DigitalWell Arenas dubbla syfte är att skapa bättre förutsättningar för digital hälsoinnovation som både bidrar till bättre hälsa och stärker tillväxten. Satsningen grundfinansieras av Vinnova, Region Värmland och Karlstads universitet – och nu har samtliga parter godkänt arbetet i en tredje fas.
”Vi är tacksamma för förtroendet att fortsätta arbetet. De utvärderingar som gjorts av både Vinnova och Region Värmland har visat på väldigt goda resultat, vilket förstås känns mycket inspirerande inför fortsättningen”, säger Charlotte Wäreborn, vd på Stiftelsen Compare, som är projektkoordinator.
Sedan starten 2019 har över 900 aktörer engagerats i DigitalWell Arenas ekosystem. Drygt 400 företag har tagit del av kunskap eller kapacitetsstöd, vilket bland annat resulterat i ett 70-tal nya produkter och prototyper. Ett exempel är ViroteaEd, som nu används av över 40 organisationer inom vård och socialtjänst.
Satsningen har också bidragit till mer permanenta strukturer, inte minst etableringen av DigitalWell Ventures – en värmländsk inkubator och accelerator som i dag stöttar både regionala, svenska och internationella bolag.
Arbetet i de två första faserna har lett till nya angreppssätt. Vinnovas internationella utvärdering lyfter fram att DigitalWell Arena framgångsrikt utvecklat metoder för att hantera strukturella hinder för att digitala lösningar kan tas i användning, snarare än att enbart stötta enskilda innovationer.Det är dessa insikter som nu formar arbetet i fas 3. Som neutral mötesplats skapar DigitalWell Arena också förutsättningar för att företag, offentlig sektor och forskning kan arbeta mot gemensamma mål.
Ett av de tydligaste exemplen är utvecklingen av Demand Acceleration. Metodiken gör det möjligt för offentlig sektor att använda upphandling som ett verktyg för innovation och skalning.
Värmland och Karlstads kommun har varit pionjärer, där metodiken redan omsatts i flera upphandlingar som genererat nya lösningar med nationell spridning. Arbetssättet har även uppmärksammats internationellt, som ett exempel på hur offentlig sektor kan bli en mer aktiv part i att driva innovation.
Ett annat nyckelområde är arbetet med kvalitetssäkring av digitala hälsoappar. I dag präglas området av splittrade krav och tolkningar mellan regioner och kommuner, vilket skapar osäkerhet, höga trösklar för företag och ojämlik tillgång för invånare.
DigitalWell Arena har därför tagit en ledande roll i att etablera en enhetlig, nationell modell – så att offentlig sektor lättare kan upphandla och använda för att ge individen tillgång till trygga digitala lösningar som kan bidra till bättre hälsa.
Jonas Matthing, verksamhetsansvarig för DigitalWell Arena, tycker att båda dessa nyckelområden visar att DigitalWell Arenas plattform kan skapa effekter som spänner över både regions- och sektorsgränser:
”Jag tror det är viktigt att vi genom regionala utmaningar också kan se gemensamma, nationella behov för hälsa och tillväxt. Det är ofta en svår avvägning vem som ska ta det första steget och driva samhällsförändring, därför är vi stolta över att Värmland kan vara med och visa vägen.”
Initiativet kommer från Nära vård i västra Värmland – Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner tillsammans med Region Värmland. Under drygt ett år har de, i samarbete med DigitalWell Arena, arbetat med frågeställningen inom projektet Barn- och ungdomsresan.
I dag bedöms barn och unga ofta av flera olika verksamheter – skola, vård, socialtjänst, polis och fritid – men utan att någon får en samlad bild. Det ökar risken för att barn och vårdnadshavare med liknande problem får olika typer av stöd och att insatser sätts in för sent.
”Barn och unga som inte får rätt stöd i tid riskerar att hamna i svårigheter som psykisk ohälsa, skolfrånvaro, social isolering, missbruk eller kriminalitet. Ofta finns tidiga signaler, men de uppfattas inte som oroande var för sig – eller fastnar i respektive verksamhet utan att någon ser hela bilden”, säger Lotta Lundin, folkhälsoutvecklare i Årjängs kommun.
Exempel på sådana signaler kan vara:
”Om ett AI-stött verktyg kunde sammanföra sådan information skulle det hjälpa professioner att se mönster tidigare och ge stöd innan problemen växer sig stora. Det handlar inte om att ersätta professionernas bedömningar, utan om att ge dem bättre förutsättningar att fatta rätt beslut i tid”, säger Lotta Lundin.
