar möjligheten att både utveckla och införa nya digitala tjänster. Mycket kretsade kring frågor om hälsodata – etik, juridik, kvalitet och delning – men flera andra problemområden återkom:

• Mobilappar som paradigm – behöver nyttan ifrågasättas tydligare, både ur tillgänglighets- och upphandlingsperspektiv?
• Obalans i resurser – innovationsinsatser matchas inte alltid av resurser för implementering och uppföljning.
• Glapp mellan strategi och behov – risk att organisationers mål inte speglar verksamheternas faktiska utmaningar.
• Monolitiska IT-miljöer – begränsar möjligheten att dra nytta av AI.
• Kompetensutmaningar – svårigheter att attrahera och behålla rätt kompetens inom offentlig sektor.

Den positiva förväntansbilden handlade främst om möjligheten att använda AI i mer förebyggande och hälsofrämjande insatser.

– Kan vi korsköra data kan det leda till nya analyser som förbättrar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det gynnar både individen, som håller sig frisk, och samhället som sparar kostnader. Jag tror också att det handlar om att skapa prognoser för att sätta ett värde på och våga investera i det hälsofrämjande arbetet, säger Anna Sandberg, folkhälsostrateg på Region Värmland.

Under dagen gavs också inblickar i aktuella forskningssamarbeten – bland annat hur Datavetenskap stöttar fyra värmländska kommuner i att utforska hur AI kan bidra till tidigare stödinsatser för barn och unga. (Här kan du läsa mer om projektet Barn- och ungdomsresan)

Skapar plattform för nya samarbeten

Den 14–15 april går arbetet vidare när Arenagruppen samlar sina partners för att fördjupa analysen och skissa på möjliga lösningar.

– Det viktigaste med behovsinventeringen är att vi får möjlighet att lära känna varandra – och varandras organisationers utmaningar och behov. Då blir det betydligt lättare att göra saker tillsammans. De här dialogerna ger oss en genuin bild av problemen och en konkret grund att utgå från, säger Erik Wästlund.