Allt eftersom sjukvården kopplas upp mot internet är det helt avgörande att den bakomliggande infrastrukturen funkar. En svajig uppkoppling kan bli en fråga om liv och död, medan en stabil dito har potential att möjliggöra en mer jämlik vård.
Idag förväntar vi oss att vår internetuppkoppling bara ska funka, få reflekterar nog över hur det faktiskt funkar. Precis som el och vatten har internet blivit en så självklar del av både samhället och våra liv att många knappt ägnar det en tanke. Samtidigt kan en bruten eller dålig internetuppkoppling, precis som ett strömavbrott, få stora konsekvenser inom vården.
Som tur är finns det människor som ägnar sina dagar åt att jobba för att vården (och alla andra) ska få en stabil och säker uppkoppling. Några av dessa “internets rörmokare” sitter på Karlstads universitet och bedriver forskning inom ramen för DigitalWell Arena.
Den som leder arbetet är Stefan Alfredsson, lektor i datavetenskap. Han började själv forska på mobil datakommunikation när våra telefoner fortfarande hade 3G (läs: typ 20 år sedan).
Utöver sitt arbete med att förbättra den tekniska infrastrukturen är han också högst delaktig i att sätta upp en ny forskningsinfrastruktur kopplad till DigitalWell Arena, som ska möjliggöra ett ökat utbyte och ny tvärvetenskaplig forskning mellan flera forskningsgrupper på Karlstads universitet i det så kallade Arenaprojektet.
– Från att jag som tekniker “bara” har det perspektivet blir det en breddning och ökad förståelse med våra respektive kompetenser kombinerade. Det gör att vi kan ta oss an större utmaningar och möta behoven på annat sätt, säger Stefan Alfredsson.
Stefan Alfredsson och hans kollegor på avdelningen för Datavetenskap på Karlstads universitet tittar särskilt på den tekniska infrastrukturen för digital hälsoinnovation.
Låt oss zooma in på det perspektiv Stefan Alfredsson och hans kollegor bidrar med i utvecklingen av framtidens digitala hälsotjänster – den tekniska infrastrukturen. På Karlstads universitet har forskarna specialiserat sig inom tre områden som alla är viktiga hörnstenar i digitaliseringen av hälsotjänster: datakommunikation, cybersäkerhet och programvarukvalitet.
Forskningen om datakommunikation riktar in sig på hur man kan göra uppkopplingen i olika enheter bättre. Just nu fokuserar man på så kallad multiaccess. Det innebär att testa om – och i så fall hur – det går att kombinera uppkopplingar som wifi, 4G och 5G på olika enheter. Vinsterna av att ha apparater som klarar av att hantera multiaccess är stora.
Digitalisering och bättre internetuppkoppling medför också stora möjligheter till mätning och automatisk registrering av patienters hälsomarkörer på distans. Exempelvis kan det handla om puls och blodtryck.
Tillgång till en stabil uppkoppling har på så sätt potential att bidra till en mer jämlik vård, eftersom det möjliggör att fler vårdtjänster utförs på distans. Idag finns det många som bor långt från sjukhuset och som av olika anledningar inte kan åka flera mil för att göra enklare undersökningar. Med en bra uppkoppling skulle en del tester och undersökningar kunna utföras i hemmet.
Just självmonitorering har Stefan Alfredsson också ett stort personligt intresse för. Han visar upp sin Oura, en smart ring som mäter hans hjärtslag, sömn, syrenivå i blodet, med mera.
– Datanalys av självmonitorering är väldigt intressant, dels för individen men det skulle också kunna vara väldigt användbart både för vårdpersonal och ur ett folkhälsoperspektiv, säger Stefan Alfredsson
Han lyfter sömnspårning som ett exempel – har man tillräckligt många individer som deltar över tid kommer det gå att titta på om och i så fall hur till exempel årstider eller stora ekonomiska händelser påverkar människors sömn. Det är också troligt att det skulle gå att se effekten av olika mediciner via olika hälsomarkörer – gör till exempel en adhd-medicin att personen blir lugnare eller mer aktiv och skiljer det sig åt mellan till exempel kön och olika åldrar?
