AI är kanske den teknologi som ger störst hopp om en effektivare och mer individbaserad vård. Samtidigt rymmer de etiska aspekterna stora utmaningar. Båda perspektiven var i högsta grad närvarande när DigitalWell Arena stod som värd för ämnet på en av Norges största AI-konferenser.
AIM North 2022 är ett av Norges största AI-event. Konferensen är en av få som har ett pentahelix-perspektiv, vilket innebär att man samlar både offentlig sektor, akademi, näringsliv, investerare och civilsamhälle.
DigitalWell Arena stod under AIM North 2022 värd för en Break Out-session som fokuserade på AI inom hälso- och sjukvården. Talarna täckte in en mängd olika aspekter kring hur AI redan nu kan bidra inom vården, men också vilka utmaningar som behöver övervinnas för att dra nytta av teknologin på ett etiskt och hållbart sätt.
Den talare som kanske gjort störst avtryck under den senaste tiden är Arnoldo Frigessi, professor i statistik vid på Oslos universitet. Under pandemin har han varit en centralgestalt i Norges kamp mot Covid-19. Arnold Frigessi har varit med och utvecklat statistiska prediktionsmodeller som kan förutspå utvecklingen av smittspridning tre veckor framåt i tiden. Under pandemin har algoritmen/modellen utvecklats att bli alltmer precis och träffsäker, vilket inneburit att sjukvården bättre har kunnat anpassa sin kapacitet och samtidigt gett myndigheter möjlighet att fatta mer välgrundade beslut kring skyddsåtgärder.
Marie Granander tillsammans med Robert Jenssen på AIM North.
Ytterligare en forskare knuten till Oslo Universitet, Ishita Barua, gav också en prognos inom vilka områden vi kan ha störst hopp om att AI kan bidra till en bättre vård. Det handlar om förbättrade arbetsflöden, kliniskt beslutsstöd, utveckling av nya läkemedel och monitorering. Under förra året fanns cirka 130 algoritmer som har godkänts för användning inom sjukvården, för att nå längre lyfte Ishita Barua behovet av att ännu bättre kunna hantera utmaningar rörande etiska frågeställningar och risker kopplade till brister i algoritmerna.
Robert Jenssen, direktör för SFI Visual Intelligence, tryckte inom detta område på behovet av en XAI – Explainable AI – för att göra teknologin transparent. Han illustrerade bland annat problematiken med ett exempel på hur en AI tränats att identifiera hästar på bild, där det visade sig att fotografens namn var mest avgörande för tolkningen. En likande utmaning uppstod när en AI visade sig tolka från vilket sjukhus röntgenbilder hade skickats, snarare än att göra en medicinsk bedömning.
Marie Granander, Process Manager på DigitalWell Arena, modererade föreläsningarna och tyckte dagen bjöd många intressanta perspektiv:
– AI, Big Data, Machine Learning och andra framtidsinriktade teknologier kommer att ha en avgörande betydelse för hur vi klarar av framtidens välfärd. Precisionsdata som bättre kan diagnostisera varje individs behov har stora förutsättningar att förbättra vården, samtidigt som automatiserade flöden och beslutsstöd kan ge effektiviseringar. Den etiska aspekten är dock en nyckel för att vi ska kunna införa ny teknik, där förståelsen och förtroendet har central betydelse, säger Marie Granander.
Här hittar du mer information om talarna
Wellbee är en app som ger stöd i vardagen för människor med kognitiva utmaningar. Tjänsten finns redan i ett 20-tal kommuner – grunden lades via en innovativ upphandling i Karlstad kommun.
För fyra år sedan började avdelningen för Funktionsstöd i Karlstad kommun att leta efter en app som kunde stötta brukare som ville vara mer självständiga i vardagen. Det visade sig inte helt enkelt.
– Vi sonderade terrängen och det fanns många appar på marknaden, allt från hur man klarar sig i hemmet till hur man åker buss, men inget sammankopplat verktyg, säger Ann-Sophie Gustafsson, verksamhetsutvecklare på Karlstad kommun.
