Behovsinventeringen genomfördes för fjärde året i rad av forskargruppen för digital hälsoinnovation – ett nätverk med drygt 20 forskare vid universitetet.
– Ganska ofta går vi för snabbt över till att hitta lösningar, men i dag har vi en möjlighet att dyka djupare i problemen, säger Erik Wästlund, koordinator för Arenagruppen inom DigitalWell Arena och Akademin för smart specialisering.
Från att AI tidigare knappt funnits på agendan dominerade i år frågor om hur tekniken kan – och bör – användas som strategisk resurs.
Ett 30-tal deltagare beskrev flera strukturella och praktiska hinder som påverkar möjligheten att både utveckla och införa nya digitala tjänster. Mycket kretsade kring frågor om hälsodata – etik, juridik, kvalitet och delning – men flera andra problemområden återkom:
Den positiva förväntansbilden handlade främst om möjligheten att använda AI i mer förebyggande och hälsofrämjande insatser.
– Kan vi korsköra data kan det leda till nya analyser som förbättrar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det gynnar både individen, som håller sig frisk, och samhället som sparar kostnader. Jag tror också att det handlar om att skapa prognoser för att sätta ett värde på och våga investera i det hälsofrämjande arbetet, säger Anna Sandberg, folkhälsostrateg på Region Värmland.
Under dagen gavs också inblickar i aktuella forskningssamarbeten – bland annat hur Datavetenskap stöttar fyra värmländska kommuner i att utforska hur AI kan bidra till tidigare stödinsatser för barn och unga. (Här kan du läsa mer om projektet Barn- och ungdomsresan)
Den 14–15 april går arbetet vidare när Arenagruppen samlar sina partners för att fördjupa analysen och skissa på möjliga lösningar.
– Det viktigaste med behovsinventeringen är att vi får möjlighet att lära känna varandra – och varandras organisationers utmaningar och behov. Då blir det betydligt lättare att göra saker tillsammans. De här dialogerna ger oss en genuin bild av problemen och en konkret grund att utgå från, säger Erik Wästlund.
Arenagruppen inom DigitalWell Arena består av sex forskargrupper vid Karlstads universitet och syftar till att skapa nya samarbetsytor för digital hälsoinnovation – tillsammans med offentlig sektor, näringslivet, civilsamhället och mellan akademiska discipliner.
Här kan du också läsa mer om forskning om digital hälsoinnovation (DHINO) vid Karlstads universitet.
Priset delades ut vid en ceremoni i Madrid den 14 november, där NUSO vann kategorin Research for Social Services. Det lyfter fram initiativ där datadrivna insikter, akademisk forskning eller tillämpade studier har lett till meningsfulla förbättringar i serviceleverans, socialpolitik och resultat för utsatta grupper.
– Det är fantastiskt att den internationella juryn utsåg NUSO, som nationellt projekt, till vinnare i konkurrens med europeiska forskningsstudier där flera länder samverkar. Vi vann tack vare design, datamängd och det tydliga fokuset på att omsätta resultat till praktisk nytta, säger Birgitta Persdotter i en artikel på Karlstads universitets webbsida.
Sedan 2024 samarbetar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Karlstads universitet med över 130 kommuner och stadsdelar för att följa hur den nya socialtjänstlagen fungerar i praktiken. NUSO samlar in och analyserar omfattande data om hur barn, unga och familjer får stöd – från tidiga insatser till myndighetsutövning – och kan därigenom synliggöra skillnader i tillgång, bedömningar och resultat.
Genom att göra dessa mönster tydliga skapar NUSO förutsättningar för en mer jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst, där varje barn får stöd utifrån sina faktiska behov – oavsett var i landet man bor.
En central del av NUSO utgörs av VAVES® (Vetenskaplig analys för verksamhetsutveckling), utvecklad av Birgitta Persdotter, docent i socialt arbete vid Karlstads universitet. Metoden används i NUSO för att samla in och analysera data i nära samverkan med kommunerna, vilket ger både forskningen och verksamheterna nya verktyg för utveckling och lärande.
Birgitta Persdotter är även forskningsledare för FoU Välfärd Värmland, en av sex forskargrupper som ingår i Arenaprojektet inom DigitalWell Arena, där forskning och praktik samverkar för att utveckla framtidens välfärd.