I samarbete med DigitalWell Arena och Telia har Stefan Alfredsson och hans kollegor också byggt en testmiljö som ger företag och entreprenörer möjligheten att utveckla framtidens 5G-tjänster. Syftet med testmiljön är att möjliggöra att ta fram och testa nya innovationer och applikationer som inte är möjliga att göra det i det publika 5G-nätet.
Cybersäkerhet inom vården handlar bland annat om hur hälsoinformation som samlas in behandlas och hanteras. Samtidigt som informationen ska skyddas från obehörig användning ska den finnas tillgänglig när den verkligen behövs, till exempel om man kommer in i en vårdsituation och läkaren snabbt behöver åtkomst. Det handlar också om personlig integritet, du ska kunna lita på att den information du delar med ett program hanteras på ett säkert sätt.
En av Stefan Alfredssons doktorander har forskat på detta och undersökt vad olika hälso- och livsstilsappar gör när de installeras på en mobiltelefon. Hur samlar de in information, vart tar informationen vägen och följer apparna sina egna avtal?
Forskningen visar att många av de här apparna samlar in betydligt mer information än vad de behöver för att kunna utföra sin uppgift. Till exempel samlar flera av apparna i undersökningen in platsinfo, en del begär även åtkomst för att kunna läsa sms-meddelanden.
Det tredje området det bedrivs forskning på Karlstads universitet är programvarukvalitet.
– Det handlar om hur en leverantör kan få en bra kvalitet i den mjukvara som tillhandahålls. Hur utvecklar man ett hälsodatasystem för att till exempel klara av att lägga till nya funktioner utan att behöva riva och bygga om från grunden, säger Stefan Alfredsson.
Erik Wästlund är docent i psykologi vid Karlstads Universitet. Tillsammans med sina kollegor på CTF (Centrum för tjänsteforskning) försöker han ta reda på hur digitala tjänster kan få oss att bli mindre sjuka, och hur vården kan göra mer med färre personer.
En central aspekt av drivkraften för den tekniska utvecklingen inom vård och hälsa är de stora, demografiska utmaningar vi står inför.
– Det här är ett viktigt område att forska på. Vi blir äldre och äldre och behöver mer vård, samtidigt som det finns färre personer som kan ge vården. Det gör att vi behöver hitta sätt att ge vård som inte kräver lika mycket människor, säger Erik Wästlund.
Inom DigitalWell Arenas ekosystem forskas det därför inom en rad områden som både kan få resurserna att räcka till, och samtidigt öka individens möjlighet att bli en del av lösningen.
– Jag forskar på hur vi kan använda digital teknik för att hjälpa personer att genomföra en livsstilsförändring. Jag undersöker vad det är som gör att livsstilsförändringar lyckas. En del är att titta på hur teknik kan skapa värde för användaren. Det kan till exempel vara hur löparklockor och tillhörande appar kan utvecklas för att skapa mer motivation mellan löptillfällena, säger Erik Wästlund.
Erik Wästlund och forskarna vid CTF på Karlstads universitet tittar närmare hur tekniska hjälmedel kan stötta individer till livsstilsförändringar.
Allt fler sjukdomar är livsstilsrelaterade. Risken för livsstilsrelaterade sjukdomar påverkas av beteenden, som vad man äter, om man röker eller hur mycket man rör på sig.
– När sjukdomar är konsekvenser av vårt beteende innebär det att vi kan minska risken genom att ändra beteendet. Där kan digital teknik vara till hjälp. Ett enkelt exempel är olika klockor och armband som får oss att vilja röra oss mer, säger Erik Wästlund.
Erik är inte bara forskare vid CTF, han är även koordinator för universitetets satsning på digital hälsoinnovation och digitalisering av välfärdstjänster. Det är en tvärvetenskaplig satsning där sex forskargrupper på universitetet samarbetar med varandra och med offentlig sektor och företag. Totalt rör det sig om ungefär 20 forskare inom fem till tio pågående studier.
– De här frågorna är för stora och komplexa för att de ska kunna lösas inom ett enskilt område. Genom DigitalWell Arena får forskare och företag från olika områden tillgång till varandras kunskap och data, vilket gör stor skillnad, säger Erik Wästlund.
