Startsida / Nyheter

Ny rapport: låga evidenskrav för hälsoappar i vård och omsorg

Vilken roll spelar egentligen hälsoappar i offentlig vård och omsorg i dag? En ny rapport visar en begränsad och svåröverblickbar användning – och låga krav på evidens. Samtidigt pekar både kommuner och forskning på vad som krävs för att ändra detta.

Rapporten är framtagen av Mälardalens universitet på uppdrag av DigitalWell Arena, inom ramen för projektet kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar. Syftet är att ge en samlad bild av kunskapsläget kring hälsoappar i offentlig vård och omsorg – med fokus på hur de används, definieras och följs upp.

Rapporten bygger på fem delstudier: en enkätundersökning bland kommuner, en uppföljande intervjustudie, en genomgång av offentliga upphandlingar, en analys av vetenskaplig litteratur samt en genomgång av policydokument och annan så kallad grå litteratur.

Begränsad och svåröverblickbar användning

Sammantaget framträder en bild där användningen av hälsoappar är begränsad och svår att överblicka. I enkätstudien identifierades 42 appar som användes i 17 av 50 kommuner. Det innebär att en majoritet av kommunerna uppgav att de inte använder hälsoappar.

Samtidigt finns en påtaglig osäkerhet kring vad som faktiskt räknas som en hälsoapp. Siffran ska därför inte tolkas som en exakt nulägesbild – snarare som en indikation på att området saknar gemensamma definitioner och en tydlig struktur.

–  Vi ser att det finns hälsoappar i bruk hos kommuner som varken fångas upp i kommunernas enkätsvar eller i utlysta upphandlingar. Det kan finnas flera anledningar till det, men det är nödvändigt att lättare kunna identifiera om och i så fall var de används för att kunna förbättra hur de används, säger Matt Richardson, seniorforskare vid Mälardalens universitet, som skrivit rapporten.

Matt Richardson, som skrivit rapporten, och Marie Granander, projektledare på DigitalWell Arena.

Främst användning som stöd för professionen

De hälsoappar som har identifierats används oftare som stöd för professionen än som direkta insatser riktade till patienter eller brukare. Tolv av apparna levererade någon form av hälsoinsats riktad till individen – varav en app samlade in egen hälsodata.

Samtidigt bör även detta tolkas med viss försiktighet, eftersom gränsen mellan app och system är otydlig och kartläggningen inte fångar hela användningen.

Sammantaget visar resultaten att hälsoappar ännu inte hanteras som en tydligt definierad kategori för genomförande av insatser. Ser man till både enkätresultaten och de 36 granskade offentliga upphandlingarna ställs låga – eller inga – krav på evidens. Det är också tydligt att enskilda hälsoappar sällan upphandlas separat, utan i stället ingår som delar av mer övergripande tekniska system. I de fall kommunerna angav efterfrågade krav på evidens var rekommendationer från andra kommuner det underlag som oftast angavs.

–  Eftersom kommunernas resurser, mål och önskade effekter för användningen av hälsoappar oftast skiljer sig åt så blir rekommendationer mindre tillförlitliga. Därför behöver man komplettera med andra underlag om man vill öka sannolikheten att en hälsoapp gör nytta i den egna verksamheten, säger Matt Richardson.

Väl känd problematik

Den genomgång som gjorts av så kallad grå litteratur, med fokus på policys som påverkar användningen av hälsoappar, visar att hindren för en ökad användning i stor utsträckning redan är väl kända.

I Sverige handlar det bland annat om behovet av tydligare krav på evidens och effekt, gemensamma ramverk för kvalitetssäkring och bedömning, samt bättre vägledning för offentlig sektor vid införande och användning.

Genomgången av internationell forskningslitteratur pekar också på att evidens, kvalitetssäkring och tydlig vägledning är avgörande faktorer för att öka användningen. Oavsett typ av hälsoapp var acceptansen för förskrivning högre för appar med kvalitetsstämpel än för de utan.

Nationellt ramverk nyckelfråga

För DigitalWell Arena är kvalitetssäkring av hälsoappar ett prioriterat område. Att etablera ett enhetligt, nationellt ramverk är en nyckelfråga i det arbetet.

–  I dag saknar Sverige tydlig styrning kring programvaror, men utan en gemensam struktur kommer vi att få svårt att skapa tillit till digitala lösningar. Ytterst handlar det om att skapa förutsättningar för att bra lösningar faktiskt ska kunna tas i användning – och göra nytta i praktiken, säger Marie Granander, innovation manager på DigitalWell Arena.

Rapporten är en del av projektet Kapacitet för kvalitetssäkring av hälsoappar – ett samarbete mellan: DigitalWell Arena, Leap for Life, DigitalWell Ventures, Kungliga Tekniska högskolan, E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Arvika kommun, Region Värmland, Swedish Medtech, Linnéuniversitetet och Region Stockholm.