Idag förväntar vi oss att vår internetuppkoppling bara ska funka, få reflekterar nog över hur det faktiskt funkar. Precis som el och vatten har internet blivit en så självklar del av både samhället och våra liv att många knappt ägnar det en tanke. Samtidigt kan en bruten eller dålig internetuppkoppling, precis som ett strömavbrott, få stora konsekvenser inom vården.
Som tur är finns det människor som ägnar sina dagar åt att jobba för att vården (och alla andra) ska få en stabil och säker uppkoppling. Några av dessa “internets rörmokare” sitter på Karlstads universitet och bedriver forskning inom ramen för DigitalWell Arena.
Den som leder arbetet är Stefan Alfredsson, lektor i datavetenskap. Han började själv forska på mobil datakommunikation när våra telefoner fortfarande hade 3G (läs: typ 20 år sedan).
Utöver sitt arbete med att förbättra den tekniska infrastrukturen är han också högst delaktig i att sätta upp en ny forskningsinfrastruktur kopplad till DigitalWell Arena, som ska möjliggöra ett ökat utbyte och ny tvärvetenskaplig forskning mellan flera forskningsgrupper på Karlstads universitet i det så kallade Arenaprojektet.
– Från att jag som tekniker “bara” har det perspektivet blir det en breddning och ökad förståelse med våra respektive kompetenser kombinerade. Det gör att vi kan ta oss an större utmaningar och möta behoven på annat sätt, säger Stefan Alfredsson.
Låt oss zooma in på det perspektiv Stefan Alfredsson och hans kollegor bidrar med i utvecklingen av framtidens digitala hälsotjänster – den tekniska infrastrukturen. På Karlstads universitet har forskarna specialiserat sig inom tre områden som alla är viktiga hörnstenar i digitaliseringen av hälsotjänster: datakommunikation, cybersäkerhet och programvarukvalitet.
Forskningen om datakommunikation riktar in sig på hur man kan göra uppkopplingen i olika enheter bättre. Just nu fokuserar man på så kallad multiaccess. Det innebär att testa om – och i så fall hur – det går att kombinera uppkopplingar som wifi, 4G och 5G på olika enheter. Vinsterna av att ha apparater som klarar av att hantera multiaccess är stora.
Digitalisering och bättre internetuppkoppling medför också stora möjligheter till mätning och automatisk registrering av patienters hälsomarkörer på distans. Exempelvis kan det handla om puls och blodtryck.
Tillgång till en stabil uppkoppling har på så sätt potential att bidra till en mer jämlik vård, eftersom det möjliggör att fler vårdtjänster utförs på distans. Idag finns det många som bor långt från sjukhuset och som av olika anledningar inte kan åka flera mil för att göra enklare undersökningar. Med en bra uppkoppling skulle en del tester och undersökningar kunna utföras i hemmet.
Just självmonitorering har Stefan Alfredsson också ett stort personligt intresse för. Han visar upp sin Oura, en smart ring som mäter hans hjärtslag, sömn, syrenivå i blodet, med mera.
– Datanalys av självmonitorering är väldigt intressant, dels för individen men det skulle också kunna vara väldigt användbart både för vårdpersonal och ur ett folkhälsoperspektiv, säger Stefan Alfredsson
Han lyfter sömnspårning som ett exempel – har man tillräckligt många individer som deltar över tid kommer det gå att titta på om och i så fall hur till exempel årstider eller stora ekonomiska händelser påverkar människors sömn. Det är också troligt att det skulle gå att se effekten av olika mediciner via olika hälsomarkörer – gör till exempel en adhd-medicin att personen blir lugnare eller mer aktiv och skiljer det sig åt mellan till exempel kön och olika åldrar?
I samarbete med DigitalWell Arena och Telia har Stefan Alfredsson och hans kollegor också byggt en testmiljö som ger företag och entreprenörer möjligheten att utveckla framtidens 5G-tjänster. Syftet med testmiljön är att möjliggöra att ta fram och testa nya innovationer och applikationer som inte är möjliga att göra det i det publika 5G-nätet.
Cybersäkerhet inom vården handlar bland annat om hur hälsoinformation som samlas in behandlas och hanteras. Samtidigt som informationen ska skyddas från obehörig användning ska den finnas tillgänglig när den verkligen behövs, till exempel om man kommer in i en vårdsituation och läkaren snabbt behöver åtkomst. Det handlar också om personlig integritet, du ska kunna lita på att den information du delar med ett program hanteras på ett säkert sätt.