Den 1 september invigs den nya testmiljön för 5G på Karlstads universitet och Karlstad Innovation Park. På invigningen presenteras testmiljön och vilka möjligheter som finns för näringsliv, offentlig sektor och akademi att utveckla och testa nya innovativa tjänster här.
Testmiljön har utvecklats av DigitalWell Arena och Karlstads universitet i samarbete med Telia och Karlstad Innovation Park. Syftet är att kunna erbjuda företag, entreprenörer, offentlig sektor och forskare möjlighet att testa nya idéer, tekniker och tjänster. 5G-testmiljön är också en del av Health Innovation of Sweden (HIOS), en sammanslutning av universitet och innovationshubbar.
Välkommen att ta del av möjligheterna för dig och din organisation!
ANSLUT TILL EVENEMANGET HÄR
För alla som är nyfikna på att testa idéer, tjänster eller tekniker med 5G.
Onsdag 1 september, kl. 08.30-09.00Anslutning och mingel från 08.15
Lägg till evenemanget i din kalender.
Digitalt deltagande via Zoom.
Klicka här för att ansluta till evenemanget.Ingen föranmälan krävs.
Du får ta del av information om testmiljön, dess användningsområden och hur du går tillväga för att nyttja den. En panel kommer diskutera den bredare nyttan av 5G och du får tillfälle att ställa frågor till organisationerna bakom testmiljön.
Ställ dina frågor om testmiljön och möjligheterna med 5G här.
Varmt välkommen!
Håkan Anderskär, Xmentor Management, förändringskonsult, med mångårig erfarenhet av ämnet delar med sig av sina bästa tips.
(English) En ny lösning får inte ut sin fulla potential om den inte nyttjas på bästa sätt. En felaktig användning kan till och med medföra att tjänsten, eller produkten blir värdelös. Ett optimalt användande kan däremot höja dess värde till nivåer som till och med överträffar förväntningarna. Ett lyckat införande av en produkt kan därför mycket väl vara den knivskarpa skillnaden mellan succé och misslyckande. Det är därför viktigt att fundera på införandet direkt i början av ett projekt.
Intressenterna
Först och främst måste samtliga intressenter identifieras vid ett införande. Intressenter kan delas in i tre olika kategorier: tekniken som ska användas för produkten, organisationen som produkten/tjänsten ska stödja, samt individen (användarna) som ska använda produkten. De har ingen inbördes rangordning utan är lika centrala allihop. Viktigt att ställa frågor som:
Målstyrning
När intressenterna är identifierade krävs målstyrning per intressent för att kunna styra mot önskat slutläge. För varje intressent ska ett antal mål definieras. Det är ett otroligt viktigt steg i ett införandeprojekt. En vanlig iakttagelse är att man negligerar detta arbete eftersom många mål kan tyckas självklara.
Målnedbrytning görs sedan genom att för varje fas under projektet definiera vad som ska vara uppnått (delmål), per intressent. Delmålen varierar naturligtvis per projekt. Det kan exempelvis handla om att beskriva i vilken fas som produkten ska definieras, beskriva syftet med förändringen, bestämma vilka målgrupper som berörs, förbereda utbildningsinsatser (även på individnivå), definiera kommunikationskanaler, etc. Givetvis måste det också beslutas om mål vid driftstart liksom mål för när detaljerade migreringsplaner ska vara klara, t.ex. flytt av data från gammalt till nytt system, när ska förvaltningen vara förberedd så att det finns tydliga arbetsuppgifter och personal som ansvarar för dessa, etc.
När samtliga mål är definierade, nedbrytna per fas och verifierade med styrgruppen, är införandeprojektet i väldigt bra fas. Sedan är det ”bara” att planera och exekvera införandet!
Införandeplaneringen
Införandeprojektet måste sedan planeras lika seriöst och målmedvetet som utvecklingsprojektet av själva tjänsten, eller produkten. Det är tyvärr inte ovanligt att allt planeringsfokus läggs på utvecklingen. Införandet ska bara ”fixas till” när den ”svåra” utvecklingen är klar. I införandeplaneringen gäller det att definiera samtliga aktiviteter, samt planera vem som ska utföra dem och när aktiviteterna ska genomföras. Resultatet blir en bra plan för att exekvera införandet. Det är inte bara aktiviteter för att nå målen som är viktiga. Det behövs också aktiviteter för att verifiera att målen har uppnåtts.