– Behovet var ett digitalt, kognitivt stöd för brukarna som gör att de kan vara mer självständiga. Ingen vill gå runt med en stor pappersbunt för att komma ihåg saker. De vill vara som alla andra.
Uppgiften blev ett delprojekt i satsningen SOL, Support Quality of Life, där Compare ledde en process för att låta leverantörer komma med olika lösningsförslag. Karlstad gick därefter vidare med en innovationsupphandling – den första i kommunens historia.
– Vi definierade inte vad vi ville ha, utan informerade om behovet. Kommunen stod för 500 000 kronor och resten av kostnaderna fick de företagen som ville delta ta som ett eget risktagande, säger Ann-Sophie Gustafsson.
Drygt 30 företag visade intresse och åtta gick vidare till att lämna anbud. Det blev Frost som vann upphandlingen och tillsammans med kommunen inledde de utvecklingsarbetet. I början av 2019 togs Wellbee i drift.
Appen bygger på en kalenderfunktion som anpassas till personens möjlighet att ta emot information. Den anpassas för varje användare och kan bland annat ge tips om kläder efter väder, hantera listor för matinköp eller kommunikation med anhöriga och personal. Kommunikationen kan ske i text, men också via bilder eller filmer beroende på användarens behov.
I nuläget används Wellbee av cirka 120 personer i Karlstad, främst inom LSS, och tjänsten har upphandlats av nästan 20 andra kommuner. Karlstad har också varit en referens när nya funktioner utvecklats, exempelvis när tjänsten anpassats för äldre med demensproblematik.
Toste Junestrand, vd för Wellbee, menar att Karlstads sätt att jobba för att lösa sitt behov varit avgörande för appens tillkomst.
– De hade gjort en jättebra behovsutredning och en kravspecifikation om vad som var bra och mindre bra med de produkter som redan fanns på marknaden. Vi hade inte tänkt på den här idén själva, men varit inne och touchat lite på området när vi utvecklade en app för rullstolstaxi.
Wellbee står nu i startgroparna för en internationell lansering. Inte minst som ett stöd för anhöriga till äldre tror Toste Junestrand att behovet kan vara stort, både i Sverige och utomlands.
– Det finns så otroligt många fall där familjen förväntas ta hand om sina anhöriga, där kan Wellbee vara ett bra stöd.
I Karlstad har det än så länge inte blivit några fler renodlade innovationsupphandlingar. Däremot flera funktionsupphandlingar, där kommunen varit med och testat ny välfärdsteknik. Karlstad har dessutom utsetts till en av tio modellkommuner för ny välfärdsteknik av SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.
– En uppgift där är att bryta ny mark, skapa arenor och möjliggöra ny teknik för medborgarna, säger Ann-Sophie Gustafsson.
Där tycker hon också att DigitalWell Arena har en viktig roll för att skapa kontaktytor mellan offentlig sektor och näringslivet:
– Att ha en marknadsdialog och utbyta idéer inte farligt. I offentlig sektor tror vi ibland inte att det inte är tillåtet utan ett avtal. Därmed inte sagt att man garanterar några affärer, men det kan ge marknaden nya idéer.
Anders Ekholm är en av DigitalWell Arenas coacher – den ende med tillägget ”provokatör”. Hans idéer för att transformera välfärdssystemet bygger på att bryta med 1900-talets ”betonglösningar”, på allvar skapa en infrastruktur för data och inse att bättre folkhälsa till stor del skapas utanför sjukvården.
Anders Ekholm sitter i DigitalWell Arenas advisory board, och en del har säkert mött honom som föreläsare på olika konferenser och event. I sin roll som coach och provokatör inom arenan ska han bidra med tankar som utmanar vägvalen i transformationen till framtidens hälsosamhälle.
