Antalet digitala psykologkontakter ökar snabbt i primärvården. I en rapport till Folkhälsomyndigheten lyfter dock Vinnova att många av tjänsterna inte når ungdomar under 18 år.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram underlag för en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Vinnova är en av 23 andra myndigheter som bidrar med individuella analyser till strategin.

Vinnovas rapport baseras på fyra olika analysområden, ett av dem berör Innovationer inom digitala tjänster för psykisk hälsa. Generellt konstateras att användningen av digitala tjänster ökat snabbt sedan 2018, då privata vårdgivare började erbjuda offentligt finansierade videosamtal eller chat med psykologer i primärvården.

Snabb tillväxt av digitala besök

Analys av data från tre regioner visar att antalet digitala besök hos psykologer ökat från 2 500 i månaden till 40 000, från början av 2019 till slutet av 2020. Intervjuer med företrädare för vårdgivarna visar också på en utveckling från renodlade videomöten till webbaserad kognitiv beteendeterapi baserat på hemuppgifter som genomförs i appar.

Enligt Mårten Blix och Amanda Dahlström-Rudin, som gjort analysen på uppdrag av Vinnovas uppdrag, finns flera förklaringar till den snabbt ökade konsumtionen. Den viktigaste faktorn är att tjänsterna är relativt nya, där en parallell kan dras med till utvecklingen av digitala vårdbesök hos läkare. Andra faktorer som påverkar kan också vara en undanträngning av fysiska besök under Corona, och att det stigma som kan följa med att besöka en psykiatrimottagning minskar när mötet sker digitalt.

Deras bedömning är också att de nya tjänsterna faktiskt ökat kapaciteten i psykiatrin, då varje enskild psykolog verkar kunna hantera fler patienter när möten sker digitalt.

Unga nås inte av tjänsterna

I sin analys pekar Vinnova på ett antal aspekter som bör beaktas för att stärka förutsättningarna för innovation inom digitala tjänster för psykisk hälsa. Det handlar bland annat om att den data som skapas genom den digitala vården är underutnyttjad. SKR samlar data kring utgifter och diagnoser, men Vinnova anser att det i dag saknas en helhetsbild av både utvecklingen och kvaliteten.

En annan viktig aspekt är att det nuvarande utbudet av digitala psykologbesök till stor del exkluderar barn och ungdomar, då de flesta tjänsterna riktar sig till personer över 18 år.

Marie Niljung är vd för Livskämpar AB, som nyligen lanserat appen Lumeno. Appen är en digital följeslagare för ökad psykisk hälsa och suicidprevention, där unga är en huvudmålgrupp. Utvecklingen av tjänsten har stöttats av både DigitalWell Arena och Vinnova.

– Ska vi rädda de unga, och tillgodose deras behov, behöver vi göra saker nu. Innovation är att göra för mig. Vi behöver även se till att de har samma tillgång till tjänster för att öka sin hälsa, som de över 18 år. Fördelen med Lumeno är att den inte har någon åldersgräns utan kan vara stödet/verktyget oavsett ålder, säger Marie Nilljung.

Söker stöd av forskningen

Vinnova efterlyser även ett större fokus på förebyggande insatser, för att identifiera goda exempel som kan spridas och komma fler till nytta. Marie Niljung tror och hoppas att Lumeno kan bli ett sådant exempel – gärna med stöd av en studie:

– Vi vet, genom den feedback som ges direkt i appen och den återkoppling jag fått personligen att Lumeno gör skillnad. Det är tillräckligt för mig, men det skulle vara intressant att följa upp ur ett forskningsperspektiv också.

Läs Vinnovas rapport i sin helhet

Under första året med DigitalWell Arena har mycket av arbetet handlat om att förankra satsningen och etablera samverkan. Det har inneburit ett välfyllt schema för processledarna, som resulterat i över 150 möten med potentiella intressenter.

Man skulle kunna beskriva 2019 lite som en ständigt pågående turné för DigitalWell Arenas processledare Magnus Bårdén och Cecilia Karlsson. Det har handlat om att identifiera möjliga samarbetspartners, studiebesök, möten med beslutsfattare och entreprenörer. 

Ämnena har berört allt ifrån att leta testbäddar till att lyssna på innovatörer och möta politiker.

Ett stort antal studiebesök har också genomförts, däribland på Norway Health Tech i Oslo och på den jättelika innovationshubben MaRs i Toronto. Cecilia Karlsson deltog tillsammans med nätverket Forum för Health Policy på en resa till Amsterdam. Där fick man bland annat lyssna till den nederländska regeringens e-hälsosatsning och besöka Ksyos, ett “virtual care center” som erbjuder tjänster som underlättar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter, främst i syfte att öka effektiviteten i primärvården. I Ksyos nätverk ingår över 13 000 specialister och allmänläkare och varje år behandlas över 250 000 patienter via digitala tjänster.

Utökar samarbetsytor

Många nya samarbeten har också initierats under året, bland annat med andra innovationshubbar, kluster, entreprenörer och företag. DigitalWell Arena fanns på plats i Almedalen och deltog den nyetablerade rörelsen MIND//SHIFT, som ska engagera alltifrån näringsliv och offentlig sektor, till ideella föreningar och civilsamhället att gemensamt skifta fokus från psykisk ohälsa till psykiskt välmående.

Cecilia Karlsson på IHubs Capacitys utbildning för innovationsledare , en av många forum där DigitalWell Arena knutit kontakter.

– Förflyttningen framåt handlar mycket om kontakter och lobbying. Vi lobbar för att fler ska bli intresserade av initiativet DigitalWell Arena och bidra till ett mer proaktivt hälsosamhälle, säger Cecilia Karlsson.

Enligt henne är en reaktion som blivit tydlig att det saknas en lösning för framtidens utmaningar kring hälsa och välfärd, och att samarbete mellan olika kompetenser, resurser och huvudmannaskap därför blir avgörande.

– Många blir intresserade och vill vara med i projekt och innovations- och testbäddsmiljöer. Det märks att det finns ett förändringdriv i offentlig sektor, där man också är beredd att arbeta med andra aktörer än de kulturellt sett vanliga, säger Cecilia Karlsson.

Är det någon fråga som utkristalliserat sig som extra viktiga i startskedet?
– Alla pratar om datainsamling och infrastruktur, för att ha värdeskapande data för välfärdssamhället i framtiden. Designmetodik och användarinvolvering i kombination med data och att vi involverar olika personer och organisationer på olika nivåer i frågorna. Det handlar både om möjligheter som idag är hinder, exempelvis lagstiftning som behöver anpassas, men även tillgång till miljöer för samverkan i testbäddar.

Är det några grupper eller ämnen som kommer att få extra mycket fokus under det här året?
– DigitalWell Arena fokuserar på hälsa och förebyggande insatser, där individen är den viktigaste resursen i framtidens utveckling av tjänster som stärker hälsan. Vi kommer därför arbeta inom identifierade behovsområden, där digitala stöd verkligen kan vara en kraft för individens värdeskapande.  Vi kommer att fokusera på data och datainfrastruktur, säkerhet och prediktion – det vill säga förebyggande åtgärder för att bibehålla och stärka sin hälsa.

Magnus Bårdén i Oslo i samband med AI-eventet AIM2 North. Det blev fler besök i Norge under 2019, bland annat på Norway Health Tech.