Genomförandet
Sist, men inte minst, ska införandeprojektet genomföras med maximalt fokus. Den här fasen får naturligtvis inte heller prioriteras ned. Det är viktigt att införandeprojekt bemannas med kompetenta personer som kan avsätta den tid som krävs. Det ska inte hanteras med ”vänster hand”.
En viktig detalj är att tillsättta kvalitativa ”dashboards” för att kunna följa upp progressen för införandet, steg-för-steg. Uppföljningen kan medföra att de ursprungliga delmålen eller aktiviteterna modifieras.
När samtliga införandeaktiviteter är klara och verifierade är du färdig med ditt införandeprojekt!
Några avslutande tips:
Personligen är min erfarenhet att tydlighet och flexibiltet är A och O i ett lyckat införandeprojekt, många anser att det inte går att kombinera, men det är en förutsättning. För att…
…det är frusterande att arbeta med otydlighet, samtidigt som risken är stor att viktiga moment förbigås i ett otydligt införandeprojekt.
…flexibilitet, dvs det som innefattas av ”agil utveckling”, är modernt men också väldigt nödvändigt under ett införande. Dels kan man inte veta allt när första planen definieras och dels förändras världen hela tiden, inte minst förutsättningarna i ett införande-projekt. Våga ändra beslutade planer om förutsättningarna ändras eller om de första planerna blev felaktiga, men skapa inte otydlighet.
Det är otroligt centralt att balansen mellan tydlighet och flexibiltet hanteras varsamt, tydligheten får inte ske på bekostnad av flexibilitet eller vice versa!
Lycka till!
På säsongens sista TechTalk berättar Lina Svensberg och Stefan Skoglund om det arbete som pågår för att attrahera högkvalitativa startups som utvecklar digitala hälso- och välfärdstjänster i hela Norden och Baltikum.
De första företagen finns nu på plats i acceleratorprogrammet med namnet DigitalWell Ventures och satsningen lockar människor från hela världen som visat intresse att på olika sätt stötta dessa företag.
Lina Svensberg och Stefan Skoglund från DigitalWell Ventures
Vi står inför stora samhällsutmaningar, inte minst när det kommer till hälsa och välfärd. Tillväxten inom healthtech-sektorn väntas bli enorm och det är något som teamet bakom acceleratorprogrammet Digital Ventures tagit fasta på. Avsikten är att upptäcka och utveckla idéer och företag med potential att erbjuda värdefulla och långsiktiga lösningar för framtidens hälsoutmaningar. DigitalWell Ventures är ett svar på det. Just nu etableras samarbeten med tech- och startupmiljöer i Norden och Baltikum och programmet lockar investerare, mentorer och startups från hela världen.
Häng med när Lina och Stefan delar med sig av:
Läs mer om DigitalWell Ventures
Följ det pågående arbetet på LinkedIn
Varmt välkommen att inspireras, nätverka och diskutera!
NÄR: Tisdag 25 maj kl. 12.15-13.00VAR: Online via Zoom – du kopplar upp härFÖR VEM: För alla som är intresserade av nätverkande & digitaliseringens möjligheter.ANMÄLAN: Ingen anmälan behövs.
Varmt välkomna!
TRYCK HÄR FÖR ATT ANSLUTA
Alla våra TechTalks streamas, och under rådande pandemi sker de endast digitalt. Genom att gå med i Facebook-gruppen TechTalk Värmland har du hela tiden koll på veckans ämne. Ha gärna mikrofon och kamera redo, så kan du ställa frågor live och delta i diskussionsdelen. Det går givetvis bra att interagera även via chatten. Du kan se alla TechTalks i efterhand från samma grupp.
Vi se fram emot en inspirerande vår & hoppas att du vill hänga med!
TECHTALK VÄRMLAND TechTalk Värmland fokuserar på hur vi som människor, företag och organisationer påverkas av den pågående digitaliseringen. Syftet med träffarna är att lära från varandra, inspireras och utvecklas. Gå gärna med i Facebook-gruppen TechTalk Värmland så får du löpande information om vad som händer och möjlighet att diskutera före och efter träffarna. Annars är det bara att dyka upp, ingen anmälan krävs.