Titeln provokatör kan ju diskuteras, men för en man som analyserat välfärdsdata på i princip alla departement sedan 1980-talet och länge talat om behovet av förändring är det ingen stor sak. Anders Ekholm berättar att han under sin tid som analyschef på Socialdepartementet en gång blev utsedd till ”allmänläkarnas fiende nummer ett”.
– Jag skrev en rapport om att primärvården försvinner och succesivt blir någonting annat, eller snarare att vårdcentralerna försvinner. Det blir mer hemvård, mer televård eller kanske ett labb vid busstationen som kommer närmare invånarna, säger Anders Ekholm, som inte minst under Coronakrisen fått stöd för sin prognos.
Det är hans övertygelse att 1900-talets ”betonglösningar”, där vi kunde bygga bort samhällsproblem med betong för att bland annat få tillgång till rent vatten, avlopp och bättre bostäder, nu har gjort sitt.
– Tittar man på FN:s Human Development Index så är vi i toppen, vi ligger på 95 av 100. Det går egentligen inte att bli bättre, så man kan säga att 1900-talets välfärdsprojekt är klart, även om det finns renoveringsbehov. Det här har vi inte riktigt fattat, utan vi tänker att vi ska lösa nutidens och framtidens problem på samma sätt: centralisera, skapa regler och kasta pengar på problemen, säger Anders Ekholm.
De nya utmaningarna är de komplexa samhällsproblemen. Exempelvis gängkriminalitet, klimatfrågan eller ojämlik hälsa mellan olika grupper.
– Äldreomsorg är ett tydligt exempel. Det finns avdelningar inom samma byggnad, som kan ha en gemensam chef, där den ena avdelningen år efter år fungerar jättebra och den andra år efter år fungerar jättedåligt. Alla de traditionella styrsignalerna och modellerna är identiska, men resultatet blir helt olika. Det är ett typexempel på ett komplext system. Det man måste göra då är självorganisera systemen, så att de får lösa de här sakerna själva, vara tydligare i målbeskrivningen och följa upp resultatet i realtid, säger Anders Ekholm.
Han lyfter det nederländska hemtjänstföretaget Buurtzorg som ett lyckat exempel från verkligheten. Buurtzorg har flera år i rad röstats fram som landets bästa arbetsgivare, de har de mest nöjda brukarna och lägst kostnad per åtgärd. Trots 10 000 anställda finns inga chefer, varje arbetsgrupp på cirka 12 personer är självstyrande och anställer själva nya medarbetare. IT-funktioner fungerar som ett stöd i vardagen.
Ett liknande resonemang återkommer om hälso- och sjukvården, där Anders Ekholm säger att det finns data som stödjer att små och medelstora sjukhus är mest effektiva. Samtidigt tycker han att hälsobegreppet kopplat till våra levnadsvanor och hur vi mer aktivt kan undvika att besöka vården är minst lika intressant.
– Under 1900-talet, sett till medellivslängd, så stod sjukvårdsframsteg bara för tio procent, resten är rent vatten och avlopp, minskade olyckor, bättre miljöer och boende. Alla de här betonglösningarna. Idag är det lite mer, man tror kanske att 25 till 35 procent av hälsan förbättras av sjukvården, men inte mer. Pratar vi hälsa är det livet i övrigt – mat- och motionsvanor, att ha ett arbete, en meningsfull vardag och till tillgång vackra miljöer – som spelar roll.
En mer datadriven och individanpassad syn på hälsa är också helt avgörande för att komma vidare, anser Anders Ekholm. Men då måste vi börja samla in data om kollektivet för att också kunna dra slutsatser om individer.
– Vi behöver göra åtgärder som är mycket mer individcentrerade, då måste vi ha data per individ, så vi går från det här 1900-talstänket när det handlar om populationsmedelvärden, där man tänker att feber är över 37 grader. Nu börjar man, lustigt nog, se att människors kroppstemperatur sjunker. Men utan att ha mätt vilken temperatur du har som frisk kan vi inte svara på frågan när just du har feber, sjukvården mäter bara när folk är sjuka.
