Den här veckan var det kickoff för flera nya satsningar kopplade till Demand Acceleration. Det handlar både om att sprida kunskapen om metodiken och att pröva den inom helt nya områden.

En viktig samarbetspartner i arbetet med att sprida och utveckla metodiken är Ignite Sweden, som bidrar in med erfarenheter och verktyg för matchning mellan offentlig sektor och startups. Syftet är att bana väg för att fler innovativa produkter och tjänster ska utvecklas och spridas på den offentliga marknaden.

Dessutom förbereder Karlstads kommun, den enda offentliga aktör som hittills använt Demand Acceleration-metodiken, en andra upphandling. Den här gången handlar det om försöka skapa ett digitalt verktyg som bättre tillgänglighetsanpassar stadens utbud.

Ska testas för att skapa klimatsmarta innivationer

En helt ny partner i sammanhanget är WWF, som ska bidra med sin kompetens kring climate innovation. Syftet är att utforska om Demand Acceleration-metoden även kan driva efterfrågan på innovation av klimatsmarta lösningar och minska offentlig sektors klimatavtryck.

Lina Svensberg tillsammans med några viktiga samarbetspartners för kommande satsningar. Från vänster: Thomas Wernerheim, Karlstads kommun, Linus Arnold, Ignite Sweden, och Örjan Jansson, WWF.

Det som började som en pilotsatsning på en ny och oprövad metodik för att förena offentlig upphandling och innovation har nu tilltagit i styrka. De olika och kompletterande projekten möjliggör nu ett fortsatt arbetet med att få offentliga affärer att bli mer innovationsdrivande.

– Det känns otroligt inspirerande att få möjlighet att vidareutveckla metodiken tillsammans med landets ledande organisationer inom respektive område, för att ta arbetet till nästa nivå. Det handlar om att utveckla former för den offentliga affären att bli innovationsdrivande i högre grad, något som är nödvändigt om vi ska kunna lösa de samhällsutmaningar vi står inför, säger Lina Svensberg, Innovation Manager på Compare.

Analyser formade i samarbete med Vinnova

Förutom att samla de operativa teamen så gästades även kickoffen av Kjell-Håkan Närfelt, Chief Strategy Officer på Vinnova, som tillsammans med Lina Svensberg utvecklat analysen bakom Demand Acceleration.

Årligen satsas 800 miljarder kronor på offentliga upphandlingar. Här finns en enorm nationell drivkraft för att efterfråga innovativa produkter och tjänster som kan lösa våra gemensamma samhällsutmaningar.

Kjell-Håkan Närfelt, Chief Strategy Officer på Vinnova, gästade kickoffen och delade med sig av många av de tanalyser som banat väg för Demand Acceleration-metodiken. 

Grundantagandet bakom Demand Acceleration är att offentlig upphandling kan vara ett verktyg för att driva innovation. I processen jobbar den offentlig verksamheten tillsammans med innovativa företag för att utveckla tjänster som löser olösta behov, med målet att lösningarna både ska möta användarnas behov och kunna skalas upp på en marknad. I praktiken upphandlas ett innovationsarbete – inte en färdig produkt eller tjänst. Den offentliga verksamheten får nyttjanderätt till den produkt eller tjänst som blir resultatet av innovationsarbetet.

Första upphandling av Karlstads kommun

Karlstads kommun har både varit projektpartner och kund när metodiken för första gången testats i praktiken. Från årsskiftet började Karlstad använda ett helt nytt VR-verktyg, som utbildar vård- och omsorgspersonal i hur man bemöter brukare med demens och andra former av kognitiv svikt.

I processen upphandlades och bidrog sammanlagt sju olika företag, innan Virotea fick kontraktet för att utveckla den slutliga tjänsten.

Skalbarhet av tjänster central princip

En bärande princip för efterfrågeacceleration bygger på skalbarhet. Det innebär att de tjänster och produkter som utvecklas ska ha en marknadspotential och kunna spridas vidare till andra kunder. 

En handfull intermediärer kommer nu att utbildas av DigitalWell Arenas team i hur man processleder enligt metodiken. Syftet är att möjliggöra en ekonomiskt hållbar skalning, så att fler upphandlingar kan genomföras enligt Demand Acceleration-metodiken.

– Vi vill leva som vi lär och utforska om det går att få andra att använda metodiken. Vi kommer att utbilda i grundprinciperna och analysen bakom arbetssättet, och hur man skapar förutsättningar för att omsätta dem i praktiskt arbete säger Neshe Tuna, som leder DigitalWell Demand Accelerators utbildningssatsning.

Neshe Tuna och Lina Svensberg ser fram att sprida kunskap om efterfrågeacceleration till nya aktörer, som också kan skapa nya insikter.

Satsningen ”Train the trainer” finansieras av Vinnova. De team som deltar i utbildningen kommer att hämtas från olika innovationsmiljöer, och flera intressenter har redan hört av sig och uttryckt intresse för att lära sig att processleda enligt metodiken.