Hur kan man stärka innovationskraften i sin verksamhet? Vad gör de som lyckas jämfört med sina konkurrenter och hur har pandemin påverkat arbetet? Vilket är Sveriges innovativaste företag? Om detta handlar Tjänsteinnovationsdagen 2021.
Den 1 juni bjuder CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, in till Tjänsteinnovationsdagen 2021. Forskare och praktiker delar kunskaper och erfarenheter kring innovation och hållbar utveckling och vikten av innovation för att kunna hantera de utmaningar som företag och organisationer ställs inför i dagens samhälle, till exempel coronapandemin, klimatförändringar eller ändrade beteenden och förutsättningar på grund av digitaliseringens snabba framfart.
För tredje året i rad presenterar CTF Svenskt innovationsindex och Sveriges innovativaste företag – som kunderna ser det.
I programmet medverkar: Linda Bornvik, Systembolaget, Annika Zika-Viktorsson, Vinnova, Reza Shomali, Ikea, Christer Johansson, Ica Maxi Bergvik, samt forskare vid CTF.
Ett detaljerat program kommer inom kort att publiceras på CTF:s webbplats.
Det kostar inget att delta, men en anmälan krävs då en zoom-länk kommer att mailas innan seminariet.
För vem?
Seminariet riktar sig till verksamma inom näringsliv och offentlig sektor som är intresserade av innovation och tjänsteutveckling och hur man kan mäta och stärka sin innovationskraft.
ANMÄL DIG HÄR
För mer information kontakta: Per Kristensson, föreståndare CTF, per.kristensson@kau.se, 070-974 08 60 eller Linda Fridberg, kommunikatör CTF, linda.fridberg@kau.se, 070-6460779.
Tjänsteinnovationsdagen 2021 arrangeras av CTF i samarbete med Handelshögskolan vid Karlstads universitet och är en aktivitet inom projektet DISCERN som bedrivs med stöd från KK-stiftelsen, Karlstads universitet, Ikea, Volvo, Miller Graphics, Valmet, Tobii Pro, Kongsberg Maritime Sweden, Löfbergs, QBIM, Maxi Ica Stormarknad och Thingssquare.
Digitala nomader, flytt från storstäderna och lokala satsningar för att locka tech-talanger. På vårens sista Compare-lunch har vi bjudit in Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion. Hon delar med sig av de viktigaste signalerna och trenderna från deras nya rapport som visar hur vi ser på att jobba och bo i framtiden – från Sverige och omvärlden.
Flera stora organisationer som Twitter och Spotify går nu ut med att deras medarbetare själva kan välja hur och varifrån de vill arbeta efter pandemin. Så hur ska vi arbeta, rekrytera och bo i framtiden? Det är högaktuella frågor som många arbetsgivare och anställda går och funderar på just nu.
Tankesmedjan Futurion har sedan den grundades fokuserat på framtidens arbetsliv och vad teknikutvecklingen betyder för hur vi kommer att arbeta. Fokus har framför allt legat på automatisering och behovet av kompetensutveckling. I deras nya rapport Flyttmönster i ett förändrat arbetsliv, har de bett The Remote Lab att dra ut penseldragen kring distansarbetet och vad det kan innebära i framtiden. Under lunchen berättar Ann-Therése Enarsson om de viktigaste signalerna och trenderna – från Sverige och omvärlden – som visar på ett mer distansoberoende arbetsliv i framtiden.
– Ett distansoberoende arbetsliv innebär en ökad frihetsgrad, men är inte en möjlighet för alla arbetsgrupper. En annan aspekt handlar om makt och inflytande. Idag har vi fackliga organisationer som säkerställer goda villkor. Vi behöver diskutera hur det ska fungera i en framtid där arbetsmarknaden i allt högre utsträckning är både global och digital, säger Ann-Therése.
Syftet med rapporten är att ge arbetsgivare och organisationer en inblick i pågående skeenden och trender som visar hur vi ser på att bo och jobba i framtiden, vilket påverkar både arbetssätt, rekrytering och utvecklar medarbetare, men också vilken roll värderingar och engagemang för företagets vision och mission kommer att spela.