Här innebär våra lagar och regelverk också en utmaning. I vissa andra länder förutsätter man att insamling av medicinska data är okej, exempelvis i Estland där man aktivt måste säga nej för att undantas. I Sverige krävs istället att du ger ditt medgivande, trots att det enligt Anders Ekholm finns en ”skyhög acceptans”.
– Lagstiftningen är inversen egentligen av vad folk tycker, det är oerhört problematiskt. Vi tycker till exempel inte att bekanta, grannar och arbetskamrater ska få reda på saker av skvallerkaraktär som din inkomst. Samtidigt kan du lätt få reda på vad folk tjänar på nätet. Men om du i en region skulle vilja ha inkomstdata för att kolla kombinationen av socioekonomi och labbvärden, för att sätta in åtgärder på individnivå, får du inte ut inkomstdata på individnivå av SCB. Du får använda data för skvallerverksamhet men inte för att förbättra världen, vilket ju är bisarrt.
Anders Ekholm vill se en ny, digital infrastruktur för välfärd. Han gör en liknelse med den industriella epoken, där statens utbyggnad av järnvägen lade grunden för export av järnmalm och virke – och vårt nutida välstånd.
Nu handlar frågan lika mycket om vad vi ska och får transportera.
– Så fort det tillsätts en IT-minister så börjar de prata om bredbandsutbyggnad, så de är fortfarande i grävstadiet. Och det är klart att det behövs, om vi ska ha sjukvård ute i varenda stuga i skogen måste vi ha en infrastruktur, så det är ingen oviktig fråga. Men vi måste forsla saker på nätet också.
Anders Ekholm poängterar att den svenska sjukvården på det hela taget är en av världens bästa. Knäckfrågan för framtiden är hur vi ska klara vår nuvarande vårdkonsumtion, när andelen människor i arbetsför ålder minskar samtidigt som andelen äldre ökar. Här menar Anders Ekholm att bristen på innovation och att nyttja icke klinisk teknologi är en utmaning.
Han tycker den debatt som varit kring exempelvis nätläkartjänster (åtminstone innan Corona) är talande.
– Men vad har man gjort? Jo, infört 90-talsteknologin videosamtal. 30 år efter att den uppfanns kom det till vården. Det är ett bra exempel på att vår förmåga att till oss icke klinisk teknologi är dålig.
Anders Ekholm berättar också om hur man i Kanada började analysera data på patienter som ofta kom till akuten med diffusa symptom, och att man då hittade andra sätt att hjälpa dem.
– Det handlar mycket om precision, eftersom vården är reaktiv. Så man gjorde en massa undersökningar utan att komma ihåg att patienten var här alldeles nyss och dra några slutsatser från besöksmönstret, det kostar stora pengar. Bristen på precision är ofattbart dyr, om du behöver fyra, fem eller tio besök för att få rätt diagnos.
Även när Anders Ekholm zoomar ut lite, och pratar om värdet av vackra miljöer kan han snabbt hitta data som styrker resonemanget. Exempelvis via en dansk studie som visat hur tillgången på grönska i bostadsområden påverkar risken för psykisk ohälsa, eller hur vi väljer våra promenadvägar.
– Om man följer GPS-data och ser hur folk promenerar så är det väldigt tydligt att de tar de vackra vägarna, undviker de fula motorleds- och industriområdena och till och med tar omvägar. Här är man beredd att ta till en tidskostnad för att ta en omväg. Det är så många saker vi behöver fundera på för att adressera hälsa, sjukvården styr inte så mycket över vår hälsa.
Ninni Länsberg föreläser om stress och ohälsa på jobbet. När Corona stoppade fysiska möten ställde hon om till ett digitalt budskap för en global marknad – riktat till de som bekämpar pandemin. Filmen har redan fått över 60 000 visningar i Indien.