En av Stefan Alfredssons doktorander har forskat på detta och undersökt vad olika hälso- och livsstilsappar gör när de installeras på en mobiltelefon. Hur samlar de in information, vart tar informationen vägen och följer apparna sina egna avtal?
Forskningen visar att många av de här apparna samlar in betydligt mer information än vad de behöver för att kunna utföra sin uppgift. Till exempel samlar flera av apparna i undersökningen in platsinfo, en del begär även åtkomst för att kunna läsa sms-meddelanden.
Det tredje området det bedrivs forskning på Karlstads universitet är programvarukvalitet.
– Det handlar om hur en leverantör kan få en bra kvalitet i den mjukvara som tillhandahålls. Hur utvecklar man ett hälsodatasystem för att till exempel klara av att lägga till nya funktioner utan att behöva riva och bygga om från grunden, säger Stefan Alfredsson.
En central aspekt av drivkraften för den tekniska utvecklingen inom vård och hälsa är de stora, demografiska utmaningar vi står inför.
– Det här är ett viktigt område att forska på. Vi blir äldre och äldre och behöver mer vård, samtidigt som det finns färre personer som kan ge vården. Det gör att vi behöver hitta sätt att ge vård som inte kräver lika mycket människor, säger Erik Wästlund.
Inom DigitalWell Arenas ekosystem forskas det därför inom en rad områden som både kan få resurserna att räcka till, och samtidigt öka individens möjlighet att bli en del av lösningen.
– Jag forskar på hur vi kan använda digital teknik för att hjälpa personer att genomföra en livsstilsförändring. Jag undersöker vad det är som gör att livsstilsförändringar lyckas. En del är att titta på hur teknik kan skapa värde för användaren. Det kan till exempel vara hur löparklockor och tillhörande appar kan utvecklas för att skapa mer motivation mellan löptillfällena, säger Erik Wästlund.
Allt fler sjukdomar är livsstilsrelaterade. Risken för livsstilsrelaterade sjukdomar påverkas av beteenden, som vad man äter, om man röker eller hur mycket man rör på sig.
– När sjukdomar är konsekvenser av vårt beteende innebär det att vi kan minska risken genom att ändra beteendet. Där kan digital teknik vara till hjälp. Ett enkelt exempel är olika klockor och armband som får oss att vilja röra oss mer, säger Erik Wästlund.
Erik är inte bara forskare vid CTF, han är även koordinator för universitetets satsning på digital hälsoinnovation och digitalisering av välfärdstjänster. Det är en tvärvetenskaplig satsning där sex forskargrupper på universitetet samarbetar med varandra och med offentlig sektor och företag. Totalt rör det sig om ungefär 20 forskare inom fem till tio pågående studier.
– De här frågorna är för stora och komplexa för att de ska kunna lösas inom ett enskilt område. Genom DigitalWell Arena får forskare och företag från olika områden tillgång till varandras kunskap och data, vilket gör stor skillnad, säger Erik Wästlund.
Det var andra året i rad som Karlstads universitet och DigitalWell Arena arrangerade en workshop på temat kring behov och utmaningar kopplat till digital hälsoinnovation i Värmland.
– Detta är en årlig aktivitet inom ramen för forskningsprojektet DHINO, Digital hälsoinnovation. Syftet är att identifiera vilka hinder, barriärer och problem som finns för utveckling och implementering av digitala hälsoinnovationer samt att identifiera möjliga samarbeten och arbetssätt. Nu ska vi sammanställa resultatet och sedan är målet att skapa aktiviteter som kretsar kring de utmaningar vi har identifierat, säger projektledaren Erik Wästlund, docent i psykologi på Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet.
Deltagarna fick diskutera och presentera utmaningar och möjligheter samt dela framtidsvisioner kopplat till tre områden som representerar det som forskningen kretsar kring inom DHINO:
Forskare kopplat till DHINO och DigitalWell Arena fick också presentera sina verksamheter och pitcha sin forskning och frågor där de söker aktörer att samverka med. En av dem var Anna Nordin, lektor på avdelningen för Omvårdnad.
– Vi forskar om hur man kan använda sig av digital teknik för att förbättra vården för patienter, anhöriga och personal. Våra styrkor är att vi har god kunskap om hur problem kan se ut och vi har gedigen kompetens kring forskningsmetoder. Vi vill samverka med företag som har teknisk kompetens, klinisk personal och beslutsfattare i vården, sa Anna Nordin.