Tillsammans med representanter från företag i Värmland, Karlstads kommun och Compare diskuterar vi hur det här kan komma att påverka oss som människor, företag och samhälle – inte minst för den digitala sektorn i Värmland.
Med i panelen finns:Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan FuturionKristina Lindroos, grundare Ny i Värmland Maria Starrin, näringslivsutvecklare, Karlstads kommunJosephine Shapiro, projektledare ”Den digitala förflyttningen”, Compare
Vad funderar du på när det kommer till vårt sätt att arbeta, rekrytera och bo i framtiden? Passa på och ställ dina frågor under lunchen och dela med dig av dina funderingar kring detta.
Här kan du läsa mera om Futurion och rapporten
Läs mer om The Remote Lab här
Välkommen!
Anmäl dig här
För alla som är intresserade av nätverkande och aktuella ämnen kring digital utveckling och innovation.
Fredag 21 maj kl. 11.45-13.00Programmet startar kl. 12.00
Digitalt deltagande via Zoom, anslutningslänk hittar du i din bekräftelse.
Träffen är kostnadsfri.
COMPARE-LUNCH En öppen mötesplats för alla som är intresserade av nätverkande och aktuella ämnen kring digital utveckling och innovation. Fokus är nätverkande, workshops och inspiration. Tanken är att du ska få med dig en ny kontakt eller en ny tankeställare efter varje lunch.
570 nya företag. Det är vad Värmland går miste om varje år på grund av ett ojämställt näringsliv.
Konferensen Vinna eller försvinna? riktar sig till dig som företagsfrämjare, företagare eller tjänsteperson inom offentlig verksamhet och handlar om att hitta metoder och motivation för ett jämställt värmländskt näringsliv.
Programmet är laddat med spännande föreläsare på temat näringsliv och finansiering som kommer att erbjuda dig nya perspektiv, insikter och intressanta panelsamtal.Vinna eller försvinna? sänds digitalt från Karlstad CCC den 27 maj och pågår 13.00-16.00. Det är kostnadsfritt att delta.
Tillsammans gör vi Värmland till en vinnare!
Läs mer här
Camilla WagnerCamilla Wagner är journalist, debattör och författare. Hon är partner i konsultföretaget Management by Kerstin och sedan 2015 en av ägarna till Klara K. Genom sitt mångåriga arbete med Veckans Affärers välkända lista över näringslivets mäktigaste kvinnor har Camilla djup insikt i kvinnors förutsättningar i arbetslivet.480 miljarder skäl till jämställdhetIngen vaknar på morgonen och tänker ”Hur ska jag exkludera och diskriminera idag?” Ändå reproduceras gamla normer om och om igen och drömmen om ett jämställt samhälle ter sig ofta overklig. Men det finns vägar att gå och belöningen är minst sagt enorm. För ett par år sedan räknade analysbolaget McKinsey ut att ökad jämställdhet kan bidra till ökad global tillväxt med12 biljoner USD till år 2025. För Sveriges del visar beräkningar att BNP kan öka med 480 miljarder kronor per år, om kvinnor får samma köpkraft som män. Har vi verkligen råd att avstå?Camilla Wagner föreläser och är moderator för dagen.
Nora BaveyNora Bavey är en entreprenör och riskkapitalist som är verksam inom tech-världen. Hon har startat utbildningsinitiativet Unitech och har erfarenhet från internationella företag och start-ups. IDG utsåg henne till årets digitala inspiratör 2018 och Nora fanns med på Veckans Affärers lista över Sveriges 101 supertalanger 2019.Pengar är makt”Jag sökte kapital som gravid kvinna med utländsk bakgrund och det var det tuffaste jag har gjort. Frågorna jag fick kring min affärsidé var så otroligt mycket mer knutna till deras fördomar om vem jag är än till affärsmodellen. Jag vill bli den investeraren som jag aldrig fick möta”.
Mångfaldsanalys av Add GenderLyssna till Add Genders vd Pernilla Alexandersson, när hon sammanfattar mångfaldsanalysen om hur företagsfrämjare i Värmland arbetar för att nå olika målgrupper.Hon kommer också att ge tips och praktiska förslag till hur vi kan nå fler och nya målgrupper.