Ninni Länsberg jobbar som beteendevetare och har i över 15 år jobbat mot att bekämpa ohälsa på jobbet. Det handlar om stress, ångest, utmattning och andra orsaker till att människor går in i väggen.
För tre år sedan kom hon ut med boken ”Friskt jobbat”, där hon delar med sig av sina erfarenheter från möten med tusentals anställda. Vid sidan av det vanliga jobbet inom företagshälsovården har hon varit en flitigt anlitad föreläsare. Men under våren tog det tvärstopp.
– Min sista föreläsning höll jag för polisen i Skåne, sen kom Corona och allt blev inställt. Precis innan jag skulle åka till Estland för min första utlandsföreläsning, säger Ninni Länsberg.
Men snabbt kom insikten om vilka som verkligen hade det stressigt på jobbet i coronakrisen.
– Det jag såg på tv och i övriga nyheter var ett nödrop från hela vården, säger Ninni Länsberg, som bestämde sig för att de skulle bli hennes målgrupp.
Hon satte ihop en tolv minuter lång film, som på svenska heter ”Peptalk”. Syftet är att inspirera, motivera och stötta vårdpersonal – ett slags digital krishantering i coronakrisen. Filmen kommer med ett frågeunderlag som vårdgivarna kan diskutera med sin personal, för att hantera en väldigt tuff arbetsmiljö. Den har redan sålts till en handfull kommuner, och i Eda har den blivit obligatorisk att se för all personal i kommunen.
https://www.youtube.com/watch?v=-EQ7Ya4A5U0&t=26s
Samtidigt kom insikten om att samma problematik finns i hela världen. Så via talarcoachen Alexander Grabner-Jarlung och produktionsbolaget Marytale skapade Ninni Länsberg en engelskspråkig version av filmen under namnet ”The Tools”.
Via egen marknadsföring på Facebook har hon nu spridit den i flera länder, exempelvis England, Belgien och Kanada. Störst avtryck har den hittills gjort i Indien – där den fått över 60 000 visningar.
– Min dröm är att filmen ska visas på sjukhus runt om i världen för att ge uppmuntran och energi. Sjukvårdspersonal har inte tid att gå på föreläsningar, men tolv minuter har de tid med. Jag har fått väldigt bra respons av många som tycker att filmen är grymt motiverande, säger Ninni Länsberg.
Från Digitalwells Innovationssupport har hon fått stöd inom digital affärsutveckling och digitala affärsmodeller, när hennes föreläsningar blivit en digital produkt. Det landade i en mix med en fem minuter lång gratisversion, där den som vill gå vidare kan köpa fullängdsversionen och frågeunderlaget.
– Ninni har all kunskap och kompetens, men hade ett koncept som inte var digitalt. Det som är så häftigt är att hon såg ett nytt behov och skapar en ny digital affärsmodell som är möjlig att skala upp. Hon hade aldrig nått så här många med sin tidigare affärsmodell, säger Lina Svensberg, processledare för entreprenörskap och kommersialisering i DigitalWell Arena.
Så det som började som ett stopp i entreprenörsresan har via en digital omställning tagit Ninni Länsberg ut på en internationell marknad.
– Nu hoppas jag bara att rätt personer ska se filmen. Jag tror jag ska maila Bill Gates och be att han skänker den till WHO, säger Ninni Länsberg och skrattar.
I kampanjen ”Psykbryt” vill Allmänna arvsfonden stötta projekt som motverkar psykisk ohälsa hos barn och unga. Totalt finns 500 miljoner kronor i utlysningen, som riktas mot icke vinstdrivande organisationer och ideella föreningar.
De projekt som beviljas medel ska vara nyskapande och stärka barn och unga. Det kan exempelvis handla om att motverka mobbning, ensamhet och isolering eller att utveckla fysiska eller digitala mötesplatser.