Som avslutning på projektet går kommunerna nu ut med en RFI (Request for Information) till företag för att utforska hur en sådan lösning skulle kunna se ut.
De parametrar som hittills identifierats visar att en AI-stödd lösning ska:
• stärka professionernas bedömningar – inte ersätta dem• ge stöd i arbetet med SIP och samordnade insatser• möjliggöra säker datadelning enligt GDPR och lagstiftning• vara enkel och användbar i vardagenEnbart i Årjängs kommun finns i dag cirka 100 socialtjänstärenden med behovsprövade öppenvårdsinsatser som rör barn och unga. Som jämförelse hade enligt Socialstyrelsen drygt 35 000 barn och unga i hela landet minst en sådan insats i november förra året. En nyckelfråga är därför att en potentiell lösning ska kunna skalas upp nationellt.
RFI:n markerar slutfasen för projektet, men resan mot en faktisk lösning som kan göra skillnad för utsatta barn och unga har bara börjat.
”Vi kommer att leverera en slutrapport för hur kommunerna kan gå vidare. Finns ingen lösning på marknaden som uppfyller behoven tror jag att det här skulle kunna bli ett passande case för Demand Acceleration-metodiken, där offentlig upphandling används som motor för en innovationsprocess”, säger Elin Westlund, Innovation Manager på DigitalWell Arena, och avslutar:
”Det ska bli intressant att se marknadens respons. Kan vi lösa en så här angelägen utmaning skulle det ha stor betydelse. Det här är ett nationellt problem, och vi har redan kontaktats av andra kommuner som är intresserade av hur arbetet fortskrider”.
Den 27 november kl. 09-11 bjuder Nära vård i Västra Värmland in företag till ett öppet dialogmöte online.
Här kan du ta del av RFI-underlaget i sin helhet. Vi behöver ditt svar senast 3 december. (Du behöver ha en inloggning till TendSign för att kunna besvara frågorna.)
I början av sommaren lanserades Health Data Sweden (HDS), en europeisk digital innovationshub (EDIH) med fokus på hälsodata. Syftet är att påskynda den digitala mognaden i samhället och förbättra användningen av hälsodata, för att bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård och bättre hälsa. Bland annat genom ett stort antal kostnadsfria tjänster som HDS 19 samarbetsparter erbjuder små och medelstora företag och offentlig sektor både i Sverige och Europa.
Karlstad vill spela en aktiv roll
I samband med HDS lansering räckte Karlstads kommun upp handen och erbjöd sig att spela en aktiv roll för att bidra till det nationella utvecklingsarbetet kring hälsodata. Inte minst genom att bana väg för hur behovsdriven innovation och välfärdsteknik kan användas utifrån ett personcentrerat perspektiv.
Marie Johansson, utvecklingschef på vård- och omsorgsförvaltningen, betonar att en central del ur Karlstads kommuns perspektiv handlar om att kunna göra hälsodata mer tillgänglig för individen.
– Att ha egen tillgång till all sin hälsodata, kunna förstå den och kunna tolka den är trygghetsskapande och gör att man på ett bättre sätt kan behärska sin situation på egen hand. Det är en mycket viktig del av Nära vård.
Samlade parter med bred kompetens
Nu har en första workshop arrangerats, som ett steg för att närmare utmejsla förutsättningarna. Workshopen samlade även representanter från Kils och Hammarös kommuner, Region Värmland, Inera, ADDA, Nordic Medtest och Karlstads universitet. Tack vare deltagarnas samlade kompetens kunde diskussioner och frågeställningar skära både genom det kommunala och regionala perspektivet till det nationella.
Marie Johansson, utvecklingschef för vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun, vill hitta nya sätt att tillgängliggöra hälsodata.
Bland annat gjordes en gemensam kartläggning av vad som idag hindrar ett mer datadrivet och personcentrerat förhållningssätt, som både kan ge en mer effektiv hälso- och sjukvård och bättre hälsa för individen. Från hur hälsodata fastnar i olika system till avsaknad av standarder för interoperabillitet och hur bra lösningar i samarbete med näringslivet kan skalas upp spridas inom hälsosektorn.
Risk att regelverk övertolkas
En fördjupad diskussion tog även sikte på inom vilka områden hävstångseffekterna för en förändring skulle vara störst. Flera deltagare efterlyste bland annat en ännu tydligare nationell styrning och en bättre samverkan mellan regioner och kommuner kring gemensamma tjänster.