Betraktelser av Sofia & Olof WretlingFör svenska folket är Olof Wretling känd som en del av humorgruppen Klungan och Mammas Nya Kille. Han har också haft framträdande roller i flertalet TV-program, bland annat i julkalendern ”Tusen år till julafton”.Sofia Wretling är utbildad i drama och dramaturgi vid Göteborgs universitet. De senaste 20 åren har hon frilansat som skådespelare. Hon var under lång tid både konstnärlig ledare och skådespelare på Teater Jaguar i Göteborg.
The Yes WayThe Yes Way tillhandahåller metoder och skräddarsyr stöd för att stötta entreprenörer och innovatörer. Många vill stärka och bredda innovationskraften i Sverige och de flesta förstår värdet av att arbeta jämställt och inkluderande i sina verksamheter. Men lika många undrar hur de ska gå till väga rent konkret. Dels för att påbörja men också för att utvecklas eller säkerställa kontinuitet. Där kan The Yes Way hjälpa till.
Stina HöökRegionråd Stina Höök kommer att inleda dagen och delta i panelsamtal.
Åsa JohanssonRegionråd Åsa Johansson kommer att delta i panelsamtal.
PanelsamtalPanelsamtal om Värmlands utmaningar inom riskkapital, finansiering och företagsstöd. Deltar gör bland annat banker, företagsfrämjare och Region Värmland.
Länk till anmälan
Deltagande är kostnadsfritt.
Vinna eller försvinna? arrangeras av Region Värmlands projekt Verksamt Värmland 2.0 och Hållbara Värmland, med stöd från Tillväxtverket och Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Hur kan vården med hjälp av data gå från att blicka bakåt till att blicka framåt – och upptäcka individuella risker innan de inträffar? I veckans TechTalk pratar Markus Lingman, överläkare och årets AI-svensk, om precisionshälsa.
Hur vi använder data och information inom hälso- och sjukvården kommer att spela en avgörande roll för en säkrare och mer effektiv vård. Det kräver nya arbetssätt och mer samarbete.
Genom att använda den senaste tekniken, inklusive AI, kan vi få nya insikter om hur hälso- och sjukvården kan utvecklas. Det gör att vi kan möta de stora utmaningar som vi ser i sjukvården idag. Det handlar bland annat om att individualisera och skräddarsy insatser, både för den enskilde patientens bästa och för att resurserna ska räcka till.
Det innebär också att vi går från deskriptiv till prediktiv medicin. I stället för att titta på historiska data behöver vi data som förutser vad som kommer att hända, där AI kan hjälpa oss att se mönster och blicka framåt.
NÄR: Tisdag 4 maj kl. 12.15-13.00 VAR: Online via Zoom – du kopplar upp här FÖR VEM: För alla som är intresserade av nätverkande & digitaliseringens möjligheter. ANMÄLAN: Ingen anmälan behövs.
Boka in vårens träffar i kalendern!
Att data är en av framtidens viktigaste resurser är inget nytt, men hur ser egentligen den kommande gemensamma digitala infrastrukturen ut för att dela och använda data? Den här veckan presenterar Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) sitt arbete med att göra data i Sverige till en värdefull resurs för framtidens samhälle.
När man tittar på data som samhällsresurs är en rad olika aspekter intressanta; vart data kommer ifrån, vilka data som finns och hur data kan göras tillgängliga för fler på olika sätt. Vilken nytta kan skapas, och vilka aktörer bör kunna använda den? Den offentliga sektorn bygger idag grunden för en bred infrastruktur för värdeskapande data, bl.a. Sveriges dataportal, och här har också näringslivet och civilsamhället en viktig roll att fylla.
Under detta TechTalk får du höra när Josefin Lassinantti, specialist inom öppna data, berättar mer om DIGGs arbete kring tillgängliggörande av data. Vi bjuder också in till en efterföljande diskussion i mindre grupper kring frågeställningen: Hur kan den gemensamma digitala infrastrukturen kring data skapa värde för dig som individ och deltagare, och på vilket sätt kan du bidra till att data verkligen blir en resurs för framtiden?
NÄR: Tisdag 20 april kl. 12.15-13.00VAR: Online via Zoom – du kopplar upp härFÖR VEM: För alla som är intresserade av nätverkande & digitaliseringens möjligheter.ANMÄLAN: Ingen anmälan behövs.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