Förutom projektstöd kan även lokalstöd beviljas. Det handlar om ny-, om- eller tillbyggnad av lokaler som möjliggör olika verksamheter för barn och unga, till exempel inom idrott eller kultur.
För att få pengar måste projektet uppfylla Allmänna arvsfondens tre grundkriterier. Det betyder att projektet ska vara nyskapande och utvecklande, att barn och unga ska vara delaktiga samt att det ska finnas en plan för projektet att överleva efter det att Arvsfondens pengar tagit slut.
Stöd kan som längst ges till ett projekt under tre år.
Swelife och Medtech4Health söker i utlysningen ”Samverkan för bättre hälsa – hösten 2020” innovationer som ger bättre hälsa och effektivare vård. Man söker efter produkter och tjänster som är väsentligt bättre än vad som redan finns på marknaden.
Utlysningen ”Samverkan för bättre hälsa – hösten 2020” vill skapa innovation i samverkan. Projekten ska därför innehålla minst två fristående parter från hälso- och sjukvården, näringslivet, akademin, institut, eller idéburen sektor.
Innovationsprojekten kan ligga inom områden som medicinteknik, läkemedelsutveckling, invitro-diagnostik, digital hälsa eller livsmedel för medicinska ändamål. Syftet är att de på sikt ska bidra till förbättrad hälsa och välbefinnande eller effektivare vård. Det kan även handla om förbättrad diagnostik, monitorering eller behandling av sjukdom.
Projekten som tilldelas medel ska också ha ett tydligt kommersiellt fokus och vara nyskapande eller väsentligt bättre än vad som redan finns på marknaden. De ska också vara framtagna tillsammans med slutanvändare, exempelvis patienter. Det ska finnas ett betydande behov och efterfrågan av lösningen hos slutanvändaren.
I utlysningen kan Vinnova finansiera projekt från 500 000 kronor upp till 3 000 000 kronor, men enbart maximalt 50 procent av projektets totala kostnader. Maximal projekttid är två år.
Utlysningen har en total budget om 36 miljoner kronor.
Sista ansökningsdag är 25 november.
Mer information om utlysningen hittar du här: ”Samverkan för bättre hälsa – hösten 2020”
Vinnova ger Livskämpar AB en miljon kronor till deras satsning på ett digitalt verktyg för självmordsprevention. Idén var även den första som stöttades i DigitalWell Arenas satsning på innovationsstöd i Coronakrisen.
Totalt ger Vinnova nu 11 miljoner kronor i stöd till 13 olika projekt via utlysningen Innovation i coronakrisens spår. Sedan utlysningen öppnade i april har totalt 43 projekt beviljats finansiering.
Det digitala verktyget som Livskämpar utvecklar ska fungera som en följeslagare för människor som lever med eller nära suicidalitet, särskilt ungdomar. Grunden till idén är boken Handbok för livskämpar. Erfarenhetsmässigt vet man att suicid ökar i spåren av samhällskriser, och antalet samtal till självmordslinjen har ökat markant sedan starten av coronapandemin. Livskämpar vill hjälpa alla som är i riskzonen för suicid och suicidförsök genom att förekomma, förebygga och förhindra med hjälp av kunskap och moderna digitala verktyg.
Marie Niljung, Filippa Gagnér Jenneteg och Susanne Tell i Livskämpars team har alla själva nära erfarenheter av suicid- och suicidförsök.
Marie Niljung miste båda sina föräldrar i suicid.
– Det är hela anledningen och drivkraften till att jag vill förändra synen på psykisk ohälsa och rädda liv. Hade jag vetat det jag vet i dag hade de inte dött på det sättet – det måste vi sprida kunskap om, säger Marie Niljung.
Enligt henne är styrkan med en app, jämfört med boken, att den når ut till många fler och kan anpassas till användarens behov.
– Appen utgår från alla kunskaper som Handbok för livskämpar har, både erfarenheter och forskning. Den ska prata med användaren, men utgå från grundkunskapen i boken, säger Marie Niljung.