I flera fall finns även offentliga verksamheter som vill testa metodiken, tillsammans med sin lokala innovationsmiljö, och i de fallen kan man bilda ett gemensamt team, med både processledare och potentiell behovsägare, för att lära sig processen tillsammans.

Vill få erfarenheter från fler case

Det faktum att principerna för efterfrågeacceleration hittills bara testats en gång utgör en stor möjlighet för de team som medverkar i utbildningen att utveckla metodiken, anser Lina Svensberg, Process Manager för DigitalWell Demand Accelerator:

– Eftersom det bara finns en upphandling så blir lätt analysen beroende av det, och vi vill inte helt kopiera processen från det första caset. Det här ett sätt att jobba vidare med analysen och hur vi konceptualiserar den. Jag är jättenyfiken och intresserad av vad interaktionen med andra team kan ge.

I det senaste avsnittet av GovTech Swedens webb-tv magasin möter Liza-Maria Norlin Lina Svensberg och Ann-Sophie Gustafsson, som berättar mer om DigitalWell Arenas efterfågeaccelerator.

I programmet ges bland annat en djupare förklaring till idéerna bakom konceptet. Utgångspunkten är att en del av de enorma summor som läggs på offentlig upphandling kan bli en pådrivande kraft för offentlig sektor och företag att tillsammans kan utveckla nya, digitala hälsotjänster.

I programmet ges en grundlig genomgång av den allra första upphandlingen i efterfrågeacceleratorn. Inom kort kommer Karlstads kommun att presentera det bolag och den digitala lösning som man kommer att jobba vidare med för att öka förståelsen för kognitiv svikt i vården.

Under resans gång har inte mindre än sju bolag upphandlats och deltagit i innovationsprocessen – vilket på många sätt ritar om kartan för hur offentlig upphandling kan se ut.

– Det är en utmaning att säga att vi inte bara köper det ni har i eran korg, utan vi vill vara med och ta fram nya tjänster. Det är ett helt nytt sätt att angripa den här utmaningen på, och det leder också till nya processer för upphandling och innovation”, säger Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare välfärdsteknik och digitalisering i Karlstads kommun.

Se intervjun

Här kan du ta del av intervjun i sin helhet:

https://www.youtube.com/watch?v=RYNDLnEm1Is

Ytterligare ett steg har tagits för att skapa en digital tjänst som ökar vårdens förståelse för kognitiv svikt. I samarbete med DigitalWell Arenas efterfrågeaccelerator har Karlstads kommun nu upphandlat tre bolag som ska skapa prototyper för en potentiell lösning.

Initialt upphandlades sju bolag för att delta i innovationsprocessen, vilket i sig är unikt för en offentlig upphandling. Bolagen har därefter fått möta representanter från Karlstads kommuns vård- och omsorgsenhet och teamet runt efterfrågeacceleratorn för att närmare presentera sina konceptförslag. Målet är att utveckla en digital tjänst som kan öka vårdpersonalens förståelse för kognitiv svikt, som är ett samlingsbegrepp för symptombilder som innebär en sänkning av den kognitiva förmågan där exempelvis demens ingår.

Tre bolag fortsätter prototyparbete

Den fyra veckor långa konceptfasen har resulterat i att tre bolag valts ut för att fortsätta arbetet: Virotea, Minnity och Koncepting. De kriterier som varit avgörande för urvalet handlar bland annat om bolagens mognad och kapacitet i kombination med konceptförslagets användarvänlighet och potential.

Viktigast har dock ”gåshudsfaktorn” varit: känslan av hur väl lösningen bedöms öka personalens förståelse för målgruppen.

– Vi har jobbat med upplevelser under lång tid, men vill få känslospröten ännu mer aktiverade när det gäller att uppleva hur det är att leva med kognitiv svikt. Värdet för oss är att vi stödjer våra medarbetare i deras kompetensutveckling för att kunna leverera en bättre vård och omsorg, säger Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare på Karlstads kommun.

Utgår från givet scenario

Den prototypfas som nu har inletts pågår i åtta veckor, där de tre bolagen vardera får 50 000 kronor. Prototyperna ska grundas i ett scenario som beskriver hur en vanlig dag kan te sig för en person med kognitiv svikt. Därefter kommer avtal att skrivas med det bolag som skapat den lösning som bäst bedöms synliggöra målgruppens behov.

Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare i Karlstads kommun, tycker att processen genererat nya insikter där även de bolag som inte gått vidare kommit med viktig input. Exempelvis att lösningen behöver vara flexibel och påbyggnadsbar med olika scenarion.