Madelene Johanzon, områdeschef för öppenvården i Region Värmland, belyste samtidigt behovet av större mod för att tänka helt nytt, men även nyttja möjligheter som redan står till buds.
– Jag tror exempelvis att vi skulle kunna se över om vi ibland övertolkar de regulatoriska hinder vi upplever finns där. En annan möjlighet är att ännu bättre involvera våra lärosäten, där forskningen kan erbjuda en större frihet för olika tester, sa Madelene Johanzon.
Magnus Bårdén, vd för Compare, i samtal med Madelene Johanzon, områdeschef för öppenvården i Region Värmland.
Workshoppen arrangerades av Compare/DigitalWell Arena, som är en av Health Data Swedens 19 samarbetsparter. En ny workshop planeras nu för att ta diskussionen vidare kring de hinder och möjligheter som identifierats.
Vill skapa nationellt värde
Även om Karlstads och Värmlands roll som testarena fortsatt är under uppbyggnad underströk Erika Tanos, Innovation Manager på Compare, värdet av deras engagemang.
– Vi ser det här som början till ett långsiktigt samarbete med en spetskommun, där vi har möjlighet att fånga upp kommuners vård och omsorgsperspektiv, som annars lätt kan missas. Tillsammans med Karlstad och med stöd av HDS breda tjänsteutbud för att nyttiggöra hälsodata hoppas vi kunna åstadkomma något som blir värdefullt för omsorgssektorn i hela Sverige.
DigitalWell Arena har testat en ny metod för att utvärdera användarnas upplevelse av nya, digitala hälsotjänster. Kunskap som kan ha stor betydelse för att den fortsatta utvecklingen. Först ut att testa metodiken är Lumeno – en app för att hantera livets både ljusa och mörka stunder.
För många digitala hälsotjänster uppstår ett slags moment 22. Utan vetenskapligt stöd kan tjänsterna ha svårt att nå ut på marknaden, i synnerhet om de riktas mot offentlig sektor. Samtidigt behövs någon typ av beslutsunderlag och validering för att de överhuvudtaget ska kunna testas i offentlig verksamhet.
DigitalWell Arena har därför genom sin Innovationssupport, som stöttar innovativa bolag, prövat ett nytt sätt att utvärdera digitala hälsotjänster. I samarbete med NHE Licence har MedTech20®, en standardiserad enkät med vetenskapligt utvecklade frågor, prövats för att fånga användarens upplevelse.
MedTech20 har sedan tidigare används för utvärdering av en rad medicintekniska produkter, exempelvis syrgasutrustning och hjälpmedel vid diabetes. Resultatet av utvärderingarna kan sedan utgöra en del av beslutsunderlaget vid en offentlig upphandling. Än så länge har dock digitala hälsotjänster varit ett relativt oprövat område för MedTech20.
– Vi mäter hur användarna upplever och påverkas av produkten i vardagen. Metoden används såväl för användartest i liten skala, som i vetenskapligt upplagda studier. Det projekt som vi nu genomfört för DigitalWell Arena var just ett sådant användartest. De insikter som man får från användartest i liten skala kan mycket väl vara första steget till att skapa intresse inom hälso-och sjukvården, men självklart får utvecklaren av hälsoappen också inspel kring hur den kan förbättras säger Carl Björholt, co-founder på NHE Licence/MedTech20.
Carl Björholt ser att användartest, även om de görs i liten skala, kan ge de utvecklande bolagen viktiga insikter om sina tjänster.
Metodiken har prövats på Lumeno, en app inriktad mot att främja psykisk hälsa. Appen är skapad av Livskämpar AB, som är ett av bolagen i DigitalWell GovTech Incubator.
Marie Niljung, vd för Livskämpar, tycker att enkäten har gett värdefulla resultat. Mest glädjande var att 84 procent av användarna som svarat på enkäten upplever att Lumeno ger en känsla av kontroll över sitt tillstånd, vilket man kan tänka bidrar till ett minskat behov av att kontakta vården. En annan viktig insikt är att Lumeno uppfattas som enkel att använda, något som är centralt då tjänsten ska stötta användarna i att hjälpa sig själva. Exempelvis genom att påminna om basbehov av sömn och mat, men också genom att gå tillbaka till positiva minnesbilder och tidigare erfarenheter.