Hon är förstås är väldigt glad över stödet från Vinnova:
– Det innebär att vi har säkrat finansieringen, så vi kan ta fram appen tillsammans med Sticky Beat. Arbetet är redan igång, men nu kan vi på riktigt lägga kraft på det.
Strax innan Vinnova öppnade utlysningen lanserade DigitalWell Arena sin tvåmiljonerssatsning på Innovationskraft i coronakrisen. Där var Livskämpars idé den första som fick stöd och beviljades medel för att ta fram en konceptprototyp.
– Vi tyckte att det var ett viktigt ämne, och vi såg drivkraften hos entreprenören. Sedan har andra aktörer följt efter, som en form av snöbollseffekt. Och att Livskämpar nu har fått Vinnova-stödet är ju fantastiskt kul, säger Lina Svensberg, ansvarig för entreprenörskap och kommersialisering i DigitalWell Arena.
Enligt Marie Niljung har supporten från DigititalWell Arena varit oerhört viktig för att ta idén framåt:
– Det var startskottet för att vi på riktigt kunde komma igång med konceptutvecklingen. Det var också viktigt med ett kvitto att någon trodde på idén, och jag tror att det var viktigt även för legitimiteten för projektet och Vinnovaansökan.
Många har dock varit delaktiga i att Livskämpar tagit sig framåt i sitt arbete. Bland andra har Region Värmland stöttat projektet med 200 000 kronor i innovationsbidrag och ytterligare 200 000 har samlats in genom en ”värmländsk variant” av crowdfundning, där både företag och privatpersoner bidragit.
– Det som är så häftigt är att båda enskilda företag, privatpersoner och Region Värmland visar att de tycker att det här behövs, säger Marie Niljung.
En utlysning från Medtech 4Health gör det möjligt för mikro- och småföretag att söka medel för att anlita extern kompetens. Syftet är att hjälpa företag att komma ut med innovativa medicintekniska produkter och överföra kompetens som långsiktigt stärker företaget.
Utlysningens totala budget är fyra miljoner kronor. Ansökningsperioden öppnade 10 februari och en första deadline är 4 maj. Därefter finns ytterligare två ansökningsperioder innan utlysningen stänger 29 oktober. Varje företag kan söka stöd på upp till 200 000 kronor, dock är stödnivån begränsad till maximalt 50 procent av den totala projektbudgeten.
Projektet får pågå i maximalt år och ska arbeta med att utveckla en nyskapande medicinteknisk idé som radikalt kan förbättra det kliniska utfallet och/eller effektivisera vården eller omsorgen.
Kompetensförstärkningen ska ge bestående effekt i företaget efter att projektet avslutats, såsom att den regulatoriska eller kliniska kunskapen stärkts.
Här hittar du mer information om den aktuella utlysningen:Kompetensförstärkning i småföretag 202
Nyligen gick DigitalWell Arena ut med ett erbjudande för att stötta innovationskraft i coronakrisen. Även Vinnova har gjort en innovationssatsning på grund av rådande omständigheter, där man fokuserar på lösningar som ska kunna användas inom sex till tolv månader.
Vinnovas erbjudande riktas mot initiativ inom alla verksamhetsområden som adresserar utmaningar kopplade till coronakrisen. I fokus står innovation som kan bidra till samhällsnytta och ekonomisk återhämtning.
Satsningen vänder sig endast till aktörer som inom loppet av sex till tolv månader har kapacitet att utveckla och tillämpa innovativa lösningar. I projektet krävs att det finns både en utvecklare och en behovsägare, samt möjlighet att testa lösningen inom ramen för projektet tillsammans med behovsägaren.
De lösningar som söks av Vinnova ska dessutom ha en hög grad av innovation, mer rutinmässiga ändringar av varor, metoder,tjänster eller andra pågående verksamheter kommer därför inte att finansieras.
