Bristen på överenskomna standarder för att utvärdera hälsoapplikationers kvalitet har resulterat i en osäkerhet både gällande deras pålitlighet och användning. Exempelvis avseende vad en applikation gör, om den håller vad tillverkaren lovar, hur den samlar data och förhåller sig till kvalitetsmått inom vård- och omsorg.

Det har skapat en ojämlik tillgång och användning av digitala hälsoverktyg i Sverige. Projektet syftar till att adressera denna problematik och bidra till att etablera ett ramverk för kvalitetssäkring, som både ökar tillgängligheten och kvaliteten i Sverige och Norden.

Skapar stor osäkerhet för användarna

I dagsläget finns cirka 270 000 hälsoapplikationer att ladda ner inom EU, men bristen på enhetliga kvalitetskrav gör det svårt för användarna att urskilja vilka hälsoapplikationer som är säkra och har avsedd effekt. Det skapar samtidigt problem för offentlig sektor att både upphandla och rekommendera dessa hälsoapplikationer.

– De här apparna laddas ändå ner och används dagligen av många människor, utan att någon tar ansvar för kvalitetsaspekterna. Vår relation till appar har gjort att hälsa har blivit något människor kan konsumera helt fritt. Om man exempelvis jämför med fordonsindustrin skulle ingen acceptera säkerhetsriskerna med en bil som inte behövde testas av bilprovningen, säger Jonas Matthing, Innovation Manager på DigitalWell Arena.

Under projektets gång kommer därför NordDEC, ett nordiskt kvalitetsramverk för bedömning, att testas på tre svenska hälsoapplikationer. Målet är att främja kunskapsutbyte och öka förståelsen för hur nya digitala verktyg för hälsa – oavsett användningsområde kan göras mer tillgängliga genom att tillämpa överenskomna standarder.

Tydligare krav gynnar även av bolagen

Projektet hämtar också in erfarenheter från bolag med intresse av att kunna visa att deras produkter är kvalitetssäkrade. Ett exempel är det danska företaget Selfback, som är specialiserade på individanpassad rådgivning om ryggsmärtor.

Selfback har genomgått processer för kvalitetssäkring i ett flertal andra länder för att kunna expandera till nya marknader, och tror att ett liknande ramverk för den nordiska marknaden skulle ha stor betydelse för att garantera både kvalitet och evidens.

– När vi möter företag uttrycker de ett behov av att förstå vilka krav och villkor som gäller för hälsoapplikationer, för att förstå hur de ska utveckla sina produkter och tjänster. Tröskeln för att komma i användning är lika hög för en livsstilsapplikation för avslappning, eller stegräkning, som en medicinteknisk applikation som syftar till att övervaka, eller behandla en sjukdom, säger Jonas Matthing.

Han menar att detta också får konsekvenser för bolagens möjligheter att sälja tjänsterna:

– I dagsläget saknar därmed företagen ofta specifikationer eller minimikrav att utveckla mot. Det innebär att de drar sig för att investera i en ny lösning, eftersom det råder osäkerhet kring om den kommer att kunna nå en större marknad, säger Jonas Matthing.

Samarbete mellan åtta aktörer

Projektet med att skapa en enhetlig bedömning av hälsoapplikationer pågår till och med augusti 2024. Projektet är ett samarbete mellan Hälso- och sjukvården i Region Värmland, Equalis, RISE, Kungliga tekniska högskolan (KTH), E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Swedish Medtech och DigitalWell Arena.

Utbildningen arrangeras av Yrkeshögskolan i Arvika i samarbete med bland andra DigitalWell Arena. Syfte är att ge yrkesverksamma inom vård och omsorg utökade kunskaper om hur digitalisering och digital teknik kan skapa nya möjligheter för både verksamheter och individer. Deltagarna har bland annat studerat projektledning, etik, lagstiftning, samt praktiskt arbete för trygg och säker användning.

Test av digitala hälsotjänster

Under utbildningens avslutande del har deltagarna utfört tester av digitala hälsotjänster i sina egna verksamheten. Sex olika tjänster har testats – bland annat en digital tolkningstjänst, olika typer av videokommunikation och ett virtuellt utbildningsverktyg.

Jennie Leonsson, undersköterska på Arvika sjukhus, har varit studeranderepresentant under utbildningen. Hon anser att konkret kunskap kring hur ny teknik kan tas emot i vården är en nyckel för att möta framtidens behov.

Ser stort behov för framtiden

– Jag tar framför allt med mig kunskaper om projektledning och hur digitala verktyg kan användas och implementeras. Jag tror att det kommer att bli jätteviktigt i framtiden, det behövs någon som tar ansvar för breddinförandet, säger Jennie Leonsson, och fortsätter:

– Om vi inte effektiviserar vården idag, så kommer vi inte att klara av det ökade trycket i framtiden. Ny teknik bidrar också till att invånarna förväntar sig service hela dygnet.