Lumeno, en app för att hantera livets mörka och ljusa stunder, är den första tjänst som utvärderats med den nya metodiken.
Även om antalet deltagare i användartestet var begränsat så stort tycker Marie Niljung att enkätsvaren ger kunskap att bygga vidare på. Allra helst i samarbete med offentlig sektor.
– Lumeno finns tillgänglig 24 timmar om dygnet, något som den psykiatriska vården, eller annan vård, aldrig kommer att kunna erbjuda. Samtidigt finns en beröringsskräck kring tjänster som riktar sig mot psykisk ohälsa. En sådan här utvärdering kan vara ett första steg för att offentlig sektor ska kunna göra en fördjupad utvärdering och förhoppningsvis bidra till att Lumeno når fler användare, säger Marie Niljung.
För DigitalWell Arenas innovationssupport är test och verifiering av digitala hälotjänster ett nyckelområde. Testet av MedTech20 är ett steg på vägen för att kunna erbjuda innovativa företag ett kvalitativt sätt att utvärdera hur slutanvändarna upplever och nyttjar tjänsterna.
– Detta är extra viktig i våra kontakter med offentlig sektor, som behöver ett trovärdigt underlag för att kunna köpa in eller testa en tjänst. Inte minst finns ett stort behov för den här typen av stödtjänster för bolagen i vår GovTech Inkubator, där samtliga har offentlig sektor som slutkund, säger Anders Solberg, Innovation Manager på Compare och ansvarig för DigitalWell Arenas Innovationssupport.
Hon har tidigare bidragit till att öka säkerheten i Volvos bilar – nu vill Elin Fouganthine stötta offentlig sektor i att utnyttja potentialen i digital hälso- och välfärdsteknik: ”Det ger mig driv och engagemang, eftersom det påverka så många. I slutändan handlar det om att människor ska må bra.”
Elin Fouganthine är sedan september ny Innovation Manager på DigitalWell Arena. Hennes största fokus ligger just nu på att skapa så kallade ”Hälsoarenor”. Samarbetsytor där offentlig sektor, näringslivet och akademin tillsammans kan testa och utveckla digitala hälsotjänster som kan bidra till att lösa våra stora samhällsutmaningar.
– Fokus är att ta reda hur digital teknik på ett mer övergripande och integrerat sätt kan bidra till att lösa olika utmaningar, där enskilda tester kan ge kunskap att bygga vidare på. Det är ett sätt att jobba upp sin innovationsmetodik och gör det enklare att ta till sig nya lösningar när de väl kommer. Att testa saker har i sig ett värde, säger Elin Fouganthine.
Hon ser sin egen roll som att vara en brygga mellan näringslivet och offentlig sektor, där tester i verklig miljö både ska bidra till att skapa nytta i verksamheten och öka kontaktytorna. En viktig poäng med test av digitala hälso- och välfärdstjänster är dessutom att medverka till att effektiva lösningar når så många som möjligt, något som gynnar både företagen och offentlig sektor.
– Det handlar inte om att hjälpa en enstaka kommun med psykisk ohälsa, om en lösning visar sig framgångsrik vill vi göra den tillgänglig för alla kommuner. Vi testar inte bara ny teknik, utan också nya sätt att samarbeta, säger Elin Fouganthine.
Elin Fouganthine, Innovation Manager på DigitalWell Arena.
I grunden är hon civilingenjör, med inriktning mot teknisk design. Hon beskriver själv sitt jobb inom DigitalWell Arena som ett serviceyrke, för att stötta de som vill förändra i att våga använda ny teknik. Samtidigt är förstås användarnas perspektiv alltid i fokus. En erfarenhet hon har med sig efter fem år i bilbranschen, där kundernas efterfrågan var en ständig drivkraft till förändring.
Från fordonsindustrin tar Elin Fouganthine också med sig ett exempel på att en liten förändring ibland kan ge en stor effekt. Genom att ifrågasätta en komponent på behållarna för bromsvätska bidrog hon till att minska brandrisken vid en krock.
– Det visade sig gå superbra att helt enkelt ta bort en liten plastbit. Jag fick patent på den lösningen, som sedan 2016 finns i nästan alla Volvos bilar. Jag tror det är viktigt att skapa nya frågeställningar, om vi gör något på ett sätt som inte funkar – kan vi inte ändra det då? DigitalWell Arena ska hjälpa till att testa nya saker i offentlig sektor på ett tryggt sätt som inte äventyrar kärnverksamheten, säger Elin Fouganthine.