Projekt som beviljas kan som mest få stöd med en miljon kronor. Erbjudandet kommer att vara sökbart under fem månader, där inkomna ansökningar bedöms varje månad. I varje omgång finns en total budget på tio miljoner kronor.
Sista ansökningsdatum är 18 september.
Läs mer på Vinnovas sajt.
Kan ett spel bryta tabun hos vårdpersonal? Förhoppningsvis är svaret ja. I ett TechTalk arrangerat av Compare om health gamification presenterades en ny app som ska synliggöra frågeställningar om sexualitet inom hälso- och sjukvården.
Känner du till akronymen SRHR? Om inte är du förmodligen i gott sällskap, inräknat även de som verkligen borde veta. Förkortningen står för Sexuell hälsa, Reproduktiv hälsa, Sexuella rättigheter och Reproduktiva rättigheter.
Ingrid Kihlsten jobbar som folkhälsostrateg inom SRHR på Region Värmland och har ofta känt sig ensam i de här frågeställningarna.
– Det är svårt att föra fram komplexa budskap i en pressad arbetsmiljö. Sjukhusmiljö är ingen lekfull miljö och ska man säga något ska det vara jävligt viktigt, eftersom ingen egentligen har tid.
Trots det kan gamification kanske vara en framkomlig väg. I ett samskapandeprojekt mellan Region Värmland och innovationsbyrån Sticky Beat har de försökt hitta en lösning för hur SRHR ska bli en relevant fråga inom vården. De har börjat utveckla en ny app, Sexkampen, för att sätta ljus på ämnet – främst för vårdpersonal.
– Huvudsyftet är att synliggöra ett holistiskt perspektiv på sexualitet och hur vi kan inkorporera sexualitet inom hälsa och vård, säger Ingrid Kihlsten.
Spelet är ett quiz som även kommer att finnas tillgängligt för privatpersoner. I den kontext Ingrid Kihlsten kommer att använda spelet är det för att på kort tid få till en öppen diskussion i möten med vårdpersonal.
Exempelvis ska mer lättsamma frågor, där man anonymt får gissa på olika svarsalternativ, göra att ämnet tas upp på ett sätt som inte är hotfullt. Samtidigt som det visar kunskapsnivån. Enligt Ingrid Kihlsten är frågor kopplade till sexualitet ofta skambelagda att ställa även inom vården.
Det kan resultera i att en patient gör ett vårdbesök med en angiven orsak, medan den verkliga orsaken är dold. En del av Sexkampen bygger därför på att vårdpersonal ska vara öppen och mottaglig för frågor andra än de som patienterna söker hjälp för.
Det skulle kunna göra att en person som nyligen haft en hjärtinfarkt också får information om hur tillståndet kan påverka sexualiteten och den psykiska hälsan.
– Då vet patienten att det är okej att prata om de här frågorna och okej att komma med funderingar. Vi vet att patienter vill få frågor kopplade till sexualitet, men vi vet också att personalen ofta inte vill fråga, säger Ingrid Kihlsten.
Sexkampen kommer att finnas tillgänglig via www.sexkampen.nu från mitten av december.
Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse och för att samla in information om ditt besök hos oss. Läs mer
Cookies sparar information om hur du använder webbplatsen, data som kan återanvändas. Läs mer
Nödvändiga för att hemsidan ska fungera.
Läs mer
Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. De används till exempel när du ställer in personliga preferenser. Du kan ställa in så att din webbläsare blockerar eller varnar dig om dessa cookies, men vissa delar av webbplatsen fungerar inte då.
close-cookie-bar
wants-ec-cookies
wants-fc-cookies
wants-mc-cookies
wants-ac-cookies
Mäter användarmönster och skapar statistik.
Dessa cookies används för att samla in besöksstatistik på vår hemsida. Statistiken använder vi till exempel för att se vilka sidor som är populära, och vilka som verkar vara svåra att hitta.
_ga_4XLZVZHWCP
_ga
_gid