Ett krav på alla upphandlingar som kan bli aktuella för DigitalWell Arenas efterfrågeaccelerator är att en potentiell lösning ska vara ekonomiskt hållbar. Det innebär att de tjänster och produkter som utvecklas är skalbara och kan spridas till fler kunder. Baserat på den höga kvalitet alla sju konceptförslag hållit i Karlstads upphandling är Ann-Sophie Gustafsson övertygad om att fler än en lösning kan komma ut ur processen:

– Det känns otroligt positivt, och har också gjort det svårt att välja. Det fina med det här arbetet och den process som DigitalWell Arena skapat är att det parallellt skapas en inkubator, där bolagen har en möjlighet att få stöd för att utvecklas. Så även om man inte får ett kontrakt med oss i Karlstads kommun kan det ändå finnas en väg ut till marknaden.

Flyttar fokus till behov

Generellt tror Ann-Sophie Gustafsson att den grundläggande idén för efterfrågeacceleratorn, med offentlig upphandling som drivkraft för innovation, kan bli viktig för att klara av välfärden i framtiden.

– Inom vård- och omsorgsenheten i Karlstad har vi under ganska lång tid haft tankar på att jobba med en innovationsupphandling, men det är inte samma sak som att upphandla innovation. Det är det vi gör här. Att visa företagen visionsfilmer som inspiration är väldigt annorlunda mot en vanlig upphandling, som ofta innehåller en gigantisk kravlista. Jag tror att det är den här vägen vi behöver gå, med mer behovsstyrd upphandling än fokus på en lösning, där vi efterfrågar något vi inte hittar på marknaden.

I DigitalWell Arenas nya efterfrågeaccelerator har Karlstad kommun en nyckelroll. I arbetet med att skapa en behovsdriven utveckling av digitala välfärdstjänster blir Karlstad pionjärer.

Karlstad tillför som projektpartner personella resurser kring bland annat juridik, upphandling och tjänsteutveckling, som kan komma företagen till nytta. Givetvis är också kommunens egna behov och utmaningar centralt för engagemanget i efterfrågeacceleratorn.

Grunden för efterfrågeacceleratorn är att identifiera verkliga behov i offentlig sektor, som kan agera tillväxtmotor för utvecklingen av digitala välfärdstjänster tillsammans med innovativa bolag. I de behovsstyrda case som efterfrågeacceleratorn driver kommer bolagen och offentlig sektor att erbjudas stöd för att tillsammans utveckla, testa och utvärdera lösningar.

Bättre stöd för företagen

– På vård- och omsorgsförvaltningen har vi med framgång provat på att vara kunskapsstöd till företag som vill utveckla digitala tjänster. Den samverkan vi tror blir möjlig genom projektet med att utveckla en efterfrågeaccelerator blir en påbyggnad av detta. Vi hoppas att vi kan blir ännu bättre på att bidra till att företag kan utveckla produkter och tjänster utifrån våra målgruppers behov av stöd och hjälp. De krav vi ställer kan vara stöd för företaget i sin utveckling, och de kunskaper vi kan få i hur vi kan utveckla vår kravställning kan bidra till att vi både blir bättre beställare och kan arbeta mer effektivt, säger Marie Johansson, utvecklingschef på vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad kommun.

Hon anser att det viktigaste är att samverkan kan ge fler företag möjlighet att utveckla produkter och tjänster som kommer Karlstadborna till nytta. Om de dessutom kan göras tillgängliga på konsumentmarknaden innebär det att möjligheterna för Karlstadsborna att vara självständiga ökar, vilket skulle vara väldigt positivt.

Stöd för ökad självständighet

Förutom att ny välfärdsteknik kan förbättra servicen till kommuninnevånarna finns också i botten en utmaning att få det offentligas resurser att räcka i framtiden.

– Vi vet att offentlig sektor måste ställa om och bredda utbudet och alternativen av service till medborgarna. Det kommer att vara svårt att rekrytera nya medarbetare på sikt, helt enkelt på grund av hur befolkningspyramiden kommer att se ut. Välfärdsteknik och digitala tjänster kan komplettera och berika offentlig sektors service till medborgare. Vi vet dessutom att många som har behov av stöd och hjälp vill klara sig på egen hand, kunna vara så självständiga som möjligt. Det kan vi till viss del erbjuda idag, men vi behöver fler och nya välfärdstekniska produkter och digitala tjänster, så att vi kan anpassa vår service där det behövs, säger Marie Johansson.

Får hjälp att hitta befintliga lösningar

Thomas Wernerheim kommer tillsammans med Ann-Sophie Gustafsson att delta som utvecklingsledare för Karlstad kommun i projektet. Enligt honom saknas i viss mån också strukturer för att överblicka existerande lösningar för kommunens behov. Här kan efterfrågeacceleratorns förberedelsefas och omvärldsbevakning fylla en viktig funktion vid sidan av utveckling av nya tjänster.

– Det saknas en megafon för att nå ut i det här ekosystemet. Det kan vara så att det redan finns lösningar, men nu bygger mycket på våra informella strukturer och kontakter så vi har svårt att hitta dem. Det handlar om att optimera tillfredställandet av behov och skapa så mycket värde som möjligt för våra användare, säger Thomas Wernerheim.