Bland de medverkande fanns Ida Lundblad, avdelningschef för Hållbar Utveckling vid Region Värmland. Hon var där för att bidra med kunskap och reflektion som workshopdeltagare.
– Vår avdelning är en del av regionledningskontoret och ett stöd till hela organisationen i frågor om mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet, innovation och utveckling. Digitalisering och digital hälsoinnovation är ständigt närvarande i utvecklingen av vår organisation. Som stödfunktion samarbetar vi därför med flera olika aktörer, däribland inom DigitalWell Arena, för att få bränsle till det arbetet. En utmaning för oss är att nå ut med information om möjligheten till vårt stöd i organisationen och att kunna vara en välfungerande länk mellan andra aktörer och mer verksamhetsnära chefer och deras verksamheter, sa Ida Lundblad.
Hon tog med sig både energi och nya idéer från gruppdiskussionerna i workshopen:
– Jag fick med mig tankar om fler personer från organisationen som jag ser skulle både ha god nytta av den inspiration som forskningspitcharna gav, och som själva skulle kunna bidra med ännu mer insikter kring hinder och möjligheter för att skapa innovation och utveckling inom offentlig sektor.
Workshopen ägde rum den 21 november på Karlstad Innovation Park. Medverkade organisationer var Region Värmland, Karlstad kommun, Karlstad El- och Stadsnät, Friskvården i Värmland, Compare/DigitalWell Arena och Karlstads universitet.
Från universitetet medverkade forskare från Centrum för tjänsteforskning (CTF), Datavetenskap, Omvårdnad, Centrum för genusforskning (CGF), Fou Välfärd Värmland samt rådgivare från Grants and Innovation Office (GIO).
Text och foto: Linda Fridberg, Centrum för tjänsteforskning (CTF)
Innovationsmiljön PREDEM koordineras av Karolinska Institutet. Målsättningen är att motverka utvecklingen av demenssjukdomar genom att införa nya metoder för tidig upptäckt, träffsäker diagnostik samt individanpassad prevention och behandling. Visionen är att alla personer som riskerar att drabbas av demenssjukdom erbjuds bästa möjliga förebyggande insats och behandling utifrån sina individuella förutsättningar.
Det handlar dels om att validera och utveckla nya biomarkörer för precisionsdiagnostik, dels om test och implementering av digitala verktyg för tidig upptäckt.
DigitalWell Arena har nyligen genomfört ett test i verklig miljö tillsammans med Geras Solutions, som också är en av aktörerna i PREDEM. Geras Solutions digitala plattform stöttar demensutredningar och har använts parallellt med den ordinarie verksamheten på Torsbys och Likenäs vårdcentraler.
Nu blir DigitalWell Arenas uppgift inom PREDEM att identifiera verkliga miljöer där test av digitala tjänster inom området kan utvecklas och skalas upp.
– Möjligheten att testa är ett viktigt steg för att skapa trygghet i användningen av digitala tjänster. Därför är vi glada att få vara med i detta viktiga arbete för att utveckla vårdens processer för tidig upptäckt av kognitiv svikt, vilket är avgörande för individens hälsa, säger Marie Granander, Innovation Manager på DigitalWell Arena.
Ett nästa steg blir också att erbjuda en större grupp patienter digital screening i samband med vanliga hälsokontroller, för ännu tidigare upptäckt av tecken på demens. Baserat på data från pilotstudien görs sedan en utvärdering av effekterna av digitalt stödd demensutredning i primärvården. Den utgör sedan en grund för hur digitala verktyg kan skalas upp för en effektiv användning på ett större antal vårdcentraler.
Demenssjukdomar utgör en stor samhällsutmaning. Cirka 150 000 svenskar har i dag en demensdiagnos och de kommande 30 åren väntas antalet fördubblas. En förutsättning för prevention är tidig upptäckt av symptom. Idag initieras demensutredningar ofta i ett för sent skede, och här kan digitala verktyg både bidra till kortare utredningstider och en mer jämlik vård i hela landet.
– Vi ser att behoven är enorma för stöd med tidigare diagnoser och insatser. PREDEM- projektet kommer bli avgörande för de insatser som kommer att ingå i framtidens vård och tillsammans med samhällets olika aktörer kommer det ha stor effekt för individen och dennes familj, men också för de betydande samhällsekonomiska kostnader som demenssjukdomar medför, säger Rickard Forsman, vd, på Geras Solutions.