Hon tror också att DigitalWell Arenas snabbt växande kontaktnät kan bli en stor tillgång för att identifiera och visa kraften i digitala lösningar. Ett aktuellt exempel är Geras Solutions digitala verktyg för demensutredningar, som testas i Torsby. En typ av distansbaserad hälsotjänst som kan bidra till nya arbetsmetoder för att minska den resursbrist som annars hotar offentlig sektor, anser Elin Fouganthine:
– Är en arbetsuppgift väldigt resurskrävande är det inte säkert att det hjälper att rekrytera fler, i stället måste vi kanske söka en ny lösning som frigör resurser. Det handlar inte om att ersätta personal med digitala prylar, utan göra rätt saker så att vi verkligen kan vårda och ta hand om människor.
Nu öppnas en ny testmiljö för IoT-teknik på en högstadieskola i Arvika. Företag och entreprenörer som har en tjänst eller produkt som kan bidra till skolans hälsofrämjande arbete är välkomna att ta kontakt.
I nyöppnade Minnebergsskolan finns elevernas trygghet och välbefinnande inbyggd i arkitekturen, för att tillgodose varje individs behov. Exempelvis har byggnaden utformats så att alla elever har en tydlig tillhörighet i huset. Det finns ytor för aktiviteter, gemenskap och lugna delar för återhämtning. Matsalen i två plan är ett exempel, där det övre våningsplanet erbjuder en tyst miljö under lunchen.
Samtidigt pågår en tvåårig satsning för att undersöka hur IoT-teknik kan främja elevhälsan, där skolan blir en testmiljö. Projektet är ett samarbete mellan Arvika kommun, DigitalWell Arena, Karlstads universitet, Scaaler IoT Labs och finansieras av Vinnova.
Det kan både handla om företag och entreprenörer som vill testa nya tjänster och produkter, eller befintlig teknik som tillämpas på nya sätt.
Minnebergsskolan öppnar möjligheter för test i verklig miljö. Robert Rhönnstad ser fram emot att få ta del av företagens idéer kring hur IoT-teknik kan bidra till ökad elevhälsa.
Robert Rhönnstad, senior IT-arkitekt på SCAALER, är ansvarig för företagskontakterna i projektet. Han tror bland annat att analys av kombinerade datakällor kan bidra till nya insikter kring hälsa och prestation i skolan.
– Det kan handla om tidpunkt på dagen, buller, temperatur eller luftkvalitet. Resultatet av dessa sammantaget kan ge nya insikter om elevhälsan, i stället för att dra enkla slutsatser om exempelvis frånvaro. Det kan skapa nya infallsvinklar för teknik som egentligen inte är avsedd för skolan, säger han.
Störst möjligheter för test finns kring insamling av data på gruppnivå eller kopplat till en fysisk miljö. Givetvis är även data på individnivå av intresse, men där skapar etiska regelverket tydliga begränsningar.
Agnieszka Kitowska, postdoktor på Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet, finns med i projektet för att hantera frågor om personlig integritet kopplad till tekniken som testas. Den kanske mest uppenbara är vilken typ av data som de uppkopplade sensorerna samlar in, men också hur den lagras och transporteras, samt vem som har tillgång till den information som samlas in.
Det finns även etiska aspekter kring data som samlas in på gruppnivå.
– Överväg ett scenario i skolan där röstigenkänning används för att bedöma om vissa elever är tysta eller mer högljudda, där flickor och pojkar skiljer sig åt. Det skulle kunna leda till felaktiga antaganden, om man kopplade det till betyg. Ett visst kön skulle kunna antas ha bättre betyg eftersom de är tystare – medan det kan finnas en helt annan orsak, säger Agnieszka Kitowska.
Exakt vilken teknik som ska testas i skolan är en öppen fråga. Syftet är att tillämpningen av IoT-tekniken ska kunna bidra till nya metoder för att stärka elevernas hälsa – och därmed öka lärandet. Samtidigt skapas en miljö där skolan, näringslivet och akademin arbetar tillsammans för att utbyta kunskap.
– Alla företag och entreprenörer med en idé kring hur deras tjänst eller produkt kan komma till nytta i projektet är välkomna att ta kontakt, säger Robert Rhönnstad.