Under examensträffen delade de 24 kursdeltagarna med sig av sina erfarenheter av testerna, från tekniska utmaningar till organisatoriska frågor. Åsa Whalén, verksamhetschef för Karlstads södra vårdcentralsområde, fanns på plats för att lyssna till slutredovisningarna och tycker att berättelserna åskådliggör en del av utmaningen kring digitala hälsotjänster.

– Människorna, kulturen och organisationen är ofta ett större hinder än tekniken. Utbildningen kan bidra till att fler personer har kunskap om de hinder som behöver övervinnas, innan olika lösningar kan göra nytta, säger hon.

Skapar samarbetsyta mot näringslivet

Utbildningens tester bygger också broar till samarbete med näringslivet. Karlstadbaserade Habbies plattform för digital rehab och habilitering har testats inom både demens-, äldrevård och LSS. Habbies vd, Martin Larsson, tycker att utbildningen både bidrar till generell kunskap kring digitaliseringsprocesser, samtidigt som den skapar möjligheter att mötas utanför renodlade köp sälj-situationer.

– Det är en jätteskillnad. Nu kommer vi rakt in i verksamheten och det handlar om ett test och inte bara om Habbie är bra eller dåligt. Samtidigt har vi fått ut jättemycket. Bland annat har tjänsten testats inom områden vi inte haft en tanke på, exempelvis gruppträning på demensboende, vilket bidrar till att vi kan utveckla tjänsten, säger Martin Larsson.

Marie Granander, projektledare för DigitalWell Arena, har lett utbildningen tillsammans med Helena Söderholm från Arvikas yrkeshögskola. Hon är imponerad av de studerandes insatser och utveckling och stolt över hur utbildningen har tagits emot.

Får högt betyg av deltagarna

I utvärderingen har studenterna både gett toppbetyg till helheten, samt till utbildningens relevans för deras verksamhet. Den skapar också en bredare nytta för hela verksamheten, eftersom kunskap och insikter sprids vidare till andra medarbetare.

– Utbildningen bidrar till att öka förståelsen för vilket värde digital teknik och digitala hälsotjänster i stort kan bidra med. Den ger kunskaper i att tolka utmaningar, matcha dem mot teknik som finns tillgänglig och stimulerar även till dialog och erfarenhetsutbyte både inom verksamheten och med andra. Dessutom bidrar de nya kunskaperna till att man bättre kan tillgodogöra sig den teknik som redan finns upphandlad, säger Marie Granander.

Sammanlagt har de två utbildningsomgångarna av ”Digitaliseringsledare i välfärdssektorn” samlat nästan 50 deltagare från 20 kommuner och två regioner. Deltagarna har kommit från en stor variation av verksamheter, från akutsjukvård till socialtjänst. Målsättningen är att kunna erbjuda nya utbildningsplatser under 2024.

Frågor kopplade till just hälsoappar hade i årets upplaga av Vitalis ett eget tematiskt spår på, där bland andra Läkemedelsverket och e-hälsomyndigheten deltog. 

Marie Granander och Mari Banck föreläste om hur DigitalWell Arena bygger stöd för validering, test och utbildning som ger trygghet och kunskap för digital hälsoinnovation.

– Vi driver på i den här frågan och jobbar för en lösning, och vi märker att det finns ett stort intresse, säger Marie Granander, projektledare för DigitalWell Arena.

DigitalWell Arena står tillsammans med flera andra aktörer i startgroparna för att ta ett nationellt initiativ kring kvalitetssäkring av hälsoappar.

– Det har varit lite droppen som urholkar stenen, bara för något år sedan tror jag aldrig man hade satt ihop ett dedikerat spår kring hälsoappar på Vitalis. Men frågan om hur alla de här apparna ska kunna utvärderas återkommer hela tiden, säger Jonas Matthing.

Insamlad data går förlorad

Forskning har visat att bara en liten del av alla hälsoapparna uppfyller de krav som förväntas av hälsosystemet. Det kan utgöra en risk för användarna, avsaknaden av standarder innebär också att värdet av data som samlas in blir ytterst begränsad i hälso- och sjukvårdssystemet.

Startups från DigitalWell Incubator

Med sig till Vitalis hade DigitalWell Arena också samarbetspartners från offentlig sektor, bland annat Arvika Näringslivscentrum och Karlstads kommun. Dessutom ett antal startups från DigitalWell Incubator: Call Knut, MedNote, Zappy, Probits, DigitalTolk och TNT.