Hur kan användare bidra till att utveckla en app från grunden – i verklig miljö? En ny studie ger vägledning om ett digitalt verktyg kan hjälpa besökare på Centralsjukhuset i Karlstad att hitta rätt. Studien har samtidigt banat väg för flera andra tester i verklig miljö inom DigitalWell Arena.
Studien är en del av DigitalWell Research och innovationscaset ”Att hitta rätt”. Grunden är Region Värmlands frågeställning om en digital tjänst kan vara ett komplement till befintlig skyltning, och underlätta för besökare att orientera sig på Centralsjukhuset i Karlstad. Sedan tidigare finns en känd problematik kring detta, som både kan leda till ökad stress bland besökarna eller att de till och med uteblir från vårdbesök.
Studien har genomförts av Malin Wik, doktorand i informatik, och Linda Bergkvist, lektor i informatik, vid Karlstads universitet. Totalt medverkade 36 deltagare, med en spridning i ålder från 20 till 88 år. Deltagarna har guidats mot olika destinationer på sjukhuset av en testledare via en surfplatta. Genom surfplattans kamera har deltagarna kunnat visa för designern var i byggnaden de befunnit sig. Deltagarna har också via headset haft kontakt med designern, som under tiden ställt frågor om upplevelsen och prototypen.
Syftet med testerna är att undersöka hur användare kan involveras i samskapande av en mobil applikation. Det har gjorts genom att prototypa en app, som från början var ett tomt skal, där deltagarna själva får komma med förslag kring funktionalitet och design. Det webbaserade verktyget som har använts kallas Ozlab och är utvecklat vid Karlstads universitet.
– När man testar en befintlig prototyp med användare blir det lätt på designerns planhalva. Det är lätt för användaren att bli färgad när hon har något framför sig att tycka till om. Den här metodiken öppnar för fler idéer, säger Malin Wik.
Tack vare att testerna gjordes i verklig miljö i sjukhuset kunde flera viktiga aspekter fångas upp, dessutom har redan kända problem kunnat verifieras i studien.
– Det handlar exempelvis om öppna platser utan tydliga riktmärken, fyrvägskorsningar eller skyltning som plötsligt upphör. Det kunde vi se tack vare att testerna gjordes i användningsmiljön, säger Linda Bergkvist.
Malin Wik, Linda Bergkvist och Mari Banck i en av Centralsjukhusets vägkorsningar, en av de platser där besökare ofta har svårt att orientera sig.
Återkommande synpunkter från deltagarna var vikten av att symboler, färgkoder och andra signalsystem i appen stämmer överens med verkligheten. En annan generell synpunkt var behovet av att få direkt feedback i appen, som visar om användaren är på rätt väg.
Tidiga insikter kan generellt vara avgörande för om en ny digital tjänst överhuvudtaget löser ett behov. I studien framförde exempelvis flera deltagare att de hade önskemål om en tjänst med ungefärlig samma funktionalitet och design som de existerande tjänsterna, GPS och Google Maps.
– Det är självklart jättebra att få information om användarnas behov innan man lagt ner en massa pengar på att utveckla en prototyp eller ny tjänst, både för det privata eller när det handlar om att använda skattemedel, säger Malin Wik.
Huvudfrågan för studien var om co-design av en smartphone-applikation kan bedrivas i användarmiljön. Svaret på den frågan blev ett definitivt, ja. En majoritet av deltagarna i studien har också ställt sig positiva till en app.
Förutom svar kring co-design och behovsbilden för en digital tjänst har studien också banat väg för andra tester. Centralsjukhuset var den första verkliga testmiljö som öppnades för DigitalWell Arena, därefter har flera andra tester i verklig miljö kunnat genomföras.
– Studien har både varit en ögonöppnare och en dörröppnare. Vi har lärt oss jättemycket om hur vi gör tester i offentlig verksamhet trygga, när vi jobbar tillsammans med patienter och besökare, säger Mari Banck, utvecklingsledare på Region Värmland.
Nu hoppas hon att insikterna om behovsbilden komma Regionen Värmland till nytta för att lösa grundproblemet – att få besökarna att hitta rätt på Centralsjukhuset.
– Vi har en fortsatt resa att göra och är inte vana att involvera användare i sådana här tester, så det ska bli väldigt spännande att se vad det leder till.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