Karlstads kommun annonserar nu en upphandling för att utveckla ett digitalt kommunikationsstöd för Stjärnhusets trygghetsboende. Det digitala stödet ska bidra att göra de boendes vardag mer överblickbar och begriplig.
Stjärnhuset öppnade i april 2021 och ska vara ett modellboende för hur ny teknik, moderna hjälpmedel och digitala tjänster skapar förutsättningar för de boende att vara självständiga i sin vardag, trots behov av stöd och hjälp.
Ett behov som visat sig i det insiktsarbete som genomförts handlar om att skapa en överblickbar vardag. På Stjärnhuset bor kunder som i första hand har en somatisk problematik. Det innebär behov av stöd och hjälp för att klara vardagslivet rutiner. Genom det digitala stödet ska tillgång till information och kommunikationstjänster kunna införlivas, så att kundens vardag blir begriplig. Kommunens målsättning är att upphandla en samarbets- och avtalspart för framtagande av en innovativ lösning.
Arbetet med att utveckla ett digitalt kommunikationsstöd drivs av kommunen i samarbete med DigitalWell Arena. Ambitionen är att näringslivet ska bli en mer aktiv part i Karlstad kommuns innovationsprocesser, samtidigt som kommunen stärker sin roll som innovationsdrivare.
Stjärnhusets trygghetsboende öppnade i april och har 28 lägenheter.
En ny testmiljö för 5G finns nu tillgänglig på Karlstads universitet och i DigitalWell Innovation Hub. Syftet är att stötta företag, entreprenörer och andra som utvecklar innovativa tjänster.
5G är femte generationens mobilkommunikationssystem och möjliggör högre kapacitet och bandbredd samt kortare responstid och fördröjning. Förbättringarna underlättar utvecklingen av tjänster inom många områden, exempelvis vård och hälsa, industrin och spelbranschen.
Testmiljön för 5G har byggts av Karlstads universitet och DigitalWell Arena i samarbete med Telia. På universitetet kommer enheter och tjänster för 5G-nätet att kunna testas i Hus 21, Vänern. Uppkoppling är även tillgänglig i DigitalWell Innovation Hub i Karlstad på Innovation Park.
Syftet med testmiljön är att ta fram och testa nya innovationer och applikationer innan det är möjligt att göra det i det publika 5G-nätet.
– Exempelvis test av tjänster som inte fungerat i det befintliga 4G-nätet, men där 5G kan innebära nya möjligheter. Det kan också handla om test av det innebär att komma i utkanten av nätet, vad som händer när man tappar täckning och hur det påverkar användarupplevelsen, säger Stefan Alfredsson, universitetslektor i datavetenskap vid Karlstads universitet.
Stefan Alfredsson i DigitalWell Innovation Hub, bärandes glasögon för AR, augmented reality. De möjliggör visning av information som anpassas till vad användaren betraktar, och är ett möjligt användningsområde där 5G kan ge nya möjligheter med snabb respons och hög kapacitet.
Satsningen är också en del av Health Innovation of Sweden (HIOS), som är ett samarbete mellan universitet och innovationshubbar i Sverige
– Testmiljön ska användas för forskning och utveckling inom industri, näringsliv och den akademiska världen. Vi vill vara i framkant och erbjuda en testmiljö där företag och entreprenörer kan utveckla sina 5G-tjänster för morgondagens samhälle, säger Josephine Schapiro, projektledare på Compare & DigitalWell Arena.
Den 5G-testmiljö som nu har invigts i Karlstad innehåller den absolut senaste tekniken och är en del av det innovationsnät för 5G som Telia och Ericsson driver på antal platser runt om i Sverige. Telia lanserade det första publika 5G-nätet i Karlstads stadskärna under förra året och 2023 räknar man med att kunna erbjuda 5G till mer än 90 procent av Sveriges befolkning.
– Det känns otroligt roligt att nu få lansera den första 5G-testbädden i Värmland. 2018 sjösatte vi Sveriges första 5G-nät på KTH med Ericsson. Det var då startskottet för den sandlåda för digital tjänsteutveckling vi byggt ut i Sverige och där näringsliv, offentlig sektor och akademi kan testa helt nya tekniker och lösningar i en säker och trygg miljö innan det är möjligt eller lämpligt att göra det i det publika 5G-nätet, säger Magnus Leonhardt, strategi- och innovationschef för Telias företagsaffär.
Anna Brunström, professor och ledare för 5G-forskningen vid Karlstads universitet, klipper bandet för den nya testmiljön i Hus 21.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
